Skolbanken Logo
Skolbanken

Vattenresurser

Häckeberga förskola, Lunds för- och grundskolor · Senast uppdaterad: 12 mars 2018

Arbetsområdet vatten är ett varierande ämne som inkluderar många strävandemål. Området innehåller förutsättningar att skapa praktiska aktiviteter där diskussioner är nödvändiga, vilket passar vår barngrupp. I vår närmiljö finner vi många ställen med olika former av vatten som ökar möjligheten att arbeta mer praktiskt tillsammans med barnen.

Vattenresurser

Mål:

Barnen ska ges chans att utveckla flera strävandemål från läroplanen med hjälp av vattentemat. Vi ska arbeta ämnesövergripande kring vatten. Barnen ska få en inblick och mer förståelse för hur vatten fungerar och var det kommer ifrån. Med hjälp av experiment och undersökningar om vatten ska barnen få praktisk träning i de olika läroplansmålen. 

 

Normer och värden:

  • ”respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö”

När vi hanterar vatten och undersöker det i vår närmiljö har vi också med oss ett miljötänkande kring hållbar utveckling. Vi lär barnen att vara rädda om vatten och påvisar hur vi människor kan smutsa ner det.

 

Barns inflytande:

  • ”uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjligheter att påverka sin situation”.

När de återberättar och diskuterar gynnas deras språkutveckling. Alla har någon erfarenhet av vatten och det gör att alla kan känna att de kan bidra och då inser de dessutom sitt egenvärde. Barnen utvecklar sin solidaritet och respekt för varandra när de lyssnar på varandra.

 

Utveckling och lärande:

 

  • ”utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra”
  • ”utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen”
  • ”utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap”

Allt arbete kring vatten inbjuder till nyfikenhet och att de ser sambanden i sin omvärld genom att knyta förkunskaperna med nya insikter.

Barnen får dokumentera genom att rita, de citeras i synlig text på smartboarden eller i pratbubblor vid foton, de får klippa bilder till collage och diskutera fenomenen. Dessa aktiviteter bidrar till en träning att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap”

 

 Syfte:

Vi valde ämnet vatten eftersom det är ett brett tema och för att barnen är intresserade av det. Eftersom barnen vet vad vatten är innehar de en viss förkunskap, här kan vi berika deras förkunskaper på ett lustfyllt sätt som på så vis blir ett meningsfullt lärande för barnen. Vatten finns i hela vår omgivning och är lättillgängligt. Vi vill få in naturkunskap, svenska, motorik, matematik och estetik.

 

Metod:

Vi kommer att arbeta såväl inomhus som utomhus. Vi har genomgång inne och får förkunskap och viss förståelse som vi sedan kan ta med oss ut i vår underbara natur och vår innehållsrika lärmiljö. Vi kommer att arbeta med följande områden:

 

Vattenkonsumtion:

  • Hur använder vi vatten?
  • Hur kan vi rena vatten?
  • Vattenexperiment

 

Tillgång i världen

  • Undersöka djur i vatten
  • Vattentillgång avgör utseendet på landskapet.
  • Pröva att hämta vattenbehovet på huvudet som i andra länder.
  • Vad händer med vattenpölar och vattennivåer i naturen.
  • Koka saltvatten, utvinna sötvatten ur saltvatten.

 

Vattnets kretslopp

  • Vattnets olika former. Från is till ånga
  • Undersöka dagg.
  • Vad händer på ett reningsverk?

 Reflektion

Vi planerade för att barnen skulle få uppleva vatten i sin närmiljö såsom åar, vattendrag, gatubrunnar, vattenpölar eller rinnande vatten i kranen. När barnen fick uppleva dessa platser visade de stort intresse och förkunskaper, vilka vi kunde spinna vidare på. Vid vissa tillfällen gjorde vi experiment eller genomgångar av ett ämne som vi sen tog med oss ut då barnen hade nytta av sina förkunskaper. Vid ett tillfälle kokade vi vatten som ångade upp i en uppochnedvänd genomskinlig skål där vattnet kondenserades och blev till regndroppar. Denna förkunskap kunde vi relatera till när vi samtalade om var vattenpölarna tog vägen. Barnen visade även stor kunskap när vi visade ett bildspel om vattnets kretslopp på jorden. Vid ett annat tillfälle lutade vi en plåt med lite vatten i på avdelningen. Vi frågade varför vattnet rör sig. Några sa att det var vinden. De försökte blåsa, men såg sedan lutningen. Ute kunde vi se att ån rann åt ett håll. Vår mobila vattenbana funkar bara om den lutar åt samma håll hela vägen. Vi dekorerade tallrikar med vatten i på avdelningen som vi lade ut under natten. Dessa kunde vi hänga upp som istavlor dagen efter. De var borta efter ett par dagar. Denna fysikaliska process pratades det om länge.

Analys

 Vattenresurserna i vår närmiljö gjorde att vårt vattentema var lättarbetat. Barnen hade ofta egna erfarenheter av dessa ställen vilket underlättade meningsskapandet. Utomhuspedagogik är en lockande lärmiljö som inkluderar alla barn. Vårt arbete i BFL med att inkludera alla barn och deras behov har synliggjorts för oss. När vi är utomhus krävs inte lika stora individuella anpassningar som inomhus. Detta resulterar i att det är lättare att få alla barn att känna sig delaktiga vid utepedagogik. Vårt homogena arbetslag har gett oss möjligheten att faktiskt kunna arbeta i helgrupp i mycket större utsträckning än tidigare. Vi pedagoger har en gemensam syn på hur strukturen ska vara för att hela gruppen ska fungera tillsammans. Vi har arbetat hårt med värdegrunden, där vi fokuserat på solidaritet och allas lika värde trots olikheter. Storgruppsarbete gör dock att det blir mindre möjlighet för alla barn att komma till tals. Det blir mer som en presentations genomgång när vi arbetar i större grupper. Vi har planerat våra aktiviteter utifrån variationsteorin, genom praktiskt arbete, skapande, lyssnande och diskuterande i grupper. Variationsteorin ämnar inkludera allas olika kunskapsintag och inlärningsstilar, vilket har varit lyckat. Barnens engagemang har ökat vid samlingar och aktiviteter, de är förväntansfulla och vet vad som krävs av dem för att vi alla ska ha det bra och lärorikt tillsammans. Vår balans mellan omsorg, fostran och lärande har varierat. Vi startade med värdegrundsarbete kring fostran och omsorg. Gruppen behövde struktur och mycket värme till en början. Omsorg är att individanpassa för att ge trygghet och tillit till sin egen förmåga. Efter hand har vi kunnat fokusera mer på lärandet när gruppen i sig blivit stabil och trygg. Vi tre pedagoger anser gemensamt att grunden till lyckad lärmiljö har legat i vårt arbete med fostran och omsorg. Det händer att vi får ta upp de två områdena stundom när det blir oroligt i gruppen. Vi samtalar värdegrund i mindre grupper kontinuerligt, både planerat och spontant vid behov. Barnen behöver verktyg såsom begrepp och ord på känslor för att utveckla förmågan att reda upp saker och utveckla empati.

 


Läroplanskopplingar

förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,

utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback