Område

En novell har oftast bara en huvudhandling, och den håller sig till denna handling utan några större sidospår. Rollfigurerna i en novell är oftast ”färdigutvecklade” när berättelsen börjar. Dessa två saker gör att man kan hålla novellen ganska kort. Handlingarna i en novell utspelar sig i kronologisk ordning.

Du kan använda en eller båda av följande länkar för att få tips på hur du skriver en bra novell.
http://www.forfattartips.se/skriva-novell-enkelt.php
http://läxhjälp.nu/guider/svensktexter/tips-skriva-novell/

Du bestämmer själv vad du vill att din novell ska handla om eller inom vilket genre den ska tillhöra.

Tidsplanering

v.5

• prata om noveller och deras uppbyggnad
• titta på tre youtube-klipp (Malin Larsson, Studi 1 och Studi 2)
• läsa noveller och arbeta med tillhörande frågor/uppgifter
• planera sin egen novell (under Daniels lektion)

v.6            

• skriva novellen

v.7             
måndag: läsa en kamrats novell och ge respons 
onsdag: skriva och förbättra sin novell
fredag: skriva och förbättra (även under Daniels lektion)

Din text ska finnas färdig för rättning i den delade svenskmappen senast söndag 25/2

Novellens uppbyggnad

När du skriver din novell så ta hjälp av "dramaturgivalen", se bilden nedan.

Början, man kan välja att börja en novell på olika sätt:

• en kort person- och miljöbeskrivning
• Mitt i en spännande händelse, in medias res
• Med en återblick, huvudkaraktärer börjar med att berätta om något som har hänt tidigare
• Inre monolog, vi får ta del av huvudkaraktärens tankar och känslor
• Novellen kan också börja med dialog; dialogen kan handla om vilka huvudkaraktärerna är, hur deras relation ser ut, vilken konflikten är etc.

Novellen ska innehålla en konflikt som byggs upp hela tiden.

Du kan genom hela berättelsen plantera små frön som utvecklas under berättelsens gång och som hela tiden intensifieras. Du ska använda hela novellen för att bygga upp spänningen kring konflikten. När vi närmar oss novellens höjdpunkt är det som mest spännande. Här kommer vändpunkten och vi anar hur det ska sluta, men vi kan aldrig vara riktigt säkra. Det är inte förrän i slutet som vi får veta hur det faktiskt går.

Slutet, en novell kan sluta lyckligt eller olyckligt. Ibland är slutet överraskande. Ofta väljer författaren att inte berätta exakt hur det slutar, utan läsaren får dra sina egna slutsatser. Det kallas för öppet slut.

Berättarperspektiv

Den allvetande berättaren, en som vet allt. Den allvetande berättaren rör sig fritt i berättelsen och kan hoppa fram och tillbaka i tiden, veta vad alla karaktärer tänker och känner, veta vad alla tänker och känner och hur det ser ut överallt samt vad som händer och varför.

Berättelsen skrivs i tredje person dvs; han/hon

Jag-form, alltså förstaperson. Då berättar man bara ut en persons synvinkel, oftast huvudkaraktärens. Att skriva i jag-form påminner om som det är att skriva dagbok. Läsaren får veta hur författaren upplever händelser, men man får ingen information om hur de andra karaktärerna tänker eller känner, bara vad de säger och gör. (ur Bron, Svenska Direkt).

Bedömning

Innan du lämnar in din text till mig så ska du själv ha arbetat igenom skrivprocessen. Den går till såhär:

Skriv din text --> läs igenom din text --> fundera över om det är något som du behöver ändra eller rätta --> om det är något du behöver ändra på gör det --> låt någon annan läsa och rätta din text --> rätta och ändra den om det behövs --> läs igenom din text igen --> lämna in

Den checklista som du kan använda när du läser igenom din text är:

Innehåll:

1. Vad är bra? (meningar, ord och uttryck) Förstår vi allt?
2. Ska något a) läggas till? (målande detaljer, ord, nya avsnitt)
3. b) strykas? (onödiga ord, meningar, hela stycken)
4. c) flyttas? (se över dispositionen/ordningsföljden)
5. Hur är inledningen? (spännande, intressant eller tråkig)
6. Finns det personbeskrivningar?
   (utseende, klädsel, ålder, personlighet, uppförande, intressen, drömmar)
7. Vilken plats beskrivs? (stad - landsbygd, ute - inomhus)
8. Vilken tid är det? (natt – dag, morgon – kväll, klockslag, år)
9. Hur är avslutningen? (koppling till början, öppet slut)

Språkgranskning:

1. Styckeindelningen (lagom långa stycken, placerade i bästa ordningen)
2. Meningarnas början (inga upprepningar av typen Jag… Jag… Sen…Sen…)
3. Variera ordvalet (variera! skriv inte gick – gick – gick, bra – bra – bra)
4. Stavningen (kontrollera i ordbok om du är osäker)

Noveller vi ska läsa tillsammans

Duell i sal 17

1. Hur skulle du beskriva språket i novellen? Varför?

• Detaljerat och beskrivande
• Enkelt och avskalat
• Komplicerat, kräver att man läser om det.
• Lättläst, bra flyt.

2. Arbeta två och två med att beskriva huvudkaraktären.

• Vad har han för tankar om sig själv?
• Hur ser eleverna, lärarna och rektorn på honom?
• Vilken bild får läsaren av honom?

Han hade grön kostym

Man kan när man skriver en novell hoppa mellan två eller tre handlingar som utspela samtidigt. I slutet av novellen förs de olika delarna ofta samman till ett gemensamt slut av berättelsen.

Ett halvt ark papper

1. Hur skulle du beskriva språket i novellen? Varför?

• Detaljerat och beskrivande
• Enkelt och avskalat
• Komplicerat och kräver omläsning
• Lättläst, med bra flyt

     2. Redan i novellens första mening får vi läsare mycket information. Vad får vi reda på?

     3. Sammanfatta kort vad anteckningarna på det gula pappret säger. Försök få med den information som är viktigast för berättelsen.

     4. På vilket sätt förändras huvudkaraktärens sinnesstämning i slutet av novellen jämfört med i början?

• Syfte
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

  Sv
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

  Sv
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

  Sv

Sv SvA

Skriva novell