Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Kemi: Kemiska bindningar

Skapad 2016-08-19 11:22 i Rödsleskolan Oskarshamn
LPP att använda tillsammans med kapitlet "Kemiska bindningar" i Kemi, Lpo, Bok 3, TEFY
Grundskola 9 Kemi
...

Innehåll

Kursplan i ämnet

Syfte

Syftet med arbetsområdet är att utveckla kunskaper om kemiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Eleverna ska ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.

Förmågor som tränas

  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
  • Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

(ur LGR-11, Skolverket 2011, s 58, 62 www.skolverket.se)

Konkretiserade mål:

                   För att klara E-nivån behöver du: 

      • känna till de olika delar (elementarpartiklar) atomer är uppbyggda av.
      • veta hur atomkärnor är uppbyggda
      • känna till att elektronerna ligger i olika ”skal” och kretsar kring kärnan.
      • veta vad som menas med ett grundämnes ”atomnummer”
      • förstå skillnaden mellan grundämne och kemiska föreningar
      • förstå skillnaden mellan atomer och molekyler
      • kunna rita upp de 20 lättaste grundämnena om du får reda på deras atomnummer.
      • kunna namn och kemisk beteckning på följande grundämnen: H, C, N, O, He, Ne, F, Cl, Mg, Na, Fe, Cu, Ag, Au
      • förstå periodiska systemets struktur, d.v.s. kunna förklara vad som är gemensamt för de ämnen som är i samma grupp och vad som är gemensamt för de ämnen som är i samma period.
      • veta vad som menas med begreppet ”valenselektroner”
      • känna till vad som kännetecknar ämnen i de tre olika grundämnesfamiljerna Alkalimetaller, Halogener och Ädelgaser.
      • förstå vad som menas med att atomer vill uppnå ädelgasstruktur och känna till två olika sätt att uppnå detta.
      • kunna berätta hur atomerna i grupp 1 och grupp 17 gör för att bilda joner.
      • känna till att joner dras till varandra och bildar saltkristaller när de är i fast form, men rör sig fritt när de löses i vatten.

       

      För att nå ett högre betyg ska du (med hjälp av ett periodiskt system):

       

      • kunna förklara ovanstående kunskaper på ett utförligt sätt med korrekta naturvetenskapliga termer.
      • känna till vilka joner som alltid finns i sura respektive basiska lösningar.
      • Kunna skriva olika salters kemiska formel
      • Kunna skriva balanserade reaktionsformler med kemiska tecken.
      • Känna till vad som menas med begreppen atommassa, isotoper och formelmassa och kunna beräkna formelmassan för kemiska föreningar vars kemiska formler du får veta.
      • Förstå begreppen mol och molar samt kunna göra några beräkningsuppgifter där dessa begrepp används.

Arbetssätt och undervisning

Utdrag från kap 1 ”Skolans värdegrund och uppdrag”

I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en bered­skap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärk­sammas.

Utdrag från kap 2 ”Övergripande mål och riktlinjer”

kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

Hur ska vi jobba?

Genomgångar, laborationer, film, läxor, skriftliga uppgifter, muntliga diskussioner.

Visa vad du lärt dig

  • Enskilda, skriftliga läxförhör
  • Diskussioner i klassrummet
  • Praktiskt laborationsarbete med dokumentation
  • Skriftligt avslutande prov

Tidsram

Ca. fyra veckor i årskurs nio.

Bedömning

Du kommer bedömas utifrån Oskarshamns kommuns matris för bedömning i ämnet kemi, som bygger på Skolverkets matriser för bedömning.

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: