Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Bosgårdens pedagogiska enhet.Pedagogisk planering för Språkutveckling på Granen.HT16

Skapad 2016-10-20 16:01 i Bosgårdens förskola/Ju stigen Mölndals Stad
På Bosgårdens pedagogiska enhet arbetar vi utifrån Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10. För att kvalitetssäkra detta arbete har vi delat in läsåret i olika fokusområden.
Förskola
För att barn ska kunna utveckla ett riktigt språk behöver de uppmuntran och språklig stimulans.

Innehåll

Varför? Koppling till läroplan. Varför ska vi välja just detta innehåll? (Utifrån barnens förmågor, förståelse och intressen.)

Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnens nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen.

”Språk är inte bara medel för kommunikation och kunskapsinhämtande. Det kan vara skapande, ha ett egenvärde. Det är också att behärska språket, kunna utrycka känslor och tankar i tal och skrift, så att man blir förstådd, ger en djup tillfredsställelse”(Ekström, S & Godee’, 1984)

 

Vad? Vad vill vi barnen ska få erfara/lära? Vad är barnen intresserade av? Vad har barnen delaktighet och inflytande i? Lärande objekt: Vad riktar vi barnens intresse mot, utvecklar deras förståelse för och undervisar om?

Vi kommer att arbeta med språk på Granen så att barnen ges förutsättningar för att utveckla sin språkförmåga. Vi ska samtidigt utveckla och stimulera barnens språk på ett roligt och lärorikt sätt.

Barnen på Granen har visat stort intresse för språk och varit intresserade av att lära sig nya rim och ramsor, läsa böcker, ljuda på sitt namn och veta vilka bockstäver, som finns i deras namn, lära sig ABC och skriva bockstäver, sjunga tillsammans olika sånger, berätta och återberätta olika sagor och berättelser.

Vårt lärandeobjekt under vårt fokusområde språk syftar till att öka barnens språkliga medvetenhet utifrån ett kommunikativt och lekfullt perspektiv.

Vi arbetar med att barnen bemästrar språket genom lek, härmning, sjunga olika sånger, lära sig rim och ramsor, återberätta sagor samt röra på sig under språkövningar m.m. Vi stimulerar barnens förmåga att berätta, beskriva och leka tillsammans på ett lustfyllt sätt.

Vi anser att en inlärningsprocess har sin grund i olika sinneupplevelser, vilka ger impulser till rörelser och upphov till ett mer varierande språk.

”Språket spelar en viktigt roll för att sortera och klassificera sinnesintryck vid all inlärning(Ekstöm,S&Gode’e,1984).

Vad ska barnen få erfara/lära på utbildningen? Till exempel pedagogiska miljöer.

Under utbildningen/samlingar fokuserar vi på att läsa olika slags sagor och berättelser för barnen. Vi diskuterar vad berättelsen handlar om och tillsammans försöker vi lyfta upp de budskap, som sagan eller berättelsen vill förmedla samt hur de berör oss. Vi lär oss bokstäver i våra namn. Vi sjunger olika sånger och lär oss olika rim och ramsor, som är knutna till vårt tema saga Piraterna. Vi uppmärksammar och lär oss ABC- sången.

Vi använder språket i olika sammanhang. Vi jobbar nu med måltidspedagogik och vid måltiderna pratar vi om olika sorts maträtter, grönsaker, frukter m.m. Vi försöker sätta ord på vår upplevelse av olika smaker och återberättar matens egenskaper och nyttighet. Samtal med barnen vid måltider bidrar till utveckling av barns språkliga förmåga.

Vi utforskar om olika havsdjur från temasaga och utifrån barnens intresse skapar vi djuren med olika material.

Hur? Vilken metod ska jag använda för att skapa bästa tänkbara förutsättning för lärande? Koppling till teorier och beprövad erfarenhet. Vilka kunskaper behöver jag skaffa mig? Hur gör vi det möjligt för barnen att nå målen? Hur skapar vi/ser lärmiljön ut? Hur utvärderar vi/tar vi reda på om målen uppfylls?

Vi delar upp barngruppen i mindre grupper (5-6 barn)och genomför undervisningen, därefter får barnen vara med och prova på materialet och övningar själva.

Vi utmanar barnen och ser till att de utvecklar sina förmågor när det gäller ord och fonologisk medvetenhet.

”Fonologisk medvetenhet innebär en medvetenhet om språkets minsta delar, språkljudet. Flera svenska forskare har funnit att förskolebarn spontant utvecklar en förmåga att känna igen rim och till viss del manipulera språkljuden (Lundberg, 1991.m.fl,)”.

För att utveckla fonologiskt medvetenhet behöver barnen leka med språket via mer genomtänkta språklektillfällen/undervisningar/utbildningar.

På undervisningarna använder vi rim, ramsor, sagopåsar, och sånger för att barnen skall få utveckla sitt språk och leka med orden.

Vi erbjuder barnen att jobba med olika övningar bl.a. att berätta, beskriva, leka med ord och uttrycka sina tankar samt kommunicera med varandra.

Tillsammans med barnen övar vi på följande saker;

  1. Vi gör hörsellekar, mungymnastik och utforskar orden till exempel vilket ljud ordet börjar på. Här övar vi på att Ljuda/dela upp ord i ljud; exempelvis ljuda sitt namn/ord och höra om det är lika ljud eller olika i början av ordet/namnet.
  2. Vi samtalar med barnen om vad rim är för rim och ramsor är en bra utgångspunkt för att hjälpa barnen att uppfatta delarna(ord-stavelser-ljud) i språket.
  3. Vi övar på att rimma och klappa på stavelser/dela upp ord i stavelser. Här kommer barnen att känna igen saker i en påse och beskriva vad som finns där. VI lär oss olika ramsor/ tema piraterna, hav, havsdjur. Vi lär oss olika sånger om vatten, båtar m.m.
  4. Ritsagor/Berättelser. Vi kommer tillsammans med barnen att rita ritsagor. Det upplevs som en rolig övning där barnen själva får rita sina sagor och berättelser och återberätta dem i bild. Barnen kan även prova och skapa sin egen saga eller berättelse med hjälp av konkret material, som finns på Granen.

Enligt Vygotskij och det sociokulturella perspektivet på lärande poängterar språkets betydelse för lärandet. Det är i samspel med andra som lärandet uppstår. Vygotskij menar på att språket är det viktigaste medierande redskapet, det vill säga den viktigaste resursen som vi använder för att lära sig nya saker. (Dysthe, 2003)

 

Hur planerar vi att arbeta med: Normkritiskt förhållningssätt, flerspråkighet, hållbar utveckling, Grön flagg, kulturell mångfald, estetiska lärprocesser, motorik och hälsa samt värdegrund.

Värdegrund normkritisk förhållningsätt:

Vi läser böcker från Olika förlag, som vi har på Granen och även lånar från biblioteket och bokbussen. Vi diskuterar och samtalar med barnen om böckerna utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Vi lyfter upp olika dilemma, som finns i böckerna och även i vardagen. Barnen uppmuntras att få uttrycka sina åsikter, blir hörda. Detta gäller även barnens inflytande när de skapar vår språkstimulerande miljö på Granen.

Flerspråkighet och kulturell mångfald:

I arbetet med flerspråklighet uppmärksammar vi olika modersmål, som är representerade på Granen. Vi lånar böcker på dessa modersmål. Vi lär oss tillssammans med barnen nya ord på olika språk, som vi kan knyta till temasaga Piraterna. Föräldrarna bidrar till att översätta dem ord, som vi ska arbeta med. Vi kommer även att uppmärksamma sagor och musik på olika språk för att främja den kulturella mångfalden.

Estetisk läroprocess drama/ skapande:

Vi kommer i undervisningen att använda oss av vår temasaga ”Piraterna och regnbågsskatten”. Vi kommer tillsammans med barnen att dramatisera temat i olika lekar. Vi kommer att skapa olika figurer, som finns i vår temasaga. Här kommer vi att använda oss av återvinnings material så som mjölkkartonger, glasspinnar, tyg, knappar, garn,naturmaterial.m.mm.

Motorik/hälsa:

Vi rör på oss i samband med olika språkövningar och leker både inne och ute. Vi pratar om vår hälsa, om matens nyttighet vid olika måltidstillfälle. Vi uppmuntrar barmen under måltider till egen utforskande av smaker, färger, konsistenser, nya livsmedel och olika matkulturer. Måltiderna i förskolan har stor betydelse för barnens hälsa, trivsel och förutsättningarna för lärande. En trivsam måltidssituation bidrar också till gemenskap och en bra stämning i förskolan.

 

För vem? Hur ska det dokumenteras? Vad, vem, hur, varför.

  • Vi kommer ta foto, filma och anteckna det som händer i undervisningssituationer och under utbildningen.
  • Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom området.
  • Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer och resonemang. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det.
  • Vi lägger ut det vi gjort på unikum för att få vårdnadshavarna delaktiga i det vi gör, samt ge de möjligheten att diskutera hemma tillsammans med sina barn.

Kopplingar till läroplanen

  • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • stimuleras och utmanas i sin språk­ och kommunikationsutveckling,
    Lpfö98 Rev. 2016
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: