Upplysning och revolutioner

Hur såg världen ut innan den amerikanska- och franska revolutionerna och vad hände under förändringsprocessen? Vilka följder fick dessa processer?

Innehåll och arbetssätt

Genom film, föreläsningar, diskussioner och lärobokstext så kommer du att få kunskaper om revolutionerna, dess orsaker och konsekvenser för Europa och andra delar av världen.

Till provet den 28 oktober

Läroboken (isbn 978-91-47-10388-1):

Franska revolutionen s. 152-165.

Amerikanska revolutionen fråga 7-8 på sida 137. + anteckningar

Upplysningen s. 138-151.

Era anteckningar

Filmer

Ord och begrepp

Upplysning och den amerikanska revolutionen

förändring

kontinuitet

upplysningen

upplysningsfilosofer

revolution

kolonier

förnuft

framstegstro

jämlikhet

envälde

klass

åsiktsfrihet

religionsfrihet

yttrandefrihet

maktdelning

självständighetsdeklarationen

Franska revolutionen och Napoleontiden

stånd

adel

borgare

första, andra och tredje ståndet

nationalförsamling

Bastiljen

Versailles

Marie-Antoinette

giljotin

förklaringen om de mänskliga rättigheterna

upplopp

skräckvälde

värnplikt

frihet, jämlikhet och broderskap

trikoloren

Marseljäsen

Napoleon

diktator

Bernadotte / Karl IX Johan

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.
• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
• Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.
• Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Kriterier

• Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.
• Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
• Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa sam­band mellan olika tidsperioder.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och rela­tivt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl under­ byggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.