Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Geometri

Skapad 2016-08-30 14:26 i Bäckagårdsskolan Halmstad
Vad är en månghörning? Hur räknar jag ut area och omkrets? Hur många km är en mil?
Grundskola 4 – 5 Matematik

Inom arbetsområdet "Geometri" kommer du att träna på de olika förmågorna.

Innehåll

Syfte / förmågor

 Begreppsförmågan - Du ska kunna förstå och förklara följande begrepp:

 

kilometer

centimeter

mil

millimeter

rektangel

triangel

area

omkrets

kvadrat

Vinklar (trubbig, spetsig, rät)

 

Kommunikativa förmågan

Du ska kunna delta muntligt i diskussioner i grupp och vid genomgångar. Du ska förklara hur du tänker när du räknar olika uppgifter. Du ska skriftligt kunna visa hur du löser olika uppgifter samt välja en effektiv strategi för att lösa ett problem.

Procedurförmågan

Du ska kunna mäta och beräkna olika längder, areor och omkretsar.

Analysförmågan

Du ska kunna jämföra olika längder, geometriska figurer och vinklar. Vad är det för skillnader och likheter? Du ska kunna formulera och lösa problem genom att använda olika strategier anpassade till vilket problem du ska lösa.

Metakognitiv förmåga

Du ska kunna se om ditt svar är rimligt. Du ska kunna välja en metod utifrån den uppgift du ska lösa. Du ska kunna använda dig av olika strategier vid problemlösning.

Undervisning

Du kommer att:

  • arbeta i par, grupp och enskilt (EPA)
  • diskutera matematik
  • vara med vid genomgångar

 

Kopplingar till läroplan

  • Ma  4-6
    Taluppfattning och tals användning Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
  • Ma  4-6
    Geometri Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
  • Ma  4-6
    Geometri Konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Skala och dess användning i vardagliga situationer.
  • Ma  4-6
    Geometri Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
  • Ma  4-6
    Geometri Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.
  • Ma  4-6
    Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Ma  E 6
    Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
  • Ma  E 6
    Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Ma  E 6
    Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredställande resultat.
  • Ma  E 6
    I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.

Bedömning

Se matris

Matriser

Ma
Bedömingingsmatris

Du kan använda och beskriva begrepp samt ge exempel på hur olika begrepp relaterar till varandra

Du kan de matematiska begreppen i multipliaktion och division
Du löser en uppgifter utifrån de matematiska begreppen i geometri . Ex. Hur många millimeter är 4 cm? Ex. Rita en rät vinkel.
Du löser en uppgift utifrån de matematiska begreppen i geometri. Ex. Hur många cm och mm är 45 mm? Ex. Rita en rektangel med omkretsen 12 cm.
Du kan förklara de olika geometriska begreppen. Ex: . Vad är skillnaden på en trubbig och spetsig vinkel?

Du kan välja och använda lämpliga metoder för att göra beräkningar och enhetsomvandlingar

Du löser en uppgift med enhetsomvandling.
Du löser enkla uppgifter . Ex. 10 cm = 1 dm
Du löser en uppgift med omvandling och beräkningar. Ex. Jakob har 3000 m till skolan, Per har bara 1000 m. Hur stor är skillnaden i km?
Du löser uppgift med omvandlingar beräkningar. Ex. Mats är 150 cm lång, Anna är 2 dm längre. Deras mamma är 1 m och 75 cm. Hur långa är de tillsammans.
Du mäter och beräknar area och omkrets.
Du löser enkla uppgifter utan mätningar . Ex. Hur stor är omkretsen/arean?(på en rutad figur)
Du löser uppgifter som kräver mätning och beräkning. Ex. Mät längden på sidorna. Räkna ut rektangelns area och omkrets.
Du löser uppgifter där du själv utför beräkningarna och mätningarna. Ex. En rektangel har längden 8cm och bredden 2cm. Rita en kvadrat med samma area.

Du kan formulera och lösa problem

Du använder strategier i problemlösning, beskriver ditt tillvägagångssätt och bedömer resultatets rimlighet.
Du löser problem där det gäller att välja lämpliga räknesätt och kan till viss del bedöma rimligheten. Ex. Tusen metersliften i Åre är bara 856 m lång. Hur många meter fattas för att den ska vara 1 km?
Du löser uppgiften och kan variera lösningsstrategi och bedöma rimligheten i lösningen. Ex. Fem elever sprang stafett. Hela sträckan var 1 mil. Hur långt sprang var och en om de sprang lika långt?
Du löser uppgiften, kan värdera olika lösningsstrategier och motivera rimligheten i lösningen. Ex. En simbassäng har arean 250kvadrat cm. Bassängen är 25 m lång. Hur lång är bassängens omkrets?

Du kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt och val av metoder samt följa och föra logiska resonemang

Du för och kan följa resonemang kring tillvägagångssätt, val av metoder genom att ställa och besvara frågor.
Du försöker beskriva och förklara dina lösningar. Ex. Vad menas med omkrets??
Du resonerar kring olika lösningar och begrepp. Ex. Vad är det för skillnad på centimeter och kvadratcentimeter?
Du jämför olika lösningar och drar egna slutsatser. Ex. Hur kan du kontrollera att du har räknat rätt?
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: