Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Grovplanering Åk 2 Matematik

Skapad 2016-09-01 22:22 i Fria Maria Barnskola Grundskolor
grovplanering för 2016/17 årskurs 2 i matematik
Grundskola 2 Matematik

Syftet med denna planering är att den ska ge föräldrar, pedagoger och elever en bra översikt över vad åk 2 skall behandla inom matematikämnet. 

Innehåll

Taluppfattning och tals användning

Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de
kan användas för att ange antal och ordning.

• Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. 

• Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som
enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.

• Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga
situationer.

• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika
situationer.

• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och
överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare.

Algebra

• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.

• Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. 

Geometri

• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, 
fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras 
inbördes relationer. 

• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd,
massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter. 

Samband och förändringar

• Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. 

Problemlösning

• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer. 

• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga 
situationer. 

Kopplingar till läroplan

  • Ma
    Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Ma
    Syfte välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Ma  1-3
    Taluppfattning och tals användning Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
  • Ma  1-3
    Taluppfattning och tals användning
  • Ma  1-3
    Algebra Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
  • Ma  1-3
    Geometri Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
  • Ma  1-3
    Geometri Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
  • Ma  1-3
    Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Centralt innehåll

  • Du ska känna igen och använda de naturliga talen mellan 0 och 200 i räkning med addition och subtraktion. Vi kommer att träna på att uttala och att skriva talen mellan 0 och 1000. Vi kommer att räkna uppåt och nedåt för att skapa förutsättningar att räkna addition och subtraktion inom talområdet 0-200. Vi vill att du ska få en djupare förståelse för talens värden genom övningar där vi bl.a. delar upp talen i ental, tiotal och hundratal, jämför talens storlek, samt byter ut och laborerar med talens olika positioner dvs positionssystemet. 
  • Du ska kunna avläsa hela den analoga klockan. Vi tränar oss praktiskt i skolan i gruppövningar, parövningar och enskilt för att du ska bli säkrare på att rita in – och ställa in rätt tid på analog klocka samt bli helt säker på att avläsa en redan färdigställd klocka med rätt tidsangivelse. 
  • Du ska kunna använda matematiska begrepp för att berätta hur du löser olika matematiska uppgifter. Vi kommer att träna på att delge varandra våra olika sätt att räkna ut uppgifter (strategier). Vi vill att du i dessa diskussioner visar att du har förstått hur du själv tänker och att du kan berätta om det för kamraterna. Du ska också få träna på att lyssna på och pröva kamraternas strategier.
  • Du ska kunna multiplikationstabellerna 1-5 samt 10:ans tabell. Vi fortsätter att koppla additionen till multiplikationen men du ska efterhand bli mer och mer säker på de olika tabellerna och kunna ange rätt produkt (svar) utan att använda laborativt material.
  • Du ska kunna avläsa ½ ¼ ⅓ samt i en enkel skiss visa vad som menas med begreppen halv, fjärdedel och tredjedel. Både i matematiken och i musiken pratar vi om de olika begreppen och tränar för att du ska förstå hur man kan dela en helhet i olika delar. Vi övar laborativt att dela upp olika typer av figurer så att du själv ska kunna både avläsa och dela en figur i rätt proportioner.Du ska kunna namnge tvådimensionella och tredimensionella figurer.Du kommer att få träna på begreppen cirkel, triangel, kvadrat och rektangel samt på de tredimensionella figurerna klot, cylinder, kon, pyramid, kub och rätblock.
  • Du ska kunna göra enkla mätningar av längd, massa och volym. Vi arbetar laborativt för att du ska bli säker på att mäta – och ange längd med enheterna cm och m. Vi jobbar med massa genom att du får öva dig på att avläsa och ange vikt med hjälp av de olika enheterna kg, hg och g. Vi mäter volym för att du ska bli säker på att använda begreppen tsk, msk, dl och l. Alla enheter arbetar vi med i heltalsform men diskuterar även förhållandet mellan t.ex. mm och cm, hg och g samt dl och l. Vi tränar på att göra bedömningar av de lämpligaste måtten i olika sammanhang. T.ex. om man ska mäta upp vatten i en spann – skall vi använda tsk, msk, dl eller l-mått?

Arbetssätt

  • Vi tränar matematiska begrepp under matteverkstäder, samlingar och under den dagliga räkningen.
  • Vi laborerar kring hur man kan dela helheter i delar genom laborativt material.
  • Vi laborerar kring massa, längd och volym och följer tillsammans upp vad vi gjorde, hur vi gjorde och varför – dvs vilken nytta vi har av kunskapen. Vi diskuterar olika tillvägagångssätt (strategier) samt olika resultat och värderar dem. Vi försöker också att pröva varandras strategier för att om möjligt ”köpa upp oss” till en bättre strategi än vår egen.

  • Vi arbetar praktiskt med den analoga klockan. Det gör vi i grupp, i par, enskilt. Eleverna arbetar också i olika dataprogram som handlar om tidsuppfattning.
  • Vi övar multiplikation genom laboration, rabblande i olika typer av lekar
    och övningar.

  • Vi använder oss av boken "nya matematikboken" 

Bedömning

Vi kommer att bedöma alla elevers taluppfattning med hjälp av skolverkets bedömningsstöd.

Matriser

Ma
Matris i matematik, år 1-3

Matematik

beträffande tal och talens beteckningar

Jag kan läsa och skriva tal och ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet 0-20.
Jag kan läsa och skriva tal och ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet 0-100.
Jag kan läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet 0-1000.
Jag kan läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet 0-10000.
Jag kan jämföra och storleksordna tal inom heltalsområdet 0-20.
Jag kan jämföra, storleksordna och dela upp tal inom heltalsområdet 0-100.
Jag kan jämföra, storleksordna och dela upp tal inom heltalsområdet 0-1000.
Jag kan jämföra, storleksornda och dela upp tal inom heltalsområdet 0-10000.
Jag kan beskriva mönster i och fortsätta enkla talföljder t.ex. 2, 3, 4, 5 eller 16, 15, 14, 13, inom talområdet 0-20.
Jag kan beskriva mönster i och fortsätta enkla talföljder t.ex. 3, 6, 9 eller 30, 20, 10 inom talområdet 0-100.
Jag kan beskriva mönster i talföljder som t.ex. 3, 6, 12, 24 och 12, 23, 34, 45.
Jag kan beskriva svårare mönster i talföljder som t.ex. 18, 17, 16, 14, 13, 12, 10,9.
Jag kan 2- 5- och 10-hopp.
Jag förstår sambandet mellan upprepad addition och multiplikation. Jag kan räkna mulitplikation med 2, 5 och 10:ans tabeller.
Jag kan räkna 2, 5 och 10:ans tabeller med stor säkerhet och visar förståelse för talmönstren i tabellerna.
Jag kan använda mig av hela tabellen, samt 3, 4:ans tabeller med stor säkerhet.

beträffande räkning med positiva heltal

Jag kan beskriva en räknehändelse utifrån ett givet uttryck t.ex. 3+5, 7-4.
Jag kan skriva en räknehändelse utifrån ett givet uttryck t.ex. 54-32, 24+7.
Jag kan förklara vad de olika räknesätten står för och deras samband med varandra med hjälp av till exempel konkret material eller bilder.
Jag kan använda de fyra räknesätten när jag skriver egna räknehändelser.
Jag kan räkna i huvudet med räknesätten addition och subtraktion när talen och svaren i uppgifterna ligger inom talområdet 0-10.
Jag kan räkna i huvudet med räknesätten addition och subtraktion när talen och svaren i uppgifterna ligger inom talområdet 0-100 utan övergång och 0-20 med övergång.
Jag kan räkna i huvudet med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20 med enkla tal inom ett utvidgat talområde.
Jag kan räkna i huvudet med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-100.
Jag kan välja räknesätt för att lösa enkla och elevnära matematiska problem.
Jag kan välja och anväda begreppen för de fyra räknesätten vid problemlösning.
Jag kan välja, använda begreppen för de fyra räknesätten vid problemlösning och redovisa en lösning i flera steg.
Jag kan addera och subtrahera tal med hjälp av enkla skriftliga räknemetoder när talen och svaren ligger inom talområdet 0-100.
Jag kan addera och subtrahera tal med hjälp av skriftliga räknemetoder när talen och svaren ligger inom talområdet 0-200.
Jag kan addera och subtrahera tal med hjälp av skriftliga räknemetoder och uppställning när talen och svaren ligger inom talområdet 0-200.
Jag kan förstå likhetstecknets betydelse och kan lösa ekvationer inom talområdet 0-10 t.ex 3+_=8.
Jag kan lösa enkla ekvationer inom talområdet 0-20 t.ex. 8 + _ = 15 eller 12 - _ = 7
Jag kan lösa enkla ekvationer inom talområdet 0-100 t.ex. 88 + _ = 100 eller 86 - _ = 75.
Jag kan lösa svårare ekvationer inom talområdet 0-200 med övergång t.ex. 95 +_= 175 eller 120 - _ = 80.

beträffande geometri

Jag kan känna igen och namnge de geometriska figurerna rektangel, triangel, kvadrat och cirkel.
Jag kan känna igen, jämföra, beskriva, rita och namnge de tvådimensionella geometriska figurerna rektangel, triangel, kvadrat och cirkel
Jag kan känna igen, jämföra, beskriva och namnge de tredimensionella geometriska figurerna rätblock, pyramid, kub, klot och cylinder.
Jag kan rita och avbilda de tredimensionella geometriska figurerna rätblock, pyramid, kub, klot och cylinder.

beträffande mätning

Jag kan jämföra längder och massor med hjälp av konkret material.
Jag kan jämföra längder, massor och volymer med hjälp av konkret material.
Jag kan göra enkla jämförelser av olika längder, areor, massor och volymer.
Jag känner till måttenheterna cm och kg.
Jag kan uppskatta och mäta längder, massor och volymer med måttenhetern: m, cm, hg och kg.
Jag kan uppskatta och mäta längder, massor och volymer med måttenheterna: km, m, cm, g, hg, kg, dl och l.
Jag kan avläsa klocka analogt: hel, halv timme och jag kan veckans dagar i kronologisk ordning.
Jag kan avläsa klockan analogt: hel, halv, kvart i, kvart över och jag kan beräkna tidsskillnader mellan hela timmar. Jag kan årets månader i kronologisk ordning.
Jag kan avläsa klockan analogt och jag kan beräkna tidsskillnader inom timmen samt mellan timmar och minuter.
Jag kan avläsa hela klockan digitalt och beräkna tidsskillnader.

statistik och sannolikhet

Jag kan sortera enkla data i passande kategorier.
Jag kan avläsa en tabell och ett stapeldiagram och fortsätta ett redan påbörjat stapeldiagram.
Jag kan genomföra enkla undersökningar och fylla i ett stapeldiagram.
Jag kan genomföra enkla undersökningar och samla in data och rita detta i en egen tabell och ett eget stapeldiagram.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: