I Freinets fotspår Mu, So, Sv

Vi kommer att fokusera på tiden 1900-tal. Tar reda på fakta gällande hur vi levde 1900-1960. Vad åt vi? Hur klädde vi oss? Hur bodde vi och levde? Hur såg arbetsmarknaden ut? Vilka uppfinningar och upptäckter ?
Hur ser musikens och dansens historia ut under denna tid?
Vad gjorde Freinet som förändrade synen på vårt lärande?

Vi kommer att under 8 veckor fokusera på historia under 1900 tal Allt från mat, mode, dans, uppfinningar och andra upptäckter. Vi ser hur vi levde i olika samhällsklasser i Sverige.

Pratar om flyktingbarn från Spanien som kom till Freinets skola. Pratar om likheten med flyktingar i dag som kommer  hit till Sverige. 

Inom musikens värld går vi igenom varifrån jazzen och bluesen kom ifrån. Vi sjunger svensk musik allt ifrån Tegners barnvisor till svenska psalmer.

Vi sjunger körsång, kanon och rytm.

Vi går igenom notlära och ackompanjemang som eleverna sedan spelar i framförandet av föreställningen.

Skriver egna sånger med texter utifrån manusskrivandet.

Eleverna improviserar fram manus utifrån all fakta från den tiden och från Freinets liv.

Musikens påverkan på dansen på 20-40 tal. Vi dansar Charlston Swing samt Foxtrot och Jittybugg.

Eleverna får lära sig skriva intervjuer och tar fram frågor som dom skulle ha velat fråga Freinet. De gör en intervju med en kamrat och sammanställer till en text. Den presenteras för gruppen på olika sätt.

Då denna verkstad har temat i Freinets fotspår pratar vi även om första och andra världskriget där även Freinet hamnade i fängelse och skrev sin bok .

Läroplanskopplingar

Syfte

• spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,
• skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och
• analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.
• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform i olika genrer.
• Imitation och improvisation med röst och instrument, rytmer och toner.
• Musikskapande med utgångspunkt i musikaliska mönster och former, till exempel ackordföljder och basgångar.
• Musikframföranden.
• Röst- och hörselvård vid musikaliska aktiviteter, till exempel uppvärmningsövningar.
• Rösten som instrument för olika vokala uttryck, till exempel sång, jojk och rap.
• Ackord- och melodiinstrument, bas och slagverk för melodi- och rytmspel eller för ackompanjemang.
• Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers och refräng som byggstenar för att komponera musik i olika genrer.
• Digitala verktyg för ljud- och musikskapande.
• Ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om musicerande och om intryck samt upplevelser av musik.
• Musik till sammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska uttryck kan samspela.
• De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
• Framväxten av det svenska välfärdssamhället.
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.