Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Favorit matematik 2A ht 2016 årskurs 2

Skapad 2016-09-04 14:40 i Östergårdsskolan Mölndals Stad
Du kommer att få lära dig mer om talen 0-100, tiotalsövergångar, addition och subtraktion. Du kommer också får börja med multiplikation och division.
Grundskola 2 Matematik
Du kommer att få lära dig mer om talen 0-100, tiotalsövergångar, addition och subtraktion. Du kommer också få börja med multiplikation och division.

Innehåll

Tid

Höstterminen 2016.

Syfte

Eleverna ska genom undervisningen utveckla sin förmåga att:

-använda matematiska begrepp och se samband mellan begreppen, t.ex addition och subtraktion, eller addition och multiplikation.

-välja och använda lämpliga matematiska metoder t.ex utläsa av en instruktion, bild eller räkneberättelse vilket/vilka räknesätt som kan användas.

Centralt innehåll i matematik

Dessa områden tas upp i undervisningen i matematik under höstterminen 2016.

Taluppfattning och tals användning
Räkneramsan 0-100
Markera tal på tallinjen 0-100
Större än och mindre än,
Positionssystemet med ental och tiotal.
Addition, huvudräkning och uppställning
Subtraktion, huvudräkning och uppställning
Multiplikation med 2, 5 och 10
Samband mellan addition och multiplikation
Tolka textuppgifter och välja räknesätt

Arbetssätt: Hur ska vi jobba?

  • Vi lyssnar på en ramberättelse kring innehållet och samtalar kring bilder
  • Vi arbetar gemensamt med huvudräkningsuppgifter
  • Vi arbetar med problemlösningsuppgifter kring varje område
  • Vi arbetar med uppgifter enskilt i arbetsboken
  • Vi arbetar med extrauppgifter digitalt på Ipad och på papper.

Utvärdering

Vi utvärderar hela tiden under arbetets gång. Efter varje kapitel får eleverna gör en diagnos för att utvärdera vad som behöver tränas mer.

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    Ma
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
    Ma
  • Centralt innehåll
  • Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
    Ma  1-3
  • Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
    Ma  1-3

  • Ma  1-3
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
    Ma  1-3
  • Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
    Ma  1-3
  • Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
    Ma  1-3
  • Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
    Ma  1-3
  • Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
    Ma  1-3
  • Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
    Ma  1-3
  • Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
    Ma  1-3

Matriser

Ma
Matematik år 1-3

Tränar
Åk 1
Åk 2
Kunskapskraven åk 3
Problemlösning
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
Problemlösning
Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
Begreppsförståelse
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Begreppsförståelse
Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
Begreppsförståelse
Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
Taluppfattning och tals användning
Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
Taluppfattning och tals användning
Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
Geometri
Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
Samband och förändringar
Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
Taluppfattning och tals användning
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
Taluppfattning och tals användning
Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
Taluppfattning och tals användning
Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.
Algebra
Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
Algebra
Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
Geometri
Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
Taluppfattning och tals användning
Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Sannolikhet och statistik
Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
Taluppfattning och tals användning
Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: