Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Bedömningsstöd i Sv/SvA åk 1-3

Skapad 2016-09-13 19:19 i Piratenskolan Simrishamn
Riktmärken för bedömning år 1-3
Grundskola 1 – 3 Svenska som andraspråk Svenska

Riktmärken för bedömningen:

Åk 1 - minst uppnått avstämning A samt en tredjedel av punkterna i avstämning B (valfritt vilka) i slutet av årskursen.

Åk 2 - minst uppnått avstämning B samt en tredjedel av punkterna i avstämning C (valfritt vilka) i slutet av årskursen.

Åk 3 - kunskapskraven för åk 3 med sikte mot avstämningarna D-E.

Matriser

Sv SvA

Sammanställning av din skrivutveckling

Avstämning A
Du börjar skriva för att uttrycka dig.
Avstämning B
Du skriver kortare texter med enkelt innehåll.
Avstämning C
Du skriver längre texter med handling och innehåll.
Avstämning D
Avstämning E
Du prövar att skriva för att berätta.
Du skriver text med enkel handling.
Du skriver berättande texter med inledning, händelseförlopp och avslutning.
Du följer nästan genomgående de vanligaste reglerna för såväl stavning som meningsbyggnad och interpunktion samt tar stöd av olika hjälpmedel vid skriande.
Du följer de vanligaste reglerna för såväl stavning som meningsbyggnad och interpunktion samt tar stöd av olika hjälpmedel vid skrivande.
Du har skrivriktningen klar för dig.
Du gör mellanrum mellan orden.
Du skriver beskrivande texter med relevant innehåll.
Du använder ibland några texttypiska drag vid skrivande och prövar att bearbeta dina texter med stöd av andras råd.
Du använder oftast olika texttypiska drag vid skrivande och bearbetar dina texter med stöd av andras råd.
Du utforskar skrivandet genom att använda versaler och/eller gemener.
Du kan stava några vanligt förekommande ord.
Du kan stava många vanligt förekommande ord.
Du visar förståelse för att texten kan skrivas för olika syften och mottagare.
Du försöker anpassa dina texter för olika syften och mottagare.
Du kan koppla ihop flera bokstäver med bokstavsljuden.
Du skriver så att texten är läslig för dig själv och för andra.
Du söker och hämtar information från någon anvisad källa.
Du bildar oftast meningar men markerar dem inte med versal och interpunktion (. och ?) mer än sporadiskt.
Du visar förmåga att markera meningar med versal och interpunktion (. och ?) .
Du använder versal och interpunktion (. och ?) i egna texter.
Du planerar ditt skrivande och ändrar texten för att göra den bättre.

Sv SvA
Sammanställning av din läsutveckling

Begrepp

Logografisk läsning: ● Eleven känner igen hela ord, till exempel sitt namn eller några vanligt förekommande ordbilder som och, hej, jag, men har inte "knäckt läskoden". ● Enkel ljudning: Eleven har "knäckt läskoden" och ljudar ihop enskilda ljud till en helhet. ● Avancerad ljudning: Eleven ljudar ihop orddelar till en helhet. ● Ortografisk helordsläsning: Eleven läser flytande, det vill säga läser ord som helheter.
Avstämning A
Du har knäckt läskoden och visar förståelse för innehållet.
Avstämning B
Du läser med hjälp av både ljudning och ortografisk helordsläsning samt visar förståelse vid egen läsning.
Avstämning C
Du läser flytande med förståelse både kortare och längre texter där ortografis helordsläsning dominerar.
Avstämning D
Du läser obehindrat med förståelse.
Avstämning E
Du läser längre texter inom olika ämnen med flyt och anpassar användningen av förståelsestrategier samt har ett kritiskt förhållningssätt till texters syfte, innehåll och form.
Du kan namnge de flesta bokstäver och vet hur de låter.
Du är fortfarande beroende av ljudningsstrategin, men läsningen börjar automatiseras allt mer med hjälp av ortografis helordsläsning.
Du läser obehindrat med flyt och förståelse där ortografisk helordsläsning är den dominerande avkodningsstrategin.
Du tar hjälp av ordens uppbyggnad för att underlätta läsflyt och läsförståelse.
Du börjar använda kunskap om ords betydelse och texters innehåll för att berika ditt samtal om texter.
Du urskiljer ord i meningar.
Du läser enkla meningar utan bildstöd med flyt.
Du utnyttjar den mer avancerade ljudningsstrategin vid okända eller krångliga ord.
Du använder varierande sätt att läsa beroende på syftet med läsningen.
Du använder kunskap om texters uppbyggnad, layout och komposition för att fördjupa förståelsen.
Du har förstått principen för hur man ljudar ihop ord.
Du stannar upp i läsningen när det uppstår problem med förståelse av ord och sammanhang.
Du rättar dig själv vid läsning.
Du läser regelbundet längre texter av olika slag med flyt och förståelse.
Du läser längre texter med flyt och är på god väg att anpassa användningen av förståelsestrategier beroende på såväl syfte som typ av text.
Du läser enkla ord och meningar med hjälp av både logografisk läsning och ljudningsstrategin.
Du läser om och rättar dig själv vid behov.
Du läser elevnära skönlitterära texter och återberättar handlingen muntligt.
Du visar förståelse för innehållet.
Du visar förståelse för texters innehåll genom att återberätta och besvara frågor.
Du läser elevnära faktatexter och beskriver innehållet muntligt.
Du börjar använda olika förståelsestrategier som att leta efter ledtrådar, dra slutsatser och göra förutsägelser under och efter läsningen.
Du drar slutsatser och gör förutsägelser under och efter läsningen.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: