Vasatiden 1520-1611

Varför är Gustav Vasa den mest kända kungen i Sveriges historia?

Vi kommer att arbeta med hur Gustav Vasa tar makten, hur han styr Sverige och hur hans söner, efter hans död, tar över tronen en efter en.

Hur ser det ut i Sverige under Vasatiden? Vilka förändringar sker i Sverige och varför sker det förändringar? Hur förändras kyrkans ställning i samhället?

Kursplan i ämnet historia

Arbetssätt och undervisning

• Intro: Filmen Sveriges medeltid del 3.
• Sveriges historia första halvan ca 10 min.
• Läsa s. 4-7 Koll på Vasatiden (läsa själva) Arbetsblad med remsor i par.
• Historiska källor: arbetsblad 6-8 Upptäck historia s. 111, 113, 115.
• Sveriges historia den andra halvan ca 35 min. 
• Läsa kungen tar kontroll över riket s. 119, 122-125 Arbetsblad 10 (Enskilt).
• Kampen om kyrkan S. 126-129 Arbetsblad 12-13.
• Uppror i landet 130-133 Bedömningsuppgift Dacke enskilt.
• Vasabarnen Film: Gustav Vasa del 3 15 min
• Historieätarna Vasatiden
• Quiz arbetsblad s.18

Visa vad du lärt dig

 Du kommer att få en slutuppgift där du får använda boken.

Tidsram

Arbetet kommer att pågå i ca 4 veckor.

Bedömning

Se kunskapskrav historia åk 6

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.