Prov genetik & evolution

Nedan hittar du informationen du behöver inför provet i genetik & evolution vecka 14!

Tillfälle för prov:

9C: måndag 25/10

Nedan hittar du:

- Kunskapskrav

- Instuderingsfrågor

- Sidor + sammanfattning för genetiken

- Sidor + sammanfattning för evolutionen

Kunskapskrav

Kunskapskrav:
- Kunna förklara och redogöra för följande: (se bl a sammanfattning!)
DNA

Gener

Genom

Kromosom

Könskromosom

Dominanta anlag

Recessiva anlag

Korsningsscheman

Celldelning (mitos och meios)

Celler vs. könsceller (skillnader)

Befruktning

Mutationer

Naturligt urval

Biologisk mångfald

Art

Evidens (bevis) för evolutionen

Livets utveckling (översiktligt!)

 

För högre betyg är ett naturvetenskapligt språkbruk, att använda sig av naturvetenskapliga teorier och förklaringsmodeller, kunna dra slutsatser och reflektera, samt kunna argumentera med naturvetenskapliga argument är betydande.
Inom naturvetenskap är det viktigt att ha en bred kunskapsgrund (dvs kunna mycket) för att kunna resonera och reflektera på det sättet som krävs.
Att kunna göra kopplingar mellan naturvetenskapliga upptäckter, så som medicin, och vår vardag är också viktigt för att nå de högre betygen. Hur naturvetenskapen förenklar och bidrar till vårt liv.

Instuderingsfrågor

Genetik

1. Beskriv hur DNA är uppbyggt!

2. Förklara vad DNA har för funktion!

3. Förklara hur DNA kopierar sig själv!

4. Vad är kromosomer?

5. Förklara vad det innebär att ett anlag är dominant eller recessivt!

6. Redogör för de två olika celldelningarna!

7. Vad sker vid en befruktning?

8. Förklara vad en mutation är och hur de kan uppkomma!

9. Redogör för en genetisk sjukdom / syndrom!

 

Evolution

1. Vad var det som började få människor att tänka att olika arter utvecklas, och inte är förutbestämda?

2. Vad är ett fossil?

3. Vad innebär ordet evolution?

4. Förklara begreppet naturligt urval!

5. Förklara begreppet art!

6. Beskriv vad mutationer har för inverkan på evolutionen!

7. Beskriv hur en ny art kan bli till!

8. Förklara begreppet ”biologisk mångfald”?

9. På vilket sätt är biologisk mångfald viktigt för evolutionen?

10. Hur kommer det sig att en vithaj och en blåval har så många gemensamma drag, trots att de inte är nära släkt eller ens tillhör samma djurgrupp?

11. Vad gör modern genteknik och kunskap om DNA till verktyg att förklara livets utveckling?

12. Ange och beskriv tre evidens för evolutionen!

13. Vem var Charles Darwin, och vad är han känd för? (kortfattat!)

14. På vilket sätt kan altruism (osjälviskhet, motsats till egoism) påverka hur bra en art klarar sig?

15. Redogör för livets uppkomst till nu – kortfattat och översiktligt!

16. Redogör för människans utveckling!

Sammanfattning genetik

Sidor i TitaNO Biologi
Genetik s. 309 - 326

Begrepp:

DNA & DNA-replikation: Molekyler som bär på genetisk information. Kan liknas vid ett bibliotek eller recept.
Består av långa kedjor som kan liknas lite vid vridna stegar (helix-formad).
Varje stegpinne består av kombinationer av kvävebaser som betecknas A, T, C, G.
A och T passar ihop, C och G passar ihop. Ordningen de har avgöra vad DNA:t kodar för.
När DNA kopierar sig delas den i två delar (med hjälp av enzymer och andra proteiner). Dessa delar kommer innehålla ordningar av A, T, C, G och ett speciellt protein (DNA-polymeras) binder till dem och tillverkar motsvarande sida så att det blir två nya kedjor!
Sker vid t ex celldelning.

Gen: Arvsanlag. Gener är sekvenser (en viss del) av DNA som kodar för hur vi ser ut. T ex hårfärg, längd, ögonfärg osv.

Genuppsättning / genom: Alla gener en organism har, vilka kodar för exakt den organismen. Hela den organismens bibliotek av gener.

Kromosom: Framkommer vid celldelning! Oftast ligger DNA-kedjorna huller om buller i cellkärnorna – men vid celldelning sker detta: DNA som bildar som ”korvar” som sitter i par – detta är kromosomerna!
Människan har i normala fall 46 stycken, dvs 23 kromosompar! I 22 av paren är kromosmerna i princip likadana, men i ett av paren är könskromosomerna som består av XX (kvinna) eller XY (man) för människor.

Dominanta & recessiva anlag: Dominant anlag: Det anlag vars egenskaper kommer synas! Recessivt anlag: Det anlag vars egenskaper kommer synas enbart om inget motsvarande dominant anlag finns!

Gener är delar av DNA:t som kodar för specifika egenskaper. T ex färgen på pälsen hos en kanin.
När man pratar om anlag brukar man tilldela dem en bokstav, t ex genen för svart päls kan vi kalla för stora S (pga ”svart”). Anlaget för brun päls kan vi kalla lilla b (pga ”brun”).
Stor bokstav = dominant anlag.
Liten bokstav = recessivt (avvikande) anlag. 
Då har en kanin med bara svarta anlag SS, och en med bara bruna anlag bb. 

Om den ena är en hona och den andra en hane, och de får kaninungar så kommer de få ett anlag från modern (ägget) och ett från fadern (spermie).
Om båda föräldrarna bär på dubbel uppsättning av samma anlag får de bara en sorts ungar.

Annat fall: Om bägge föräldrarna har Sb (dvs de har svart päls, men bär anlag för brun päls också) kommer de få lite olika sorter beroende på vilken spermie som träffar vilket ägg.
Det kan bli SS, Sb, bS, bb – dvs svart, svart, svart eller brun!
Detta kan man rita med ett korsningsschema.
- Ett korsningsschema visar vilken procentuell sannolikhet det är att en det blir en viss kombination.
- I detta fallet, 75% för svart kanin och 25% för brun.

Celldelning (mitos och meios):
Mitos: När celler delar sig själva genom att kopiera sig. Kortfattat så går till så att en cell kopierar sitt DNA till dubbel uppsättning, delar den i två delar och "klipper av" sig själv. Därefter finns det två likadana celler, med samma genetiska innehåll (om inte en mutation har uppstått).

Delas upp i fem faser, finns bra information på: https://www4.liber.se/gy/prodstod/4701610_biologi/genarv_mit.htm (Obs! Avancerat!).

Meios: När celler delar sig i två omgångar för att producera fyra könsceller (ägg och spermier). Det börjar med att cellen kopierar sitt DNA till dubbel uppsättning för att sedan dela sig i två delar (likt mitosen). Därefter delar sig de två cellerna som blivit igen, vilket resulterar i totalt fyra nya celler (nu könsceller) med hälften av kromosomantalet (olika för olika organismer, 23 för människor).

Delas upp i sju faser, finns bra information på: https://www4.liber.se/gy/prodstod/4701610_biologi/genarv_meios.htm (Obs! Avancerat!)

Sammanfattning evolution

 Sidor i TitaNO Biologi:

Evolution s. 327 - 343

Filmer på YouTube:

The Genious of Charles Darwin Part 1: Life Darwin and Everything (48 min):
https://www.youtube.com/watch?v=ptV9sNezEvk

The Genious of Charles Datwin Part 2: the Fith Ape (48 min):
https://www.youtube.com/watch?v=shkWhBVfe3o

The Genious of Charles Darwin: Hela filmen (2:23 h):
https://www.youtube.com/watch?v=A0VnuhHq5m0

 

Kortfattat:

Evolution är den process varigenom levande organismers egenskaper förändras från en form till en annan mellan olika generationer, på grund av naturligt urval.

Man började fundera kring evolutionen på grund av att man hittade fossiler, vilka låg i lager med en viss skillnad mellan lagren. Detta pekade på en förändring.

Vem var Darwin?

• Charles Darwin var en präst som blev övertalad av sin far att åka med på en världsomsegling.

• Var intresserad av naturen, och samlade under sina resor på sig olika växter, djur osv.

• Upptäckte vulkaniska öar, dvs öar som verkade relativt nya – och deras skiftande djurliv.

Livets uppkomst:

Först: Bakterier (encelliga)

• Enkla bakterier. 

• Utvecklades till fotosyntisierande.

• Utvecklades till ”ätande”.

• Bildade kolonier → flercelligt liv.

I början var livet vattenbaserat, och icke-komplext (maneter tex).

Vissa djur började ta sig upp på land (tex olika skaldjur, pga deras gälar som kunde andas syre från luften och deras pansar som skyddade dem från solen och uttorkning).

Vissa fiskar utvecklade benliknande fenor, som de kunde ta sig fram på land med.

• Fanns mindre faror på land – dvs, de som klarade sig bäst på land överlevde.

Detta ledde till amfibiedjur som senare kom att bli reptiler, vilka å ena sidan går mot däggdjuren och å andra sida mot dinosaurierna.

Hela evolutionen går att likna vid en kapprustning, där det handlar om att överleva genom att skydda sig eller jaga effektivt (mer eller mindre).

 

Begrepp

Naturligt urval (selektion): Den individ som har de mest fördelaktiga egenskaperna (oftast fysiska) för en viss miljö är dem som klarar sig bäst. Det är därav de som har störst chans att överleva och få barn, dvs föra sina gener vidare.
Påverkas av faktorer som: Mutationer, överproduktion, variation, isolering, konkurrens.

Art: Finns fler olika artbegrepp, men detta är de vanligaste två – anledningen till att artbegreppet är svårdefinierat och spritt är förmodligen att naturen är väldigt komplex och svår att kategorisera på det sättet 

Biologiska artbegreppet: Två olika organismer är olika arter om de inte under naturliga omständigheter kan få fertil avkomma (dvs barn som kan få barn). Alltså antingen genom att de har olika parningssäsonger och parningssignaler (och därför inte parar sig med varandra), eller om det geografiskt är omöjligt för dem att para sig (dvs lever på helt olika platser).

Fylogenteiska artbegreppet: Mer grundat i DNA-analys tillsammans med analys av yttre egenskaper (t ex utseende eller beteende). Organismer som har väldigt likt DNA (samt gemensam anfader) och yttre egenskaper som skiljer dem från andra organismer är egna arter.

Mutationer: Slumpmässiga skillnader i generna inom olika arter. En av grundsternarna för att naturligt urval och evolution ska ske.

Plötsliga förändringar kan ske i gener och kromosomer, vilket kallas mutationer!

Kan uppstå t ex vid celldelning, dvs att något förändrar sig när en ny cell blir till.

Kan handla om att själva kopieringen av DNA inte blir helt perfekt, ordning på kvävebaserna (A, T, C, G) blir fel. Eller att delar av kromosomerna faller bort / byter plats.

Kan uppstå på ”konstgjord väg” pga strålning, virus, kemikalier osv.

Mutationer går vanligtvis inte i arv – om det inte handlar om mutationer som skett i samband med att könsceller bildas.

En förändring från spermien eller ägget kommer finnas med i alla celler sen.

Biologisk mångfald: Betyder att det finns många olika arter, och en stor variation inom arterna. Detta finns ofta i miljöer som är varierande, tex regnskogen eller ett massivt korallrev.

Faktorer som starkt pekar mot att evolutionen sker (evidens):

• Fossiler

  • Ligger i lager.

  • Man kan se en gradvis förändring.

    • Mer och mer komplexa djur.

• Anatomiska (fysisk uppbyggnad) likheter

  • Svanskotan, pekar mot att vi har en anfader med svans.

  • De flesta djur har en likartad anatomisk uppbyggnad.

• Fostren hos olika arter ser väldigt lika ut i tidiga stadier.

• DNA.

  • Alla arter har en likartad genetisk uppbyggnad.

  • Vårt är väldigt lik aporna, råttor och möss har likt osv.