Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Religionskunskap, Historia

·

Årskurs:

5 - 6

Stormaktstiden - förändringarnas tid!

Kullingsbergsskolan, Alingsås · Senast uppdaterad: 22 februari 2017

Visste du att Sverige har varit det tredje största landet i Europa? Sverige låg på 1600-talet i krig med flera europeiska länder? Visste du att Sverige hade en drottning som blev drottning vid sex års ålder? Vem var den mystiske "gråkappan" egentligen? I det här arbetet kommer du att få lära dig om Sveriges historia från 1600- talet till 1721. Du kommer att få lära dig om en tid i Sveriges historia när Sverige var som störst. Du kommer även att få veta hur folk levde, oavsett om du var man, kvinna, barn, adel eller bonde.

Varför?

Skapa en förståelse av det förflutna och perspektiv på framtiden. Det förflutna påverkar både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Mål

Under detta arbetsområde kommer du utveckla dina kunskaper om:

  • tidsbegreppet stormaktstiden.
  • Historiska personer: Gustav II Adolf, drottning Kristina, Axel Oxenstierna, Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII.
  • Händelser som till exempel, slaget vid Lützen,Trettioåriga kriget, freden i Roskilde,stora nordiska kriget, slaget vid Poltava, Vasaskeppet och häxprocessen.
  • att jämföra stormaktstiden, Vasatiden och nutiden.
  • historiska begrepp.

Arbetssätt

  • Läsa fakta om stormaktstiden och svara på instuderingsfrågor.
  • Söka fakta om personer och händelser på internet.
  • Gestalta en valfri person från stormaktstiden.
  • Se film.
  • Kahoot
  • Diskussioner i helklass/grupp och enskilda uppgifter.
  • Skriva ett fördjupningsarbete om ett område från stormaktstiden.
  • Göra en tidslinje över stormaktstiden.
  • Skapa en utvecklingslinje över flera tidsperioder.

Bedömning

  • Ditt resonemang i gruppdiskussionerna.
  • Din aktivitet i klassrumsdiskussionerna.
  • Din förmåga att använda de olika begreppen muntligt och skriftligt.
  • Din förmåga att använda flera källor.
  • Skriftlig inlämningsuppgift och skriftliga uppgifter.

Läroplanskopplingar

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.

Den svenska statens framväxt och organisation.

Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.

Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.

Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.

Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.

Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.

Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.

Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.

Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjer­na har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.

Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och ny­anserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.

I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.

Matriser i planeringen
Stormaktstiden
Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback