Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Geometri åk8

Skapad 2016-09-14 11:48 i Svärdsjöskolan Falun
Grundskola 8 Matematik

Geometri (grekiska: γεωμετρια geometria, av γεω geo ”jord”, och μετρια metria ”mäta”) är en del av matematiken där man studerar vilka egenskaper figurer har.

Innehåll

1. MÅL

1A. Vi kommer att arbeta emot följande förmågor i kursplanen:
  •  använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, (begrepp, B)
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, (metod, M)
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, (problemlösning, P)
  • föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (kommunikation och resonemang K)

 

 

1B. Vi kommer att jobba emot följande mål i läroplanens del 1 & 2: 

  •  Lösa problem och omsätta idéer på ett kreativt sätt.
  • Ta ett personligt ansvar för studier och arbetsmiljö.
  • Använda det svenska språket i tal och skrift.

 

 

1C. MÅLDIALOG. Vår (lärare och elevers) gemensamma tolkning av målen. Vad betyder det egentligen?

Vi har diskuterat innebörden av förmågorna (B, M, P, R, K) vi har pratat med eleverna så de känner sig trygga och delaktiga.

 

 

 

 

1D. Det betyder att (konkretiserade mål)

Vi tränar på att använda skriftliga metoder för att  göra beräkningar men även att använda miniräknaren

Vi löser problem med olika metoder och diskuterar sedan för och nackdelar.

Vi pratar om begrepp så vi är överens om vad de betyder och  kan se hur de hänger ihop.

Vi lär oss använda formelbladet, där kan man få hjälp med metoder och begrepp.

Vi förklarar muntligt och skriftligt för varandra hur vi har löst uppgifter

 

 

2 UNDERVISNING

2A. I det här arbetsområdet kommer du att få undervisning om

  •  Geometriska objekt och deras inbördes relationer och egenskaper hos dessa objekt. s. 162-163
  • Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. s.178-179
  • Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta. s. 165-206
  • Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet. Formelblad
  • Förklara och motivera lösningar utifrån dina kunskaper om begreppen i arbetsområdet.
  • Viktiga begrepp: Omkrets, cirkel, diameter, radie, area, parallellogram, rektangel, romb, kvadrat, triangel, rätblock, kub, prisma, pyramid, cylinder, kon, basyta, mantelyta och klot.

 

2B. Förslag på arbetssätt:

  • Vi börjar med att alla gör en självskattning av sina kunskaper inom arbetsområdet.

  • Vi kommer att arbeta med läroboken, matematikboken Y som bas. Vi kommer att ha genomgång inför varje nytt moment och sedan löser vi några uppgifter tillsammans.  

  • Vi kommer att fokusera extra på någon förmåga vid varje lektionstillfälle bokstäverna P, B, M och K visar vilken förmåga som vi fokuserar på, se veckoplaneringen och beskrivning av förmågorna ovan. 

  • Vi kommer att arbeta i med problemlösningsuppgifter från materialet, rika problem.Vid problemlösning använder vi EPA metoden, dvs att man börjar med att sätta sig in problemet enskilt för att sedan diskutera i par och avslutningsvis alla.

  •  Vi tittar på film för att befästa olika metoder att lösa problem.
  • Minnesträning med hjälp av memory
  • Arbetsområdet avslutas med ett skriftligt prov med möjlighet till muntlig komplettering.

2C. När vi är klara med arbetsområdet kommer du att ha utvecklat din förmåga att:

  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, (begrepp, B)
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, (metod, M)
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, (problemlösning, P)
  • föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (kommunikation och resonemang K) 

 

2D. För att utveckla de förmågorna behöver du, när vi är klara med arbetsområdet, veta och känna till:

  •  Viktiga begrepp:

    Omkrets, cirkel, diameter, radie, area, parallellogram, rektangel, romb, kvadrat, triangel, rätblock, kub, prisma, pyramid, cylinder, kon, basyta, mantelyta och klot.

  • formelbladet

 

2E. För att utveckla de förmågorna behöver du, när vi är klara med arbetsområdet, ha utvecklat och tränat dina färdigheter att:

  • göra skriftliga beräkningar i de fyra räknesätten
  • använda miniräknaren för att göra beräkningar
  • använda formelbladet
  • mäta med linjal
  •  kunna avbilda geometriska figurer
  • lösa problem med olika strategier

 

2F. UNDERVISNINGSDIALOG. Vår (lärare och elevers) gemensamma tolkning av vad undervisningen kommer att innebära. Vad betyder det egentligen?

Eleverna känner till vad som krävs

 

3. BEDÖMNING

3A. Vi kommer att bedöma din förmåga att:

  • formulera och lösa problem inom arbetsområdet geometri med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, (problemlösning, P)

  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, (begrepp, B)

  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, ex beräkning av omkrets, area och volym samt enhetsbyten(metod, M)

  • föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (kommunikation och resonemang K)

 

3B. Vi kommer att bedöma genom att:

Arbetsområdet avslutas med ett skriftligt prov med möjlighet till muntlig komplettering.

Vi gör ett gemensamt prov för årskurs 8, v.40 används som repetition där vi visar exempel på lösningar på olika kunskapsnivå

Proven sambedöms. Kontinuerlig feedback ges muntligt på lektioner.

 

 

3C. Exempel på bedömning: finns i pärm i klassrummet 

 

 

 

 

3D. BEDÖMNINGSDIALOG: Vår (lärare och elevers) Gemensamma tolkning av bedömningen. Vad betyder det egentligen

 

Att eleverna är medvetna om när var och hur bedömning sker och känner sig delaktiga.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Matriser

Ma
Matematik 7-9 övergripande matris för bedömning, Svärdsjöskolan.

PROBLEMLÖSNING

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Hur visar eleven sin förmåga att
lösa olika problem i bekanta situationer på ett ...fungerande sätt och väljer och använder strategier och metoder med ...anpassning till problemets karaktär samt ...formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
i huvudsak fungerande sätt anpassning till viss del bidra till att formulera
relativt väl fungerande sätt förhållandevis god anpassning formulera efter någon bearbetning
väl fungerande sätt god anpassning att formulera

BEGREPP

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Hur visar eleven sin förmåga att
använda matematiska begrepp... och dessutom använda dessa begrepp i ... sammanhang på ett ...fungerande sätt
på en grundläggande nivå i välkända sammanhang i huvudsak fungerande
på en god nivå i bekanta sammanhang relativt väl fungerande
på en mycket god nivå i nya sammanhang väl fungerande
Hur visar eleven sin förmåga att
att beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett ...fungerande sätt.
i huvudsak fungerande sätt
relativt väl fungerande sätt
väl fungerande sätt

METOD

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Hur visar eleven sin förmåga att
välja och använda olika matematiska ...metoder och dessutom anpassa metoder ...till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med ...resultat.
i huvudsak fungerande metoder med viss anpassning tillfredsställande resultat
ändamålsenliga metoder med relativt god anpassning gott resultat
ändamålsenliga och effektiva metoder med god anpassning mycket gott resultat

RESONEMANG

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Hur visar eleven sin förmåga att
föra ...underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kunna ge ...förslag på allternativt tillvägagångssätt
enkla och till viss del underbyggda resonemang bidra till att ge något förslag
utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang ge något förslag
välutvecklade och väl underbyggda resonemang ge flera förslag
Hur visar eleven sin förmåga att
i beskrivningar av begrepp växla mellan olika uttrycksformer samt föra ...resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra
enkla resonemang
utvecklade resonemang
välutvecklade resonemang
Hur visar eleven sin förmåga att
i redovisningar och diskussioner föra och följa matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som ...för resonemanget framåt.
till viss del för resonemangen framåt.
för resonemanget framåt
för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar dem

KOMMUNIKATION

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Hur visar eleven sin förmåga att
redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ...fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med ...anpassning till syfte och sammanhang
i huvudsak fungerande sätt viss anpassning
ändamålsenligt sätt förhållandevis god anpassning
ändamålsenligt och effektivt sätt god anpassning
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: