Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Tekniska verktyg inom måltidspedagogik

Skapad 2016-08-29 11:12 i Karlsro förskola Halmstad
Vi utgår ifrån livsmedelsverktyg med fokus på hur verktygen fungerar. Hur får man ut kärnhuset ur äpplet med hjälp av äppelurkärnare? Barnens nyfikenhet och utforskande står i fokus
Förskola
Vi utforskar vardagstekniken inom måltidspedagogiken. Vilka verktyg finns och hur använder man dem.

Innehåll

 

Vi ser tillbaka på 3 år av måltidspedagogik och har haft fokus på grönsaker, frukter, växter  samt att uppleva med sinnena. När vi utvärderat ser vi att de äldre barnen behöver mer och ny utmaning i måltidspedagogiken. Halmstad kommun prioritetar under kommande år att förskolan lägger ökat fokus på teknik. Detta gör att vi i år skiftar fokus från biologin till teknik.

Syfte/Mål

Vi arbetar med detta för att öppna dörrar till tekniken tidigt och vidga ordförrådet. Genom temat skapar vi en gemenskap och ett fokus som intresserar alla barn på något sätt.

 

För barnen

Vad vill vi att barnen skall utforska/upptäcka/ uppleva/lära? (Förmågor, färdigheter, förståelse, förtrogenhet, fakta, begrepp)

Nya verktyg, nya uppleveser, ökad förståelse, nya begrepp, samband, problematisera, ge dem ansvar över sitt eget lärande.

Teknik:

att barnen förstår att verktyget har olika funktioner och användningsområden. Barnen får utforska och prova på samt problematisera.

Språk:

att förstå begreppen och vara förtrogna med hur man använder dem på säkert sätt.

 

 

För pedagogerna

Vi måste skapa intressanta miljöer och situationer runt barnen genom att ge dem möjlighet att utforska och upptäcka.

Vi behöver bestämma vilka verktyg vi ska gå igenom och varför?

Vad kan barnen nu och hur går vi vidare. Vi testar barnens erfarenheter genom att gå igenom enkla vardagsverktyg och utgår från detta när vi planerar upp innehållet i grupperna.

 

Prioriterade mål utifrån Normer och värden 2:1

På jumbo arbetar vi under hösten med att alla barn ska känna tillhörighet och trygghet i gruppen.

Prioriterade mål utifrån Utveckling och lärande 2:2

Genom tekniken vill vi att barnen bli förtrogna med kunskapen men även utvecklas själva i sin identitet, självständighet och trygghet.

Prioriterade mål utifrån Barns inflytande 2:3

Barnen skall få uppleva att de har inflytande över verksamheten och ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö.

Planera och genomföra

Verkstaden

Verkstaden skall tillsammans med barnen fungera som ett experiment och lärocentrum. Här skall barnens kreationer, byggen och tankar samlas och få växa fram. Barnen är kompetenta och deras intressen och tankar skall bli synliga. Genom att vara lyhörda pedagoger skall detta rum få förändras över tid. Genom att ha tillgängligt material på barnens nivå, möjliggör vi utforskande och upptäckande.  Verkstaden är öppen när det finns en närvarande pedagog annars är dörren stängd.

  • - naturmaterial, kottar, rönnbär, pinnar, mm
  • - upptäckarflaskor barnen tillverkar
  • - toarullar
  • - ösa hälla
  • - sortera
  • - lekbilder
  • - experiment
  • - böcker kring ämnen.
  • - muttrar och skruvar
  • - plantering

Målarrum:

En plats för att skapa, lera och konstruera. Barnen skall ges möjligheten att prova på och utvecklas i sitt estetiska lärande. Material ska finnas tillgängligt i barnens höjd. Successivt skall det förändras över tid och personalen varierar material och tillfällen. Barnen skall få möjlighet och variation i sitt utforskande. Även här är närvarande pedagoger och lyhördhet viktigt.

Mellanrum:

Fungerar som en mötesplats mellan hem och förskola. Skall utstråla trygghet och nyfikenhet. Här finns soffa och läshörna, bygglek och konstruktion samt måltiden. Även en genomfart till nya aktiviteter. 

Hall:

En mötesplats och en öppen lek yta. En miljö där man får leka, men även prova på självständighet i form av på- och avklädning och turtagning.

Sovrum/lekrum

Här skall rollek, dans, samling och sovrum kombineras. Barnen ska vara förändringsfaktorn i rummet och avgöra utformning och innehåll efter intressen.  

Vattenrum:

Yta möjlig till vattenlek och blöta aktiviteter.

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Hur ska dokumentationen göras? Genom bilder , berättande samlar vi barnens kommentarer ,upplevelser samt situationer som händer under grupper och aktiviteter.Barnen erbjuds att fota och berätta samt att situationerna skris ner.

När ska dokumentationen göras (regelbundet, inte bara i slutet)? Fokus för dokumentering sker under grupperna samt när barnen visar intressen eller reflekterar över aktiviteter. 

Vem/vilka genomför dokumentationen? Pedagogerna dokumenterar situationerna och tillsammans reflekterar de med barnen.

Vem gör analysen och drar slutsatser av dokumentationen (själva utvärderingen)? Pedagogen som ansvarar för aktiviteten är ansvarig att följa upp och utvärdera.

Litteratur & koppling till teori, forskning - vetenskaplig grund:

Eriksson, M. Med luppen på verksamheten - att systematiskt utveckla förskolans arbete. (2015) Lärarförlaget, Stockholm

Hanna Sepp - Måltidspedagogik. (2013) Studentlitteratur AB, Lund

Lev Vygotskijs språkliga utvecklingszoner

Loris Malaguzzi Reggio Emilias grundare 

Wallin, K - Pedagogiska kullerbyttor (2012) Stockholms universitets förlag

LPFÖ98 rev16

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och
    Lpfö98 Rev. 2016
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: