Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Hi: Mellankrigstiden

Skapad 2016-10-13 20:22 i Gustav Adolfsskolan Alingsås
Grundskola F – 9 Historia
Ett arbete om mellankrigstiden med fokus på orsakerna till andra världskrigets utbrott och en källkritisk diskussion.

Innehåll

Mellankrigstiden

Mål: 

  • Undersöka tiden mellan 1918 och 1939
  • Diskutera orsakerna bakom andra världskrigets utbrott
  • Koppla första världskrigets slut till andra världskrigets start
  • Diskutera kringliggande faktorer som påverkade den europeiska situationen
  • Diskutera källkritiska principer utifrån ett autentiskt historiskt dokument

Undervisning: 

I arbetsområdet ingår textkällor, gruppdiskussioner, filmklipp såväl som helklassdiskussion. 

Avslutningsvis läser vi och diskuterar ett tyskt propagandatal som vi analyserar utifrån källkritiska principer. 

Helheten examineras genom diskussionsdeltagande och två skriftliga inlämningsuppgifter.

Uppgifter

  • Mellankrigstiden: Goebbels tal

  • Mellankrigstiden: Det långa händelseförloppet

Matriser

Hi
GA Historia 7-9

F
E
C
A
HI-1. Kunskap om historiska skeenden och gestalter
Förmågan att ha kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter. Eleven kan tillägna sig faktakunskaper om vad som hände (den industriella revolutionen, skotten i Sarajevo etc.), hur det var (hur såg det ut i jordbrukares hem i Egypten etc.) samt om personer (Julius Caesar, Gustav Vasa etc.) i historien.
Eleven har fragmentariska kunskaper om historiska förhållanden, skeenden eller gestalter ifrån någon tidsperiod.
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
HI-4. Undersöka utvecklingslinjer
Förmågan att undersöka utvecklingslinjer och beskriva samband mellan olika tidsperioder. Eleven undersöker utvecklingslinjer inom kulturmöten (t.ex. hellenismen), migration (vilka sedvänjor européerna hade med sig till Sydamerika), politik (liberalismens tankar som en bild av samhället då) och beskriva samband mellan olika tidsperioder och hur historia kan skapa eller stärka gemenskaper (t.ex. att ett politiskt parti framhäver ett annat partis politiska historia/misstag för att visa på stabilitet hos det egna partiet).
Eleven kan beskriva några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och/eller levnadsvillkor.
Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
HI-5. Förmågan att resonera om utvecklingslinjer
Förmågan att koppla ihop händelser under olika historiska tidsperioder och resonera om tänkta scenarion samt det som verkligen hände. Eleven kan resonera kring hur utvecklingslinjer (industrialiseringen under 1800-talet etc.) skulle kunna ha utvecklas och gör det genom att dra paralleller andra händelser och situationer i historien.
Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer, men motiverar inte det.
Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dess autvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
HI-6. Källhantering
Förmågan att söka information om historien i olika historiska källor (t.ex. brev, skrifter, bilder) samt resonera om informationen och källornas trovärdighet och relevans. Då eleven ska hitta information om historiska händelser och företeelser (häxbränningar, första världskriget, industrialiseringen etc.) så söker eleven i olika källor (wikipedia, läromedel, radio etc.). Dessutom kan eleven resonera om källornas trovärdighet (är det som påstås sannolikt, går det att lita på den fakta som presenterats etc.) och relevans (är kyrkoböcker en bra källa till ett arbete om familjebildning under 1800-talet etc.).
Eleven kan använda ett historiskt källmaterial, detta har gjorts utan något resonemang om källornas trovärdighet eller relevans.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
HI-8. Historiska begrepp
Förmågan att använda historiska begrepp. Eleven kan använda historiska begrepp (tronföljare, samhällspyramid, flodkultur, stadsstat etc.) vid rätt tillfälle på ett korrekt sätt (kalla pyramider för pyramider, använda begreppet samhällspyramid när man beskriver samhällets uppbyggnad etc.)
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda ett fåtal historiska begrepp.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: