Nyckelpigans plan mot Diskriminering och kränkande behandling

Vi strävar efter att vara en förskola som präglas av mångfald och respekt inför varandras olikheter, alla olika sätt att leva och vara ska ses som självklart.

Utifrån forskning, beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund.

Christian Eidevald tar upp Hellman som studerat hur individer förhåller sig. Forskning visar både internationellt och nationellt att förskolan många gånger förstärker traditionella könsroller genom att oreflekterat gå in i olika händelser/situationer. Forskning visar att om man går in i själva händelsen, situationen och ser de olika positionerna barnet väljer avgör vilka positioner som accepteras av olika individer.

Christian Eidevald (2009 s.175) menar att om pedagogerna i sitt bemötandet av barnet utgår ifrån hur man väljer att positionera sig i olika situationer, ger vi dem möjlighet att öva på olika situationer i olika sammanhang, vilket skapar förutsättningar för att hantera olika positioner senare i livet till barnet.

 "Olika barn är redo för olika mycket ansvar i olika situationer, inte om man är flicka eller pojke eller hur gammal man är"(Eidevald 2009 .176).

Christian menar vidare utifrån sin forskning  att om barnet ges möjlighet att träna sig i att uttrycka sina känslor och önskningar kan därmed all barn bli rustad för att senare i livet använda sig av språket för dessa ändamål. Då ger vi barnet ett verktyg att kunna förklara med ord vad de vill ha och berätta med egna ord hur de upplevt olika situationer utan att bli betraktad utifrån vilket kön man har.

Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare. -Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Jönköpings Universitet

Firo - Från jag till vi. Det innebär att vi arbetar tillsammans i grupp och vi pedagoger är en viktig del i att leda barnen för att skapa struktur och sammanhållning. Enligt Firo så går gruppen igenom tre olika faser, Tillhöra, Rollsökning och till sist Samhörighet.

Mål

• Att inget barn ska bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna.
• För att motverka diskriminering och kränkande behandling strävar vi mot att utveckla varje barns förmåga:

      - till empati, 

      - att ta hänsyn, 

      - visa solidaritet, 

      - att reflektera, analysera över olika vardagliga dilemman,

      - respektera varje individ.

• För att motverka diskriminering och kränkande behandling. Strävar vi mot att varje barn utvecklar sin:

      - identitet,

      - självkänsla/medkänsla

Målkriterier

     - Utfört trygghetsvandring och efter reflektion/analys är åtgärder.

     - När vi ser att barnen uppmärksamar varandras känsloyttringar på ett positivt sätt.

     - När barnen är delaktiga i reflektionen av vad som hände.

     - När vi ser och hör att barnen ber om hjälp eller erbjuda hjälp.

     - När vi ser att barnen gör egna individuella val.

Syfte

Förskolan ska bli en trygg plats där alla olikheter har samma värde.

Metod

Trygghetsvandring.

Förhållningsätt ska vara öppet där vi inte lägger in några värderingar och lyfter olikheter till något positivt.

Att ha en bredd i det pedagogiska materialet där vi lyfter de 7 olika diskriminerings grunderna.

Analys

Ute: Trygghetsvandring visade sig vara ett bra verktyg att ta reda på hur barnen upplevde sin utemiljö. Vi tror att det gick så bra då vi använde lärplattan som ett verktyg för barnen att fotografera platser de tyckte om och inte tyckte om. Att ha bilderna som ett samtals underlag gjorde det lättare för barnen att sätta ord på sina upplevelser och tankar.

Bergen var en plats som alla barn pratade positivt om och där lyfte lekar som var könsneutrala och könsöverskridande. Dock vill de ha en pedagog närvarande på dessa platser, för att stötta i konflikter och rädsla för att ramla/snubbla ner.

Vi tror att detta beror på att det inte finns material som är könat på bergen eller har ett bestämt syfte. Här får fantasin och kreativiteten flöda. Inget är omöjligt.

16/3 Vi kan se att med hjälp av Marius har barnen börjat ta del i situationer och delta i lösningar. Vi kan se att vårt förhållningssätt och tillåtande klimat har skapat en grupp där de ser varandras behov och olikheter, detta kan bero på att vi samtalat med barnen med Marius om olika strategier när något händer eller ett barn vill delta.

Vi kan se att våra samtal utifrån normkritiskt jämnställt tänkande, skapat dialoger mellan barnen om olika familj konstellationer, Vi tror detta beror på hur vi själva vänt på perspektiven och våra familj pussel skapat dialoger om hur en familj ser ut.

Uppföljning

Under trygghetsvandringen uppkom att barnen var otrygga att korsa gården p.g.a cyklars framfart och hastighet. Tillsammans diskuterade vi med barnen vad vi kunde göra. Det resulterade i ett övergångställe med stopp skylt, som gjordes med barnen och introducerades.

16/3 Vi ska slutföra trygghetsvandringen som vi gjort inne, analyser och publicera. Marius fortsätter vi med där fokus ligger på samtal

Utvärdering

Vi ser att trygghetsvandringen varit ett viktigt verktyg för att kunna bygga vidare på vår lärmiljö. Utifrån de vi såg och hörde  barnen ändrade vi i vår inne miljö för att kunna observera och följa upp och utveckla den fantasifulla och kreativa leken vi såg på bergen.

   - Genom att utföra trygghetsvandring har vi kunnat lyfta varje barns tankar om sin situation på förskolan. Genom reflektion/analys av resultatet har vi vidtagit åtgärder. exempelvis har vi skapat en trygghet på gården genom att måla upp ett övergångsställe, vi har skapat rutiner för toalettbesök.  

  -  Genom vårt värdegrundsarbete med Marius har vi sett att barnen har utvecklat sin förmåga att lyfta varandras känsloyttringar. Se vår P.P för Marius. 

-   Vi ser att barnen är mer aktiva vid konflikthantering och oftare kan sätta ord på vad som hänt. Se vår vår P.P för Marius.

 -  I vardagen hör vi hur barnen ber varandra om hjälp när det är saker som de upplever svåra att själva göra, exempelvis i hallen eller när de spelar spel/pusslar.  

 - Genom vårt arbete med att stärka barnens identitet och självkänsla (exempelvis genom födelsedagssamlingar, att lyfta varje barns positiva egenskaper, trygghetsvandringar och via Marius-projektet samtala om och på olika sätt lyfta varje barns tankar och känslor) kan vi se att barnen har utvecklat en grundtrygghet där de känner att de och deras val är viktiga. Vi ser att de allt oftare står upp för sig själva och gör egna individuella val. 

Utveckling

Vi ska genomföra trygghetsvandringar i vår inne miljö på samma sätt som vi gjorde vår utemiljö. Resultatet ska ligga till grund för vår utveckling av innemiljön.

Marius analysen visar att vi behöver samtala om känslor på olika sätt med medier.

Vi ska fortsätta att granska oss själva och vända på perspektiven till barngruppen.