Svenska årskurs 2

Du kommer att få öva på att läsa och skriva olika typer av texter. Du kommer även att få respons på dina texter och redovisa i både liten och stor grupp. I ämnet svenska utgår vi från både fakta och fantasi.

2. MÅLET MED UNDERVISNINGEN

Målet är att du ska känna att det är roligt att läsa, skriva, lyssna och tala. Målet är också att du skall öva, samt förstå vad du behöver förbättra i ditt tal och skriftspråk, både enskilt och tillsammans med dina kamrater i klassen. Vi övar också på att förtydliga ditt arbete med en bild. Du ska också få lära dig om olika författare och texter från olika tider och olika platser i världen. 

3. SÅ HÄR SKALL VI ARBETA

I Språkskrinet övar eleverna på olika språkläramoment (stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken) som de behöver kunna, för att skriva sina egna texter rätt. Eleverna skriver egna texter, i olika genrer som ofta följer temat. Texten läses upp för några kamrater innan den lämnas in för respons från lärare. Responsen innebär att eleven sedan gör en bearbetning av texten, t.ex. stor bokstav och punkt, stavning, göra förtydliganden samt att öva sin handstil. Eleven avslutar med att göra bilder till sin text som passar till textens innehåll. Elevernas texter redovisas sedan muntligt, växelvis i liten grupp och helklass.

Vi arbetar med läsning på flera olika sätt:
Lärarens högläsning av olika texter: Under högläsningen arbetar vi med ”pratkompisar” där eleverna t.ex. får förutspå olika händelser i boken. Vi uppmärksammar författare och illustratörer. Vi övar oss på att förstå hur olika texter är uppbyggda, genom att strukturera upp texter och återberätta den med inledning, personer/karaktärer, platser, händelseförlopp och avslutning.  Utifrån stödord, listor och tankekartor övar eleverna på att skriva egna texter om fakta och fantasi. Elevernas läsning av olika texter: Vi använder oss av en nivåanpassad läsebok till elevernas läsning i hemmet samt en arbetsbok där eleverna dokumenterar sin läxa. I skolan arbetar vi med läsförståelse i en lärobok som tar upp olika textgenrer (instruktion, fakta, saga), eleverna övar först på att läsa texten högt i halvklass, och därefter på att svara rätt på frågor med hela meningar. Eleven läser också Kiwiböcker och gör lättare läsförståelseuppgifter med arbetsinstruktioner på egen hand, kompis lyssnar sedan när eleven läser boken. Eleverna läser i par/grupp på lektionerna, varannan sida, läraren går runt och lyssnar. Vid olika lästillfällen gör läraren eleven medveten om olika lässtrategier som eleven kan ta till för att lättare kunna avkoda ord och förstå texten. När eleverna har fått flyt i sin läsning, får dessa böcker tillhörande läsförståelseuppgifter som ska lösas gemensamt med kamraten. I klassrummen finns rikligt med böcker för egen läsning.

4. DETTA SKALL BEDÖMAS 

Bedömningen i svenska sker genom att läraren lyssnar, observerar och ger respons (både skriftligt och muntligt). 

För att se vad som bedöms, se matris svenska årskurs 1-3. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Alfabetet och alfabetisk ordning.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
• Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
• Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.

Kriterier

• Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
• Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.
• I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
• De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
• Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter.
• Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.
• Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven till viss del förstärka och förtydliga sina budskap.
• Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.
• Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.
• När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.
• Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.