Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Matematik- Sländans förskoleklass 2016-2017

Skapad 2016-10-13 19:23 i Garnvindeskolan Ale
I denna mall finns stödmaterial som hjälp, tänk på att ta bort dessa innan du publicerar och tilldelar mallen till eleverna.
Grundskola F
Undervisningen ska ta tillvara elevernas nyfikenhet och ge dem möjlighet att utveckla sitt intresse för matematik och förståelse för hur matematik kan användas i olika situationer.Eleverna ska därför utmanas och stimuleras att använda matematiska begrepp och resonemang för att kommunicera och lösa problem på olika sätt med olika uttrycksformer samt för att utforska och beskriva sin omvärld. (Lgr11, Förskoleklassen)

Innehåll

Kartläggning av elevgruppen

Vi har sett att eleverna visar stort intresse för matematik, både addition och subtraktion. När vi ramsräknat har vi sett att eleverna har kommit olika långt. Det har också upplevt svårt för flera elever att forma vissa siffror. Vi kommer att kartlägga alla elever utifrån dokumentationsmallen från "Diamant" för att mer exakt veta var varje elev har för behov och utifrån det planera verksamheten.

Utifrån "Diamant" så ser vi att halva gruppen behöver träna på ramsräkning, några få behöver träna på att räkna baklänges. Vi har också märkt att vi behöver stärka elevernas tillit till deras matematiska förmåga, tro att de kan.

 

Mål att sträva mot utifrån Garnvindeskolans Verksamhetsplan för förskoleklass

  • Jag kan tärningens mönster.
  • Jag kan fortsätta på ett mönster.
  • Jag kan sortera på olika sätt: högst, näst högst, lägst, längst, kortast, störst, minst.
  • Jag vet att antal och siffra hör ihop 10.
  • Jag kan dela upp talen till siffran 5: 0+5, 1+4, 2+3.
  • Jag kan känna igen tiderna 8.00 och 10.00.
  • Jag vet vad en hel respektive en halv är.
  • Jag känner till cirkel, triangel, kvadrat och rektangel.
  • Jag kan ramsräkna till 45.
  • Jag kan ramsräkna baklänges från 12.
  • Jag kan beskriva läget på ett föremål t.ex. på, under, i, framför, bakom, mitt emot, bredvid, över, mellan.
  • Jag vet att det är lika många ”knappar” i högen oavsett varifrån jag börjar räkna.
  • Jag kan begreppens betydelse: fler, färre och skillnad.

 

 

Genomförande/Arbetsmetoder

Genom samtal, samarbete och olika aktiviteter väver vi på ett lekfullt sätt in matematiken i barnens vardag Vi gör barnen medvetna om att man använder matematiktermer i vardagshändelser. Vi genomsyrar vardagen med matematiken och dess termer i de aktiviteter vi planerar. Bland annat ramsräknar tillsammans i samlingen upp till 45 och baklänges från 12 för att alla eleverna ska blir trygga. Ibland räknar vi på engelska då eleverna visat intresse för språket. Vi använder våra "kölappar" när vi ska gå till bamba där eleverna själva får placera sig i kön med hjälp av en visst tal, i bamba räknar vi tex köttbullarna. Vi använder stenciler där eleverna får träna på att skriva siffror. På stencilen tränas även förmågan att se antal. Ungefär en gång i veckan tränar eleverna på att skriva datum tex visarsamlingsboken. Vi använder oss mycket av leken samt praktiska, konkreta övningar för öka lusten och förståelsen för matematik, bland annat tärningslekar, uppdrag som tex hämta rätt antal saker. Vi arbetar också med valbara uppgifter för att öka elevinflytandet. tex 4 olika uppgifter såsom spel och stenciler. Alla uppgifter ska göras men eleven väljer själv i vilken ordning.

V. 48 - Antal och talrad. Eleverna lägger antal saker på rätt ruta i talraden för att öka sin förståelse för antal. Eleverna arbetar i par med veckans kompis. Alla par får två tal att arbeta med. 

V. 49 - Mönster och former. Vi ska pärla armband där eleverna skulle följa ett givet mönster. Vi pratar om former(kvadrat, rektangel, triangel och cirkel) och skapar formmonster. Eleverna får göra uppgifter där de ska färglägga de olika formerna. De matade även vårt monster med de olika formerna där monstret skulle spotta ut om de stoppade in fel, men det gjorde ingen. Eleverna tycker det är "barnsligt" roligt.

V. 50 - Vi tränar på att forma siffrorna som vi har i våra adresser.

V. 51 -

V. 3 -

V. 4 - Vi repeterar former, bland annat genom olika stenciler, hitta former i klassrummet tex kvadrat-fönster. Visarsamlingen handlar också om former samt den frivilliga läxan. 

V. 5 - Vi arbetar med tärningens mönster och siffror samt repeterar lägesord.

V. 6 -Utifrån elevernas önskemål börjar vi med addition + De kommer att få en stencil, Sköldpaddan, att färglägga utifrån att de adderat fram ett svar.

V. 8 -

V. 9 -

V. 10 -

V. 11 - Denna veckan har vi repeterat formerna kvadrat, cirkel, rektangel och triangel. Vi  har även tränat på att känna igen tal och siffror och i vilken ordning de kommer i  talföljden. 1-12.

V. 12 -

V. 13 -

V. 14 -

V. 16 -

V. 17 -Vi har repeterat formerna genom olika spel. Även ramsräknat och gått igenom veckodagar och årstider och månader.

V. 18 -

V.19 -

V. 20 -

V. 21 -

V. 22 -

V. 23 -

 

 

Uppföljning

Vecka 48 - Att arbeta på detta viset gjorde att alla blev delaktiga. Eleverna skulle göra två siffror vilket blev för mycket för några elever. Det blev för många instruktioner att hålla reda på. Alla elever klarade uppgiften och de som var snabba hann också med att kontrollräkna sakerna och rätta till det som var fel. Vi hann inte följa upp uppgiften vilket hade varit bra för att ta reda på vad eleverna lärt sig.

V. 49 -  Det känns som eleverna har bra koll på de olika formerna men de glömmer ibland deras namn. Vi har dem uppsatta på väggen i olika färger. Eleverna säger då te x att det är den blå om de ska peka på kvadraten. Vi behöver tänka på att ge dem andra exempel, kanske rita själva. Mönstret de skulle pärla gick bra, ibland var det svårt att följa färgerna då det fick småpratas samtidigt. Det krävdes att det var fokus på uppgiften.

V. 50 - Vi kan se att eleverna har svårare att forma siffror än bokstäver, kan bero på att vi tränar mer på att skriva bokstäver.

V. 51 -

V. 3 -

V. 4 -

V. 5 - Vi har arbetat med att para ihop siffra med antal. Först gjorde vi 1-5 under vecka 4 och nu under vecka 5 har vi gjort 1-10. Vi har några elever som inte gjort uppgiften och de kommer att få göra det under nästa vecka. Vi har även gjort ett tärningsspel som tränar prepositioner. På instruktionerna fanns både tärningsmönstret och siffran. Vid ett senare tillfälle ska eleverna få spela spelat med endast siffran på instruktionen. Läxan denna veckan var att spela ett spel med tärning och att de färglade en clown. Lite mer än  halva elevgruppen gjorde det. De som vill ska få möjlighet att spela det spelat här.

V. 6 -

V. 8 -

V. 9 -

V. 10 -

V. 11 - Det som märks är att det är några elever som fortfarande är lite osäkra på formerna, talföljden likaså. Detta behöver vi öva på med dessa elever. Vi räknar mycket i samlingen men vi märker att vi behöver räkna individuellt med några elever.

V. 12 -

V. 13 -

V. 14 -

V. 16 -

V. 17 - Märker att en förbättring har skett. Nästan hela gruppen är säkra på de olika formerna, veckodagarna och årstiderna. Dock är det fler som visar osäkerhet kring månaderna.

V. 18 -

V.19 -

V. 20 -

V. 21 -

V. 22 -

V. 23 -

 

Utvärdering

Utvärderingen tillsammans med eleverna säger de att de blivit bättre på att räkna ,både framåt och bakåt.  De tycker det har varit roligt att göra olika stenciler, både siffror och former. Matematikspel har var också roligt och att de fick träna på at läsa inför varandra samtidigt. Att arbeta med praktiskmatematik var uppskattat tex, hitta antal bilar, klossar samt hitta olika former. Flera elever tycker att det kan vara svårt att forma vissa siffror.

För att träna tärningsmönster, lägesord samt antal och siffror har vi bland annat använt oss av olika spel, både köpta och egen gjorda. Det har gjort att de lättare tagit till sig kunskaperna och vi kan se det när de spelar spel i den fria leken. Vi har sett att eleverna kan lägesorden bland annat under visarsamlingen där de lägger sina saker på ett uttalat ställe. Veckodagar, månader och årstiderna känner alla elever till. Formerna har vi arbetat mycket med, bland annat stenciler, skapat formmonster, matat vårt monster Vaporeon. Det har gjort att vi sett att alla elever kan formerna. De flesta elever kan ramsräkna både framåt och bakåt men några få behöver lite stöttning för att inte missa någon siffra mitt i. Klockan har vi arbetat lite med, de har bland annat gjort en egen klocka som vi kunde ha använt mer än vad vi gjort. Vid avslutet har eleverna fått säga när de ska gå hem. Det tror vi har skapat ett intresse hos flera elever för klockan och hur lång tiden är.

Plus, hel och halv samt fler och färre har vi inte arbetat  så mycket med då vi behövt lägga mer tid på ramsräckningen. Även att veta att det är lika måga knappar varifrån man än börjar räkna har flera svårt för. 

Analys och utveckling

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • använda matematiska begrepp och resonemang för att kommunicera och lösa problem,
    Gr lgr11
  • Centralt innehåll
  • Enkla matematiska resonemang för att undersöka och reflektera över problemställningar samt olika sätt att lösa problem.
    Gr lgr11  -
  • Naturliga tal och deras egenskaper och hur de kan användas för att ange antal och ordning. Del av helhet och del av antal.
    Gr lgr11  -
  • Matematiska begrepp och olika uttrycksformer för att utforska och beskriva rum, läge, form, riktning, mönster, tid och förändring.
    Gr lgr11  -
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: