Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Deckartema år 8

Skapad 2016-09-09 13:53 i Hedens skola Öckerö
Grundskola 7 – 9 Svenska
Sherlock Holmes, miss Marple och Poirot har gemensamt att de är detektiver. Du kommer att skapa din detektivhistoria och komma på ett överraskande slut som kanske förvånar alla! Under hösten skriver vi deckare.

Innehåll

Deckartema. Planering i svenska för år 8 veckorna 37-42

Arbetsgång:

V 37                     introduktion. Vi går igenom genren Deckare, vad som kännetecknar en deckare, arbetsområde, arbetsgången och kunskapskrav. Vi kommer att se ett avsnitt från en deckarserie.

V 38                     Vi skapar ett Google docs dokument, gör en egen planering, gör tankekartor, persongalleri mm. Vi planerar för skrivande och tränar på språkliga tekniker. Skrivplanering ska vara klar på torsdagen.

V 39                     Vi skriver på lektionerna. Paddan ska vara med.

V 40                     Vi skriver på lektionerna. Paddan ska vara med.

V 41                     Vi skriver på lektionerna. Paddan ska vara med.

V 42                     Vi skriver på lektionerna och dead line sker på torsdagens lektion.

 

Under arbetets gång skriver vi endast i google docs och på lektionerna och dokumenten delas med undervisande svensklärare, Elisabeth eller Catrine.

Vi skriver ENDAST på svensklektionerna och de elever som har språkval svensk-engelska skriver även på måndagar.

Det är viktigt att ni följer planen och inte kommer efter. Deckaren får inte överstiga 3 A-4 sidor på dator och storlek 12.

 

 

 

Så här kan du börja med din egen spännande deckare!

 

Personer

Vad heter huvudpersonerna? Hur gamla är de? Är de i din ålder? Är de poliser? Eller är det bara en enda huvudperson? Om du har två huvudpersoner, hur känner de varandra? Har de familjer? Husdjur? Vänner?Vad är deras hobby?

 

Vad heter skurken/skurkarna? Hur gammal är han/hon? Känner skurken och huvudpersonerna varandra? Har skurken någon familj/vänner. Skurken kanske är en jättetrevlig person som alla tycker om? Och ingen vet om att han/hon begår brott.

 

Lär känna dina huvudpersoner! Hur ser de ut? Vilken är deras favoritmat? Kännetecken, gångstil, röst, mål i livet, hobbys, fiender osv. Ta reda på så mycket som möjligt om dina karaktärer. Ju mer du känner dem, desto lättare blir det att skriva om dem.

 

Var?

Var utspelar sig boken? Var bor dina huvudpersoner? Ett tips (om du inte skriver fantasy) är att det utspelar sig nära där du bor, eller i en stad som du känner till väl. Det är alltid lättare att skriva om ett ställe om man vet hur det ser ut där, hur människorna är, vad de tänker.

 

 

Vad ska hända? Brottet

Eftersom du ska skriva en deckare måste det ju ske ett brott. Vilket brott vill du ska hända i din deckare? Stöld, kidnappning, snatteri, mord, rån, inbrott … Skriv ner en lista på alla brott du kommer på! Välj sedan ett eller två brott till din deckare. Boken kan ju börja med ett brott som sedan övergår i fler brott.

 

Hur blir dina huvudpersoner indragna i brottet? Är det de själva som råkar illa ut? Eller känner de någon som råkar illa ut. Eller blir de vittnen till något som gör att de blir indragna. Eller är de detektiver eller poliser, och därför börjar de luska i vad som har hänt. Varför bestämmer de sig för att lösa brottet?

 

Brottsplats

Var sker ditt brott? Har du ett bankrån i din deckare så är ju brottsplatsen självklart inne i banken. Men om det handlar om mord, rån, kidnappning finns det många platser att välja på. Fundera på varför du väljer en speciell plats till din brottsplats.

 

Ledtrådar

Dina huvudpersoner beger sig till brottsplatsen för att se om de kan hitta några spår efter skurken. Något som kan hjälpa dem i jakten på brottslingarna. De letar efter ledtrådar såsom fotspår, blod, fingeravtryck, hårstrån. Skurken kanske har tappat något? Kanske träffar de ett vittne som har sett något. Vilka ledtrådar hittar dina huvudpersoner på brottsplatsen? Och vilka slutsatser drar de av dessa ledtrådar?

 

Motiv

Huvudpersonerna måste lista ut varför skurken har begått brottet. Begår man ett bankrån så är motivet självklart att man vill ha pengar. Men man kan också fundera på varför rånaren behöver pengar? Är han utsatt för utpressning? Har han spelat bort andras pengar? Fundera på varför skurken i din deckare har begått just det brottet som du har valt. Och kanske har skurken begått ett brott mot en speciell person. Varför?

 

 

Villospår

Lura läsaren! Läsaren ska ju inte fatta på första sidan vem som är skurken. Finns det andra personer i din deckare som man misstänker?? Och varför misstänker man dem? Befann de sig på brottsplatsen. Har de plötsligt fått massor av pengar. Uppför de sig konstigt. Ljuger de om var de befann sig när brottet skedde?

 

 

Slutsatser

Dina huvudpersoner har till slut räknat ut vem som har begått brottet och varför. Hur räknade de ut detta? Eller också misstänker de starkt en person, men de är inte riktigt säkra.

 

Bevis /Planen

Huvudpersonerna bestämmer sig för att skaffa fram bevis för att skurken har begått brottet. De gör upp en plan för hur de ska sätta dit honom. Kanske funderar de ut en farlig fälla. Eller också tänker de ut ett sätt att lura skurken att erkänna. Hur ska de sätta dit skurken?

 

Jakten

Spionerar de på skurken? Blir det en biljakt? Avlyssning? Vad händer? Fattar skurken att de försöker sätta dit honom? Kommer skurken hem när de brutit sig in hos brottslingen för att samla ihop bevis. Här ska det bli spännande!! Och här får det gärna hända något oplanerat för huvudpersonerna så att de hamnar i ännu mer fara!

 

Hur sluta?

Hur ska din deckare sluta? Vad händer med huvudpersonerna? Får de någon belöning? Och vad händer med skurken? Vad får han/hon för straff? Händer det något mer med huvudpersonerna och deras familjer? Kanske någon som blir kär, eller också kanske några blir ovänner. Hur vill du att det ska sluta?

 

Titel

Nu när du vet vad boken kommer att handla om vill du kanske redan här bestämma vad din deckare ska ha för titel?

 

Repetera. Låt det sjunka in.

Nu har du hela deckarhistorien klar. Gå igenom allting en gång till, lägg till, flytta, ta bort. Ta en promenad och tänk igenom din historia. Kanske behöver du gå till platsen där din deckare ska utspela sig och se hur det ser ut där. Snoka lite … Glöm inte att allting måste vara trovärdigt. Det måste kännas verkligt, annars blir det inte roligt att läsa.

 

Något mer än själva deckarhistorien.

Ska din deckare handla om något mer än själva deckarhistorien? Ska huvudpersonerna vara kära i varandra? Eller blir de ihop med varandras bästisar så att det verkligen blir problem ... Är det någon som har det jobbigt hemma? Problem i skolan? Försök att hitta något i dina karaktärers liv som ger mer innehåll i din historia.

 

Skriv

Nu är du redo att skriva ner din deckare.

 

Lycka till!

 

 

 

 

 

 

Matriser

Sv
Bedömningsmatris enligt kunskapskraven för Svenska Lgr 11, Brattebergsskolan åk 7-9

Förmågan att:

  • Sv   formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
F-nivå
E-nivå
D-nivå
C-nivå
B-nivå
A-nivå
  • Sv  E 9
  • Sv  E 9
  • Sv  E 9
  • Sv  E 9
Når inte kunskaps- kraven
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Betyget D innebär att kunskaps- kraven för betyget E och till över- vägande del för C är uppfyllda.
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Betyget B innebär att kunskaps- kraven för betyget C och till över- vägande del för A är uppfyllda.
Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.
De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.
De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.
Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.
Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap
Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.
Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.
Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.
Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Eleven kan förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
Eleven kan förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
Eleven kan förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.
Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.
Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.
Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.

Förmågan att:

  • Sv   läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
F-nivå
E-nivå
D-nivå
C-nivå
B-nivå
A-nivå
Når inte kunskaps- kraven
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
Betyget D innebär att kunskaps- kraven för betyget E och till över- vägande del för C är uppfyllda.
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
Betyget B innebär att kunskaps- kraven för betyget C och till över- vägande del för A är uppfyllda.
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse.
Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse.
Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse.
Eleven kan utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.
Eleven kan utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk.
Eleven kan utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk
Eleven kan föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
Eleven kan föra utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då relativt väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

Förmågan att:

  • Sv   anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
F-nivå
E-nivå
D-nivå
C-nivå
B-nivå
A-nivå
Når inte kunskaps- kraven
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Betyget D innebär att kunskaps- kraven för betyget E och till över- vägande del för C är uppfyllda.
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Betyget B innebär att kunskaps- kraven för betyget C och till över- vägande del för A är uppfyllda.
Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Eleven kan förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
Eleven kan förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang
Eleven kan förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

  • Sv   urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
F-nivå
E-nivå
D-nivå
C-nivå
B-nivå
A-nivå
Når inte kunskaps- kraven
Eleven kan ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad.
Betyget D innebär att kunskaps- kraven för betyget E och till över- vägande del för C är uppfyllda.
Eleven kan ge utvecklade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad.
Betyget B innebär att kunskaps- kraven för betyget C och till över- vägande del för A är uppfyllda.
Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad
Eleven kan utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.

Förmågan att:

  • Sv   söka information från olika källor och värdera dessa.
F-nivå
E-nivå
D-nivå
C-nivå
B-nivå
A-nivå
Når inte kunskaps- kraven
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Betyget D innebär att kunskaps- kraven för betyget E och till över- vägande del för C är uppfyllda.
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Betyget B innebär att kunskaps- kraven för betyget C och till över- vägande del för A är uppfyllda.
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: