Årskurs:
4 - 6
LPP Svenska Litteraturprojekt åk 4-5-6 HT 2016
Misterhults Skola, Grundskolor · Senast uppdaterad: 12 september 2016
Böcker är portaler till språk och fantasi. Tänk om man kunde kliva in i en bok och världen därinne är lika levande som den riktiga världen. Tänk om man plötsligt befann sig i Nangijala eller utanför en lada full med tigrar. Är det inte just det alla människor skulle vilja vara med om? Ett steg, så är man med i berättelsen, slåss mot stora drakar, kör en supersnabb rallybil eller förvandlas till en pytteliten person som äter pyttesmå kanelbullar. Det kanske är möjligt om man bara hittar rätt bok? Och med fantasins och läslustens hjälp blir svenskan en lek....
Syfte - Varför lär vi oss detta?
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier.
Kunskapsmål - Vad ska vi lära oss?
- formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
- läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften
- anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
- urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
- söka information från olika källor och värdera dessa.
- presentation inför publik
Kopplingar till läroplanen
Undervisningen i svenska ska bl.a. behandla följande centrala innehåll:
Läsa och skriva
- Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
- Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
- Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
- Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
- Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
Tala, lyssna och samtala
- Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
Berättande texter och sakprosatexter
- Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
- Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
- Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
Språkbruk
- Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
- Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
Arbetssätt och undervisning - Hur lär vi oss?
Vi kommer under hösten att påbörja ett litteraturprojekt som ska sträcka sig över hela läsåret. Vi läser böcker av 12 kända svenska, nordiska och internationella barn- och ungdomsförfattare. Eleverna läser tyst i egna böcker och läraren läser högt. Eleverna kommer även få läsa högt för varandra i mindre grupper. Vår första författare är av naturliga skäl Astrid Lindgren. Vi besöker Näs i Vimmerby för att få större förståelse för Astrid som person och författare. Vi får se en film om henne, besöka utställningen och leka i trädgårdarna som skapats i samma stämning som hennes sagor.
Vi kommer även att söka information i biografier och på internet för att lära oss om de andra författarnas liv och leverne. Detta för att bättre förstå deras böcker och författarskap.
I anslutning till detta kommer eleverna dela sina kunskaper med varandra i form av muntliga presentationer. Vi kommer att hålla presentationer både enskilt och i grupp, med hjälp av bilder, tankekartor, dator eller korta muntliga föredrag.
Vi kommer att gå igenom viktiga grammatiska inslag för att eleverna ska kunna skriva och tala bra. Få till levande texter av olika slag och för att de ska kunna tillgodogöra sig böckerna de läser. I anslutning till varje författare lär vi oss något nytt; Vi gör en personbeskrivning av Sven Nordqvist, vi skriver en saga precis som H C Andersen osv.
Vi kommer även att lägga fokus på att skriva egna skönlitterära berättelser och få fram nyanser och känslor i texten som gör den intressant. Vi hämtar inspiration från de författare vi lärt oss om och deras böcker.
Vi kommer att använda oss av Sven Nordqvists bok "Agaton Öman och alfabetet" för att bredda ordförrådet med veckans ord.
Varje vecka har vi Grej of the Day de första 15 minuterna av en lektion. GOTD tar upp en händelse, plats eller person i världen som har haft stor betydelse. I samband med denna övning diskuterar vi och argumenterar och drar slutsatser. GOTD föregås av en ledtråd som skrivs upp på tavlan, där eleven ska diskutera hemma om vad svaret på ledtråden kan vara. GOTD har alltid ett samband med något vi för tillfället lär oss om i svenskan eller i något annat ämne. Detta för att uppmuntra eleverna att dra egna slutsatser och göra egna kopplingar.
Ex; På utställningen Astrid Lindgren på Astrid Lindgrens Näs beskrivs det att om man skulle stapla alla böcker Astrid sålt skulle det räcka till 375 st Eiffeltorn. Nästa GOTD handlar om Frihetsgudinnan som var en gåva från fransmännen till amerikanerna. Det framkommer då att samma arkitekt har skapat både Eiffeltornet och Frihetsgudinnan. Allt hänger ihop med små tunna trådar och vi väver sakta ihop en gedigen matta av kunskap och allmänbildning.
Bedömning - Vad har vi lärt oss?
Eleverna blir bedömda genom:
- Aktivitet på lektionerna
- Mindre grammatiktester
- Muntliga presentationer i grupp eller enskilt
- Skriftliga inlämningar som t ex texter, sagor etc
- Ett större slutprov innan jullovet som innehåller både grammatik, kunskap om författare/litteratur och förmåga att skapa en kortare text.
Avslutningsvis vill jag som är lärare för dessa elever i svenska säga att; min avsikt med att lägga upp all undervisning med koppling till litteraturen är att skapa lust att lära. Jag anser att det är min yttersta plikt. Utan lust går allt betydligt sämre, är min upplevelse. När lusten befinner sig i rummet och alla arbetar på finns det bra förutsättningar att lära, leda och uppmuntra vidare. I övrigt har jag lagt till ytterligare mål och ansvar jag bl a har som lärare nedan.
Malin Svensson
Läroplanskopplingar
Läroplan (8)
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,
stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan,
ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel,
utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,
får möjligheter att arbeta ämnesövergripande
utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan,
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
