De abrahamitiska religionerna

Tre av världsreligionerna grundar sig på samma person. Abraham räknas som stamfader åt både judendom, kristendom och islam. Detta har resulterat i att religionerna har väldigt mycket gemensamt. Trots alla likheter finns det stora motsättningar mellan vissa grupper idag. Under vecka 46-3 kommer vi att arbeta med de abrahamitiska religionerna.

Undervisning

Undervisningen kommer utgå från läroboken PULS Religion, internetkällor och religiösa urkunder så som Toran, Bibeln och Koranen. Under många lektioner kommer ni att få diskutera och jämföra de abrahamitiska religionerna i grupper och komma med egna tankar. Ni kommer att få lyssna på genomgångar, göra undersökningar på egen hand, utforma små teaterpjäser, göra en presentation i grupp och göra individuella uppgifter. 

Bedömning 

Bedömningen kommer göras mot kunskapskraven som finns beskrivna nedan i dokumentet. Ni kommer att få visa era kunskaper genom muntliga diskussioner, grupparbeten, individuella skriftliga uppgifter och genom läxan Fem att ta hem. Arbetsområdet avslutas med ett prov där ni får visa vad ni har lärt er om de abrahamitiska religionerna. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

• Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
• Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
• Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
• Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
• Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
• Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och sam­hällsliv förr och nu.
• Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informati­nens och källornas användbarhet.
• Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.