Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Matematik i tvåan

Skapad 2016-09-01 09:16 i Vårfruskolan Lunds för- och grundskolor
Matematik i tvåan
Grundskola F – 3 Matematik
I tvåan kommer vi att bygga vidare på våra matematiska kunskaper vi lärt oss i ettan, detta för att nå tvåans kunskapskrav i matematik. Eleverna kommer att lösa enkla matematiska problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.

Innehåll

 

Hur vi ska lära oss

 

Kursplan - Matematik (Grundskolan)

Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser.

Kursplan - Matematik (Grundskolan)

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.

 

Syfte ur Lgr 11

 

Kursplan - Matematik (Grundskolan)

 

 

Centralt innehåll ur Lgr 11

Kursplan - Matematik (Grundskolan)

I årskurs 1-3

Taluppfattning och tals användning

 

 

Algebra

 

 

Geometri

 

 

Sannolikhet och statistik

 

 

Samband och förändringar

 

 

Problemlösning

 

Matriser

Ma
Kopia av Taluppfattning och tals användning

TALUPPFATTNING OCH TALS ANVÄNDNING /ramsräkna
Du kan ramsräkna talraden till 20 fram- och baklänges samt börja räkna vid ett givet tal.
Du kan räkna till 100 fram- och baklänges samt kan börja vid ett givet tal.
TALUPPFATTNING OCH TALS ANVÄNDNING /taluppfattning
Du har en säker taluppfattning upp till 10. Du vet vad som kommer före, mellan och efter talen.
Du har en säker taluppfattning upp till 20. Du vet vad som kommer före, mellan och efter talen.
Du har en säker taluppfattning upp till 100. Du vet vad som kommer före, mellan och efter talen. Du vet vilket som är ental, tiotal och hundratal.
Du har en säker taluppfattning upp till 200. Du vet vad som kommer före, mellan och efter talen.
Du har en säker taluppfattning upp till 1000. Du vet vad som kommer före, mellan och efter talen. Du vet vilket som är ental, tiotal, hundratal och tusental.
Du har tagit del av hur men använder en miniräknare.
TALUPPFATTNING OCH TALS ANVÄNDNING /antal och ordningstal
Du kan ordningstalen upp till 10 i rätt följd och vad som kommer före och efter.
Du kan ordningstalen upp till 20 i rätt följd och vad som kommer före och efter.
Du känner till och kan storleksordna tal upp till 100.
Du känner till och kan storleksordna tal upp till 1000.
TALUPPFATTNING OCH TALS ANVÄNDNING /addition
Du kan additionstabellerna 0-10 utan tiotalsövergång, både muntligt och skriftligt.
Du kan additionstabellerna 11-20 utan tiotalsövergång, både muntligt och skriftligt.
Du kan additionsräkning upp till 100 utan tiotalsövergång både muntligt och skriftligt.
Du kan additionsräkning upp till 100 med tiotalsövergång.
Du kan med hjälp av skriftlig räknemetod lösa uppgifter med addition inom talområdet 0-200.
TALUPPFATTNING OCH TALS ANVÄNDNING /subtraktion
Du kan subtraktionstabellerna 0-10 utan tiotalsövergång, både muntligt och skriftligt.
Du kan subtraktionstabellerna 11-20 utan tiotalsövergång, både muntligt och skriftligt.
Du kan subtraktionsräkning upp till 100 utan tiotalsövergång både muntligt och skriftligt.
Du kan subtraktionsräkning upp till 100 med tiotalsövergång.
Du kan med hjälp av skriftlig räknemetod lösa uppgifter med subtraktion inom talområdet 0-200.
TALUPPFATTNING OCH TALS ANVÄNDNING /multiplikation
Du kan tydligt visa multiplikationstabellerna 1,2,3,4,5 och 10 genom att skriva, rita eller bygga med konkret material.
Du kan multiplikationstabellerna 1-5 och 10.
TALUPPFATTNING OCH TALS ANVÄNDNING /division
Du kan dela upp tal med hjälp av division t.ex. tre barn ska dela på tolv russin.
TALUPPFATTNING OCH TALS ANVÄNDNING /begrepp
Du förstår begreppet summa och kan använda begreppet i rätt sammanhang.
Du kan använda dig av begreppen addera, term och summa.
Du kan använda dig av begreppen subtrahera, term och differens.
Du kan räknesättens namn multiplikation och division.
TALUPPFATTNING OCH TALS ANVÄNDNING /bråktal
Du kan dela upp tal i två, tre eller fyra lika stora delar med hjälp av konkret material och namnge dessa med ett bråktal, t.ex. en tredjedel av tolv är fyra.

Ma
Algebra

Rubrik 1

ALGEBRA /det okända talet
Du kan finna det okända talet inom talområdet 0-10 utan tiotalsövergång t.ex. 2+__= 5.
Du kan finna det okända talet inom talområdet 0-20 utan tiotalsövergång t.ex. 15+__= 20.
Du kan finna det okända talet inom talområdet 0-100.
Du kan finna det okända talet inom talområdet 0-200.
ALGEBRA /mönster
Du kan göra färdigt ett påbörjat mönster.
Du kan göra ett eget mönster och fortsätta på en kamrats mönster.
Du kan beskriva och utveckla enkla talföljder.
Ny aspekt
ALGEBRA /olika tecken och dess betydelse
Du förstår och kan använda tecknen > < .
Du kan använda tecknet = (lika med) och förstå att det ska vara lika mycket på båda sidor om tecknet.
ALGEBRA /symmetri
Du kan förklara vad symmetri är.

Ma
Problemlösning

PROBLEMLÖSNING OCH RESONEMANG /laborativt material
Du kan lösa problem inom talområdet 0-20 med hjälp av laborativt material
Du kan lösa problem inom talområdet 0-100.
Du kan lösa enkla räknehändelser till vardagliga problem med hjälp av de fyra räknesätten.
PROBLEMLÖSNING OCH RESONEMANG /Öppna utsagor
Du kan lösa problem med öppna utsagor inom talområdet 0-20 genom att rita och berätta.
Du kan lösa problem med öppna utsagor inom talområdet 0-100.
PROBLEMLÖSNING OCH RESONEMANG /rimlighet
Du funderar över om svaret är rimligt i dina uppgifter.
Du kan bedöma om ditt svar är rimligt.
PROBLEMLÖSNING OCH RESONEMANG /lyssna och förstå
Du kan lyssna och förstå när läraren förklarar
Du kan följa ett matematiskt resonemang som läraren förklarar.
När vi pratar matematik kan du ställa och besvara frågor
PROBLEMLÖSNING OCH RESONEMANG /egna räknesagor
Du gör egna enkla räknesagor.
Du kan skriva enkla räknehändelser till vardagliga problem med hjälp av de fyra räknesätten.
PROBLEMLÖSNING OCH RESONEMANG /vilket räknesätt
Du kan avgöra vilket räknesätt som kan användas

Ma
Samband och förändringar

SAMBAND OCH FÖRÄNDRING /begrepp
Du förstår och kan förklara begreppen fler än, flest och lika många.
Du förstår, kan förklara och beskriva vad begreppen få och färre innebär.
Du kan jämna och udda tal både muntligt och skriftligt upp till 10.
Du kan avgöra om ett tal är udda eller jämnt.
Du förstår och kan förklara begreppen dubbelt och hälften.
SAMBAND OCH FÖRÄNDRING /dag, vecka och månad
Du förstår och kan förklara dygnets indelning: morgon, förmiddag, middag, eftermiddag, kväll och natt.
Du förstår, kan förklara och använda begreppen igår, imorgon, i förrgår och i övermorgon.
Du kan veckodagarnas namn i rätt ordningsföljd. Du vet att en vecka är 7 dagar.
Du kan månadernas namn i rätt ordningsföljd. Du vet att 1 år = 12 månader.
SAMBAND OCH FÖRÄNDRING /ordningstal och antal
Du förstår samband och skillnad mellan ordningstal och antal.

Ma
Geometri

GEOMETRI /geometriska figurer
Du kan de vanligaste lägesorden samt kan beskriva föremåls läge i rummet t.ex. under, över, i, på, bredvid, bakom, framför, mellan, höger och vänster
Du känner igen, kan frihandsrita (plana) och namnge formerna: cirkel, rektangel, kvadrat och triangel.
Du kan beskriva och föra ett enkelt matematiskt resonemang kring geometriska bildmönster
Du kan på cm-rutat papper förstora geometriska figurer till det dubbla och förminska till hälften
Du kan utifrån en instruktion bygga en enkel tredimensionell figur (t.ex. rätblock, kub...) och föra ett matematiskt resonemang kring dessa.
Du kan förklara vad symmetri innebär.
GEOMETRI /klocka
Du kan läsa av och ställa in klockan (analog tid) hel timme och halv timme. Du vet att en timme är 60 minuter och att en halvtimme är 30 minuter
Du kan den analoga klockan.
Du kan den digitala klockan och beräkna tidsskillnaden mellan två givna digitala klockslag.
GEOMETRI /årets och dygnets indelning
Du kan dygnets indelning, morgon , förmiddag, middag, eftermiddag, kväll och natt.
Du kan veckodagarnas namn, rätt ordningsföljd och vet att en vecka är 7 dagar. Du kan använda begreppen igår, imorgon, i förrgår och övermorgon.
Du kan månadernas namn i rätt ordningsföljd.
Du kan hur många dygn, veckor och månader det går på ett år.
GEOMETRI /längd, massa och volym
Du kan mäta och uppskatta cm, dm och m. Du förstår betydelsen av vad begreppen punkt, sträcka och linje står för.
Du kan väga, uppskatta och jämföra kg, hg och g.
Du kan mäta, uppskatta och jämföra l och dl.
Du känner till några äldre måttenheter.


Ma
Sannolikhet och statistik

SANNOLIKHET OCH STATISTIK
Du kan avläsa enkla tabeller och diagram t.ex. stapeldiagram.
Du kan sammanställa, rita och avläsa enkla tabeller och fylla i staplar i ett färdigt stapeldiagram.
Du kan avläsa och göra ett stapeldiagram.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: