Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Älvans planering HT 2016- VT 2017

Skapad 2016-10-19 14:36 i Byvägens förskola Ale
Denna mall använder Ales pedagoger för att beskriva sin pedagogiska planering. I denna mallen finns stödfrågor till hjälp.
Förskola
HT 2016-VT 2017 kommer ta sin utgångspunkt i det barnen fascineras av i stunden. Vi pedagoger kommer följa barngruppen i detta och kommer på olika sätt lyfta och utmana barngruppen i det de visar särskilt intresse för.

Innehåll

Kartläggning av barngruppen

Älvan befinner sig i nuläget i inledningsskedet av terminen. Ny-inskolade barn och barn från förra terminen ska bli en ny grupp. Vi lägger tyngdpunkten på att barnen som individ och som grupp ska bli trygga, att de ska bli trygga med förskolemiljön och med oss pedagoger.

De äldre barnen har kommit igång med rollekar. De yngre barnen utforskar förskolans miljö och de leksaker som finns tillgängliga. Det gemensamma intresset i barngruppen är fascinationen för den närmsta miljön som de på olika sätt utforskar, undersöker och lär känna. Vi pedagoger kommer under terminen följa barnen i detta och kommer på olika sätt lyfta och utmana barngruppen i det de visar särskilt intresse för i stunden.

 Då barngruppen består av barn i åldrarna 1-3 där många inte har utvecklat sitt språk ännu, så kommer vi ta hjälp av TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). Vi kommer även använda bilder som stöd för kommunikation.

 

 

Mål
Kopplingar till läroplanen

Lpfö98

 

  • Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
  • Lpfö98
    Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
  • Lpfö98
    Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
  • Lpfö98
    Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
  • Lpfö98
    Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin språk­ och kommunikationsutveckling,
  • Lpfö98
    Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,
  • Lpfö98
    Arbetslaget ska beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.
 

Nedbrytning av valda läroplansmål

 

Utveckling pågår när:

Barnen visar att de är trygga med oss pedagoger och söker vår kontakt.
Barnen samspelar med varandra.
Barnen visar omtanke om och hjälper varandra.
Barnen visar att de kan och är trygga med våra rutiner.
Barnen utforskar och undersöker på egen hand och tillsammans i grupp och med oss pedagoger.
När vi pedagoger använder ett nyanserat talspråk i barngruppen.
Tecken som stöd används i gruppen.
Bildstöd används i gruppen.
Våra föräldrar får information och inflytande genom att vi använder Unikum.

 

Genomförande/Arbetsmetoder

Barngruppen delas in i mindre grupper vid olika aktiviteter.
Vi lär oss om och undersöker vår närmsta miljö.
Tillsammans tittar vi på bilder och filmer ur verksamhetens vardag.
Sagoläsning.
Skapande och rytmik.
Vi utformar en miljö på Älvan som är anpassad efter barnens behov och önskningar.
Daglig kontakt med föräldrar vid lämning och hämtning.
Dokumentation av verksamheten läggs på Unikum.

 



Utvärdering

-Hur gick det?
-Verktyg att använda;

  • dokumentation,
  • observationer,
  • reflektioner och intervjuer med barnen,
  • pedagogisk dokumentation samt
  • utvecklingssamtal med föräldrar.
  • -Hur har barnen uppfattat detta?
    -Vad har de varit intresserade av, vad var svårt, roligt m.m.
    -På vilket sätt har barnen varit resurser för varandra i sitt lärande?
    -Måluppfyllelse, hur och på vilket sätt?
    -Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika?
    -Vad var barnen intresserade av och ville veta mer om?
    -Hur går vi vidare?
    -Hur kan vårt arbete förbättras och utvecklas?

Analys och utveckling

 

Tillsammans med barnen reflekterar vi kontinuerligt med hjälp av bilder och samtal om vad vi gjort under veckan. På så sätt får barnet reflektera över sitt lärande och deras tankar om vad som skett under veckan lyfts fram genom samtal med oss pedagoger. Under barnens vistelsetid på förskolan ställer vi frågor, diskuterar, räknar, sjunger, och rimmar tillsammans. Språket har tagit stor plats och barnen har getts möjlighet att delta i en ständigt pågående, levande, språklig miljö. Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och upp­muntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen (Läroplanen för förskolan 98/10, s. 7).

Vi har fått boklådor till förskolan och vi har introducerat dem för barnen. De har visat stort intresse för att både bläddra i böckerna och att vi pedagoger läser för dem. Vi har även köpt in böcker till avdelningen tillexempel böcker om Babblarna, vilka har efterfrågats mycket bland barnen. Efter vår introduktion har särskilt de äldre barnen introducerat böckerna för de yngre samt låtsasläst för dem.

Gruppen har utvecklat sitt talspråk, ordförråd och tillägnat sig nya begrepp. De har utvecklat sin förmåga att uttrycka tankar, berätta, ställa frågor och kommunicera med andra. ” Ett roligt sätt att utvidga sitt eget vetande är att prata med andra för att få ta del av hur världen ser ut genom andra ögon än de egna” ( Kärnämnen i förskolan, Barbro Bruce och Bim Riddersporre, s. 99).

Barnen har utvecklats språkligt då de tillsammans diskuterar och kommer fram till gemensamma lösningar då problem uppstår. De äldre barnen har blivit bättre på att uttrycka vad de vill, känner och tycker till sin omgivning. De yngre barnen lär sig och tar efter de äldre barnen. Vi har observerat att barnen själva använder sig utav TAKK i vardagen på förskolan.

Vi har märkt att Flanosagor har stärkt språket i hela barngruppen. Vi har sett att det gett extra resultat till de barn med annat modersmål än Svenska eftersom flanosagans bilder förstärker språket samt att det blivit en gruppupplevelse.

Barnen var väldigt fascinerade av fåglarna som letade efter mask i gräset. De var nyfikna och ställde frågor och iakttog fåglarna. De diskuterade tillsammans vad de åt, hur många de kunde se, hur de flyger, med mera. Vi har tillsammans matat fåglarna med bröd för att närmare kunna studera dem.

Material och leksaker på avdelningen står i barnens nivå och är lättillgängligt. Det som inte är lika passande för de yngre barnen ska de äldre barnen ändå ha tillgång till. Med hjälp av en stol eller pall kan de plocka ner det material som de vill använda sig av. När barnen plockar ner någonting från hyllan tränar de sin problemlösningsförmåga, sin motorik samt sin kommunikativa förmåga när de tar hjälp av en kamrat. Kunskapen sätts på så vis i ett sammanhang.

”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar (…) utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp (…) utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,  (…)(Läroplanen för förskolan 98, rev. 10). Som vi tidigare beskrivit har barngruppen intresserat sig mycket för fåglar samt hur de lever. När vi har varit ute på skogspromenader har vi plockat med oss växter hem för att göra experiment med. Ett av experimenten var att se om växterna drack vatten ur glaset vi ställt dem i. Barnen hade olika hypoteser om växter dricker vatten. Vi målade en linje där vattennivån var från start. Barnen uppmärksammade att vattennivån hade sjunkit efter några dagar. Glaset med växterna stod lättillgängligt så att barnen kunde se processen och fört flera diskussioner om hur vi ska värna om vår miljö inne/ute. Sedan har vi plockat skräp i naturen för att bidra till den hållbara utvecklingen, barnen har själva föreslagit att vi ska plocka skräp och ta med oss hem och slänga. Vi har även pratat om hur vi ska vara sparsamma med våra resurser exempelvis att det är bra att känna efter i magen hur mycket mat man orkar samt att släcka lampan i de rum man inte vistas i.

Vi pedagoger har diskuterat mycket om hur viktigt det är att vi plockar in tekniken i barnens vardag så att det sätts i ett sammanhang. Exempel på sådan vardagsteknik är när barnen rullar olika föremål nerför slänten på utegården, där vi pedagoger är medforskande och ställer frågor såsom ”Vad rullade snabbast” ”Vad rullade långsammast?” ”Hur kommer det sig?”. Andra exempel är när barnen undersöker rotorbladen på en helikopter och lastbilens däck. När barnen använder stolar och dylikt för att nå saker som finns längre upp eller när de undersöker och fascineras av hur luften pressas ut ur en plastleksak när man trycker på den. Det kan också vara när barnen ska ta sig upp för en brant, lerig slänt och måste prova olika tekniker för att ta sig upp.

Till hösten får vi många nya barn och då får vi göra en kartläggning av vår nya barngrupp. Därefter kommer vi att observera och diskutera med barnen om vad de är intresserade av. Vidare får vi lägga upp vårt arbete utefter de observationer vi gör.

Denna termin var första gången vi genomförde utvecklingssamtalen med hjälp av Unikum. Många föräldrar hade inte läst materialet i samtalsmallen innan samtalet. Dessutom har föräldrarna haft problem med systemet vid inloggning. Unikum har även haft en del problem under slutet av terminen som har komplicerat arbetet i systemet samt har försvårat möjligheten att hålla den utsatta tiden för samtalen.

Vår ambition till nästa termin är att ha möjlighet till fler observationer och samtal med barnen för att ytterligare möjliggöra barnens lärande och utveckling.

Kopplingar till läroplanen

  • respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • stimuleras och utmanas i sin språk­ och kommunikationsutveckling,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.
    Lpfö98 Rev. 2016
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: