Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Planering av kärnverksamhet vid Surte förskolor ht 16/ vt17 Mamma mu/Bamse

Skapad 2016-08-15 17:25 i Nordgärdets förskola Ale
Planering och uppföljning av kärnverksamhet samt prioriterade utvecklingsområden vid Surte och Nordgärdets förskolor.
Förskola
Utifrån Lpfö98 rev 2010 arbetar avdelningen på följande sätt när det gäller barnsyn, kunskapssyn, organisation och lärmiljö inom nedanstående områden.

Innehåll

Avdelning Bamse/Mamma Mu.

Normer och värden.

Nyckelord: Öppenhet, Respekt, Solidaritet,Ansvar

Vi anser att det är viktigt att se varje barn och förälder vid lämning så att de känner sig välkomna och trygga. Det innebär inte att  vi nödvändigtvis måste stå i tamburen och välkomna dem utan det sker oftast inne på avdelningen. Detta beror till stor del på att vi inte är så många pedagoger på morgonen och att många av familjerna tycker om att ha stunden i tamburen för sig själva. Det som är viktigt är att vi tydligt informerar om hur lämning sker på äldrebarn, eftersom det skiljer sig en del från hur man gör på yngreavdelningarna.  
Vi lägger stor vikt vid att säga "Hej" och "Hej då" till barn och föräldrar, för att visa att vi ser och bekräftar dem. Vid lämning och hämtning är det ett bra tillfälle för samtal och information.

Barnen ska känna att det är en lustfylld och lugn stund tillsammans då vi äter god och näringsriktig mat och samtalar med varandra kring bordet. Det är viktigt att vi pedagoger låter alla barn komma till tals och att vi lyssnar på varandra. Vi pedagoger styr ibland samtalen för att prata om saker t.ex. barns olika traditioner eller genom att vi bekräftar barnens goda handlingar.

Inför varje nytt läsår jobbar vi mycket med värdegrundsfrågor - hur man är en bra kompis och hur man är mot varandra. Vi uppmuntrar dem att sätta gränser, genom att säga "nej" och göra stopptecken. 
Barnen har en stor frihet i den fria leken, men barnen får lära sig av oss pedagoger att eget ansvar krävs, för att få den friheten. Det sker genom att de själva får välja lekar, men om det går över styr behöver vi pedagoger stötta upp i leken.

Fördela barnen i mindre grupper utifrån utveckling och behov. Detta för att det ska kännas tryggt för varje barn och för att varje barn ska känna sig sedd och respekterad. Samlingarna stärker gruppkänslan för barnen och ger dem en känsla av samhörighet oavsett kön eller etnicitet.

Vi vill ge barnen en positiv upplevelse i skogen och samtidigt lära dem att respektera djur och natur. Naturen är en könsneutral plats där flickor och pojkar får samma möjligheter till lek och aktiviteter.

Vi använder oss av böcker som kan väcka nya frågor som engagerar och ger barnen något att tänka vidare på. Att utgå från litteraturen i olika dilemmafrågor är ett bra verktyg att använda sig av. Vid biblioteksbesöken lånar vi även böcker på de språk som finns representerade på avdelningen.

 

Utveckling och lärande.

Nyckelord: Nyfikenhet, Lust, Tillit till egen förmåga, Delaktighet, Ansvar

Barnen ska lära sig att känna tillit till sin egen förmåga och självständighet vid lämnandet. Det sker genom att vi bl.a. bekräftar barnets känslor vid överlämnandet. Det är en process som tar olika lång tid för olika barn, vilket vi pedagoger tar stor hänsyn till. Barnen får också en förståelse för det sociala samspelet, i mötet. Barnen får en förståelse för vikten av att säga "Hej då" när man går, likväl som "Hej" när man kommer. Detta är grundläggande i den sociala utvecklingen. Vi uppmuntrar barnen till att själva klä av o på sig och ta ansvar för sina kläder och ser. Det är ett bra tillfälle att få in matematik i vardagen t.ex. ordning, sortering och antal.

Innan måltiden får ett barn tillsammans med en pedagog inför barngruppen ansvara för almanacka, väder m.m. Detta gör att barnet stärks i att prata inför andra och det får en förståelse för årets växlingar och en känsla för tidsbegrepp.
Vid måltiden vill vi att barnet ska utveckla nyfikenhet för att våga smaka på olika sorters mat och lära sig att ta ansvar för hur mycket mat de ska ta. Under måltiden ges barnet tillfälle till det goda samtalet, där de tränar sitt ordförråd, uttrycka sina tankar och att kunna lyssna på andra.

Både miljön och materialet är tilltalande, föränderligt, utmanande, experimenterande och tillgängligt för barnet. 
Vi pedagoger ska ge barnen verktyg till att lära sig att bygga varaktiga relationer och grundläggande socialt samspel till varandra. I den fria leken ges barnen möjlighet att utveckla sin fantasi och inlevelseförmåga.

De samlingar och aktiviteter vi gör ska vara anpassade utifrån barnens förutsättningar och intressen. Genom stimulans till att känna nyfikenhet och lusten till att lära skapas möjligheter till utveckling och lärande.Barnen ska känna sig trygga i att våga pröva och att ingenting är fel. 

I naturen ges barnen möjlighet att utveckla sin motoriska förmåga och förståelse för skogens och naturens kretslopp. Matematiska begrepp får barnen genom att t.ex. plocka korta, långa, tjocka, smala pinnar. Siffror, ordningsföljd och antal lärs genom att vi använder västar med siffror på när vi går till skogen.  

Genom boksamtalen utvecklar barnen sitt språk, ordförråd och ordförståelse. Boken tränar barnens förmåga till medkänsla och förståelse för andras situation och känsloliv. Boken stärker också barnens självkänsla att upptäcka att det finns andra som tänker och känner likadant som vi.

 

Barns inflytande.

Nyckelord: Demokrati, Trivsel, Uttrycka sina tankar, samarbete, Ansvar, Respekt

Vi anpassar lämningen utifrån hur barnet vill ha det, t.ex. vissa barn följer pedagogen med till fönstret för att vinka. 
Barnen ges utrymme att själva berätta t.ex. att mormor skall hämta på eftermiddagen eller vad som barnet varit med om under dagen, ibland med hjälp av en pedagog.

Barnen kan påverka sin måltidssituation t.ex. genom matråd och styr också själva hur deras matportion ska se ut. Det barnen är intresserade av fångar vi upp och samtalar kring.

I den fria leken har barnen möjlighet att själva bestämma vad de vill göra och oftast med vilka de vill leka.

Vi lyssnar in barnen och fångar upp deras intressen för att senare använda oss av det vid planering av samlingar och aktiviteter. Ett exempel på detta är när man genomför en förändring i vardagsarbetet utifrån ett barns funderingar och tankar.   

Vi tar vara på barnens idéer på utflyktsmål och aktiviteter i naturen. Vi fångar upp barns intresse genom att vi stannar upp vid det som intresserar dem. 

Vid biblioteksbesöken får barnen själva bestämma vilka böcker vi lånar till förskolan som de också presenterar för sina kompisar. Barnen är ofta delaktiga i valet av böcker när vi ska läsa på avdelningen.

 

Förskola och hem

Nyckelord: Delaktighet, Respekt, Samtal fortlöpande kring barnets trivsel och utveckling, Beakta föräldrars synpunkter

Lämningen blir ett möte mellan förskola och hem där tankar och information kan utbytas. 
Det blir ett möte där vi möter varandra och samtalar om hur dagen sett ut.

Måltiden på förskolan är viktig för många föräldrar. Vi har då en dialog kring hur måltiden sett ut under dagen. Ibland frågar de efter recept eller tipsar oss om någon god maträtt.

Föräldrar är intresserade av att höra hur samspelet fungerar mellan barnen. Den sociala kompetensen är viktig för dem.

Genom Unikum får föräldrarna en inblick i vår verksamhet.

Skogen är en viktig del i vår verksamhet för många av våra föräldrar. Unikum är ett bra verktyg för att visa på vad vi gör i naturen.

Sagopåsar och Tvillingböcker finns ofta att låna med sig hem. Bokpåsar är också en möjlighet att få ta med sig en favoritbok hemifrån.

 

 

 Arbete med flerspråkiga barns språkutveckling

Nyckelord: Vad? Hur?

 

 

  • Gemensam samsyn. Vilka prioriteringsområden väljer vi?
  • Föräldrasamverkan. Genom att ha en dialog med vårdnadshavare angående hemspråket och traditioner.
  • Miljö som stimulerar lek och kommunikation. Genom kartläggning av barngruppen och anpassning av material. 
  • Uppmuntra barnen med samma modersmål vandra och väcka barnens nyfikenhet för varandras språk.
  • Språkbada barn, berika dem med ord, utmana och ställa öppna frågor.
  • Spinna på barnens motivation och intresse.
  • IKT. Genom att använda oss av Appar och hemsidor som stimulerar barnens olika hemspråk.
  • Konkret material, litteratur, artefakter. T.ex. genom att ta hjälp av det biblioteket har att erbjuda.
  • Sång och musik. Sång och musik från olika länder.
  • Tecken. TAKK.
  • Barnets namn på sitt eget språk i tamburen.
  • Räkna till 5 på olika språk. Lära varandra att räkna på de olika hemspråk som finns i barngruppen.
  • Födelsedagssånger på olika språk. Genom att använda oss av QR-kod.

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: