Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Svenska

·

Årskurs:

7 - 9

Krönika

Domnarvets skola, Borlänge · Senast uppdaterad: 8 oktober 2019

Krönikan är en argumenterande, reflekterande, beskrivande och berättande text. Krönikans syfte är att berätta något aktuellt, att skapa opinion, att påverka läsaren eller att få läsaren att tänka själv. Krönikan skrivs med ett personligt, lättsamt och berättande språk. Krönikan är subjektiv och krönikören skriver utifrån sig själv. Krönikan avslutas gärna med en poäng. En krönika kan handla om nästan vad som helst: politik, sport, film, musik, mode och så vidare.

Syfte

Krönikans syfte är att skapa debatt och förändring genom att ifrågasätta aktuella situationer i samhället. Författaren vill föra fram sin åsikt och få andra att se på ett aktuellt ämne på ett nytt sätt.

En krönika är en text där författaren skriver om sin personliga åsikt om ett aktuellt ämne. För att förmedla denna åsikt så berättar författaren om en personlig upplevelse och kopplar sedan dessa tankar till ett allmänt aktuellt ämne.

Tid, arbetssätt och inlämning.

Vi kommer att läsa, diskutera och gå igenom krönikors uppbyggnad v42-v43. Vi kommer sedan att arbeta med att skriva krönika v 45-46 på lektionstid. Datorer är bokade till lektionspassen. Du får även jobba med uppgiften på HEL eller hemma. Krönikan skall skrivas i Times New roman strl 12, Rubrik strl 16. Krönikan får max vara skriven på ett A4. Den färdiga texten skall du skriva ut och lämna in till Johan senast torsdag v46. Du skall även dela krönikan via office365.

En krönika är en berättande, argumenterande och beskrivande text.

  • Krönikan är en berättande text eftersom författaren berättar om en händelse eller en situation som han/hon har reagerat på.

 

  • Krönikan är en argumenterande text eftersom författaren förmedlar sina åsikter genom att förklara och argumentera för varför och hur han/hon har reagerat på händelsen eller situationen.

 

  • Krönikan är en beskrivande text eftersom författaren utgår ifrån en personlig upplevelse och beskriver sedan sambandet mellan denna erfarenhet och ett allmänt aktuellt ämne.

Läroplanskopplingar

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

söka information från olika källor och värdera dessa.

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.

Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.

Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.

Ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.

Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.

Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.

Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Matriser i planeringen
Krönika
Uppgifter
Krönika

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback