Svenska år 2 2016/2017

Undervisningen skall bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. I mötet med olika typer av texter skall eleverna ges möjlighet att utveckla sitt språk. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Undervisningen skall stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.

Syfte

Att läsa och skriva skall vara både lätt och roligt! Varje dag har vi en lässtund då vi antingen läser tyst själva och / eller högt för varandra. Målet är att man skall läsa lagom svåra texter med flyt och god läsförståelse. Läsförståelse tränar vi genom att samtala kring texter och använda oss av de s.k. Läsfixarna Spågumman, Detektiven, Konstnären, Cowboyen och Reportern (En Läsande Klass). 

Läsebokens texter pratar vi om tillsammans varje vecka, både när det gäller fakta i texten och förståelse för innehållet. Det är viktigt att man genom samtal tar reda på vad som står mellan raderna i texten! Vi tittar på texternas och språkets form, uppbyggnad och användning och väver i detta in förståelse och kunskaper om olika grammatiska funktioner som ska hjälpa oss se mönster och helhet i språket.

Fantasi, funderingar och fakta kombinerar vi i vårt skrivande! I olika perioder fokuserar vi på sagoskrivande och tränar på att skriva berättande texter med tydlig början, handling och slut. Vi tränar på att skriva texter ur olika genres såsom fakta- sago- återgivande- berättande texter samt dikter. Det är viktigt att budskapet i det man skriver når fram och därför tränar vi på att skriva med läslig handstil (eller på dator), stava vanliga ord rätt och använda oss av stor bokstav och punkt (och andra vanliga skiljetecken såsom komma, frågetecken samt utropstecken).

 

Centralt innehåll

Förmågor som ska utvecklas är att

• Formulera sig och kommunicera i tal och skrift
• Läsa och analysera olika typer av texter - skönlitteratur, faktatexter, dikter m.m.
• Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
• Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
• Söka information från olika källor och värdera dessa

Mål som ska uppnås

• Kan lägga till ett ljud och höra vilket nytt ord det blir, tex s+kor blir skor.
• Kan läsa ord som inte finns, tex fim, sölk, kag.
• Kan läsa en hel bok med enkel text och med många bilder på egen hand.
• Kan använda någon av de 5 lässtrategierna när du läser en text.
• Kan berätta om innehållet i texten muntligt.
• Kan berätta något om innehållet i texten skriftligt.
• Kan koppla det du läst till egna erfarenheter.

Vi ska träna kunskaperna kring

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Alfabetet och alfabetisk ordning.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken. Anpassa språkbruk efter genre.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

 

Så här ska vi arbeta

Så här ska vi träna kunskaperna

• Läsning av  texter/böcker från olika genres, bl.a. vår läsebok från ABC klubben Diamantjakten.
• Arbeta med de 5 lässtrategierna "Läsfixarna" (En läsande klass):

1. Spågumman: Spågumman förutspår och ställer hypoteser om texten genom att titta närmare på rubriker, bilder, bildtexter och textgenre. Denna strategi används innan, under och efter läsningen
2. Reportern: Reportern ställer frågor på tre nivåer om texten. Dessa nivåer är på raden, mellan raderna och bortom raderna.
3. Detektiven: Detektiven reder ut oklarheter, nya ord och uttryck.
4. Cowboyen: Cowboyen sammanfattar det viktigaste i texten. Denna strategi används både under och efter läsningen och är extra viktig vid läsning för att lära.
5. Konstnären: att skapa inre bilder av det lästa. Med hjälp av sinnena lever läsaren sig in i texten och kan se, höra och känna det texten berättar om. Konstnären används under läsningen.

• Diskutera och samtala om samt återberätta texter muntligt och skriftligt.
• Samtala och resonera om texters budskap, innehåll och koppla det till egna erfarenheter.

IKT

Vi använder Smart board i vår dagliga verksamhet där vi kan formulera och skriva texter tillsammans i hel- eller halvklass.

Vi använder ipad för att skriva och söka information minst 1 gång per vecka.

Visa vad du lärt dig/Bedömning

Du ska i detta avsnitt visa vad du lärt dig genom att:

• du kan ljuda lägga till ett ljud och höra vilket nytt ord det blir, tex s+kor blir skor.
• du kan läsa ord som inte finns, tex fim, sölk, kag.
• du kan stava vanliga ord och förstår hur man kopplar ljud till fonem samt hur en mening är uppbyggd.
• du känner till ordklasserna substantiv, adjektiv, verb och dess olika funktion i uppbyggnad av meningar och texter.
• du förstår innebörden i de vanligaste skiljetecknen - punkt, komma, utropstecken samt frågetecken.
• du kan berätta om innehållet i en text (faktatext/ berättande text, saga, etc.) muntligt. Att du kan berätta något om innehållet i texten skriftligt.
• du kan läsa en hel bok med enkel text och med många bilder på egen hand samt återberätta muntligt och till viss del skriftligt i kombination med bilder.
• du kan använda någon av de 5 lässtrategierna när du läser en text.
• du kan koppla det du läst till egna erfarenheter.

Kunskapskrav

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Alfabetet och alfabetisk ordning.
• Sambandet mellan ljud och bokstav.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
• Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
• Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Kriterier

• Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
• Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.
• I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
• De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
• Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter.
• Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.
• Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven till viss del förstärka och förtydliga sina budskap.
• Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.
• Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.
• När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.
• Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.