Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Din och min och andras hälsa

Skapad 2016-12-27 09:01 i Regnbågsskolan Gullspång
Hälsa - känslor, sinnen, kost, motion, fritid, sjukvård, yrken, årstider.... o s v. Ja, listan kan göras lång inom temat "Hälsa". Vad behövs för att vi ska må bra som barn och vuxna?
Grundskola 2 – 6 Hem- och konsumentkunskap Svenska som andraspråk NO (år 1-3) Matematik SO (år 1-3) Samhällskunskap Biologi
Vad behövs för att du och jag ska må bra? Här har våra känslor stor betydelse men även våra sinnen. Vi ska arbeta med bland annat följande frågor: Rör du på dig på fritiden eller på rasten? Vad upplever du då du är ute i naturen? Vad består kroppen av för olika stora delar? Hur många timmar bör barn sova per natt för att må bra? Vad händer om du inte får sova så mycket som du behöver? Vad arbetar människor med på skolan och i Hova? Vilken mat är bra att äta varje vecka? Varför finns det skollov för alla barn i Sverige? Vart kan du eller din vårdnadshavare vända sig till när du blir sjuk? ...

Innehåll

Citat ur läroplanen:

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten.

Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana.

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.

Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har.

Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor.

Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas.

 

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling.
    Hkk
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
    Ma
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    SvA
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
    SvA
  • välja och använda språkliga strategier,
    SvA
  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
    NO
  • resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
    SO
  • Centralt innehåll
  • Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
    Hkk  1-6
  • Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en dag.
    Hkk  1-6
  • Måltidens betydelse för gemenskap.
    Hkk  1-6
  • Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
    Ma  1-3
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
    Ma  4-6
  • Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.
    Bi  1-3
  • Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.
    Bi  1-3
  • Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
    Bi  1-3
  • Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.
    Bi  1-3
  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
    Bi  4-6
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
    Bi  4-6
  • Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
    Bi  4-6
  • Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.
    Bi  4-6
  • Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
    Sh  4-6
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
    SvA  1-3
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
    SvA  1-3
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
    SvA  1-3
  • Läsriktning samt bokstävers form och ljud i jämförelse med modersmålet.
    SvA  1-3
  • Sambandet mellan ljud och bokstav.
    SvA  1-3
  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
    SvA  1-3
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
    SvA  1-3
  • Svenska språkets uttal i jämförelse med modersmålets.
    SvA  1-3
  • Berättande texter och poetiska texter för barn. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
    SvA  1-3
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
    SvA  1-3
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
    SvA  1-3
  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
    SvA  1-3
  • Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
    SO  1-3
  • Yrken och verksamheter i närområdet.
    SO  1-3
  • Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.
    SO  1-3

Matriser

NO Ma Sh Bi Hkk SO SvA
Din och min och andras hälsa

Vad behövs för att du och jag och ska må bra?

Steg 1
Steg 2
Steg 3
Fritiden
Jag ska skriva eller tala om vad jag gör på fritiden och enkelt redogöra för dina ställningstaganden.
  • Bi
  • Bi  1-3
Jag behöver stöd och/eller stödfrågor för att redogöra för mina tankar i tal eller skrift så att mottagaren förstår vad jag menar.
Jag behöver lite stöd för att redogöra för mina tankar i tal eller skrift så att mottagaren förstår vad jag menar.
Jag kan på egen hand redogöra för mina tankar i tal eller skrift så att mottagaren förstår vad jag menar.
Skollov
Vad är anledningen till att alla elever i vårt land har olika lov = ledigheter? (jullov, sportlov, påsklov, sommarlov, höstlov)
  • Sh
  • Sh  4-6
  • SO   3
Jag behöver stöd och/eller stödfrågor då jag försöker att resonera kring vikten av att elever har olika lov under ett läsår. Jag ställer inga egna frågor i samband med mitt resonemang. Jag värderar alltså inte mina ställningstaganden.
Jag behöver lite stöd då jag försöker att resonera kring vikten av att elever har olika lov under ett läsår. Jag ställer någon enstaka fråga i samband med mitt resonemang. Jag försöker att värdera mina ställningstaganden till en viss del.
Jag kan på egen hand resonera kring vikten av att elever har olika lov under ett läsår. Jag ställer någon enstaka fråga i samband med mitt resonemang. Jag försöker att värdera mina ställningstaganden till en viss del.
Rörelse
Jag ska kunna tala om eller skriva om fördelen med att röra på sig.
  • Bi  1-3
  • Bi  4-6
Jag behöver stöd och/eller stödfrågor för att redogöra för vad som är bra för hälsan då vi rör på oss. Mottagaren förstår ännu inte riktigt vad jag menar.
Jag behöver något lite stöd för att redogöra för vad som är bra för hälsan då vi rör på oss. Mottagaren förstår vad jag menar.
Jag kan på egen hand redogöra för vad som är bra för hälsan då vi rör på oss. Mottagaren förstår vad jag menar.
Upplevelse av naturen
Jag ska kunna tala om hur jag tänker och känner då jag är ute i naturen. Här ska jag kunna få fram några känsloord som beskriver just detta. Här räcker det inte med ord såsom "bra"/"dåligt" utan någon nyans krävs.
  • Bi  1-3
  • Bi  4-6
Jag behöver stöd och/eller stödfrågor för att redogöra för mina tankar muntligt så att mottagaren förstår vad jag menar. Jag använder ord som "bra/dåligt" och saknar nyanser i språket än.
Jag behöver någon enstaka stödfråga för att redogöra för mina tankar i tal eller skrift så att mottagaren förstår vad jag menar. Jag använder något enstaka ord som nyanserar mina tankar/känslor.
Jag kan på egen hand redogöra för mina tankar i tal eller skrift så att mottagaren förstår vad jag menar. Jag använder några ord som nyanserar mina tankar/känslor (ex. skönt, härligt, rädsla, kallt, luktar inte gott o s v)

Kroppen

  • Ma   använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Kroppsdelar åk 1-3
Jag ska kunna skriva ner namnet på följande kroppsdelar och även kunna redogöra muntligt för deras placering i kroppen: lungor, hjärta, ben, arm, hand, fot, huvud och mage.
  • Bi  1-3
  • Bi  4-6
Jag behöver stöd och/eller stödfrågor för att redogöra för högst fyra kroppsdelar och var de är placerade i kroppen.
Jag behöver något enstaka stöd för att kunna redogöra för alla kroppsdelarna och var de är placerade i kroppen.
Jag kan på egen hand redogöra för alla kroppsdelarna och var de är placerade i kroppen.
Kroppsdelar åk 4-6
Jag ska kunna skriva ner namnet på följande kroppsdelar och även kunna redogöra muntligt för deras placering i kroppen: lungor, hjärta, luftstrupe, matstrupe, hud, magsäck, tarmar och blodkärl. Du ska redogöra för hur några organ fungerar i kroppen eller ge någon samband mellan några kroppsdelar.
Jag behöver stöd och/eller stödfrågor för att redogöra för högst fyra kroppsdelar och var de är placerade i kroppen samt hur någon av dessa fungerar. Jag kan ännu inte ange något samband mellan några av dessa kroppsdelar.
Jag behöver något enstaka stöd stödfrågor för att redogöra för fler än fyra kroppsdelar och var de är placerade i kroppen samt hur någon av dessa fungerar. Jag kan även ange något samband mellan några kroppsdelar.
Jag kan på egen hand redogöra för fler än fem av de nämnda kroppsdelarna och var de är placerade i kroppen samt hur någon av dessa fungerar. Jag kan även ange något samband mellan några kroppsdelar.
Hur många timmar sover jag per vecka?
Jag ska kunna uppskatta hur många timmar som jag sover på en vecka och sedan reflektera över antalet timmar. Hur många timmar sover en vuxen person? Här ska jag kunna reflektera i tal eller skrift över skillnaden och vad den kan bero på.
  • Ma  1-3
  • Ma  4-6
  • SvA
  • SvA  1-3
Jag behöver stöd för att berätta i tal eller skrift över hur många timmar jag sover per natt. Jag behöver även stöd då jag ska räkna ut antalet sovande timmar per vecka. Jag reflekterar inte över antalet timmar en vuxen behöver sova än och talar inte om vad skillnaden mellan ett barn och en vuxen kan bero på.
Jag behöver något lite stöd för att berätta i tal eller skrift över hur många timmar jag sover per natt. Jag behöver även stöd då jag ska räkna ut antalet sovande timmar per vecka. Jag reflekterar något över antalet timmar en vuxen behöver sova och talar om vad skillnaden mellan ett barn och en vuxen kan bero på.
Jag berättar i tal eller skrift över hur många timmar jag sover per natt och kan räkna ut antalet timmar per vecka. Jag reflekterar över antalet timmar en vuxen behöver sova och kan ange någon orsak till skillnaden mellan barn och vuxen.
Begreppen dubbelt och hälften
Jag ska kunna använda begreppen "dubbelt" och "hälften" på rätt sätt och i rätt sammanhang när vi bland annat pratar om sovvanor.
Jag kan använda ena begreppet när jag pratar.
Jag kan använda båda begreppen dubbelt och hälften när jag pratar.
Jag kan använda båda begreppen dubbelt och hälften när jag pratar och kan förklara i ord eller bild skillnaden mellan dessa.
Varför måste en människa sova?
Jag ska kunna ange några orsaker till varför en människa måste sova och även tala om vad som händer med oss då vi inte sover tillräckligt.
  • Bi  1-3
Jag kan med stöd och/eller stödfrågor ange någon orsak till att människan måste sova. Jag kan ännu inte tala om vad som händer om vi inte sover tillräckligt.
Jag kan något stöd ange någon orsak till att människan måste sova. Jag kan med stöd tala om vad som händer om vi inte sover tillräckligt.
Jag kan på egen hand ange några orsaker till att människan måste sova. Jag kan även tala om vad som händer om vi inte sover tillräckligt.
Hur mår jag om jag inte sover eller äter?
Jag ska kunna berätta min känsla när jag inte sovit eller ätit. Här ska jag använda några (minst två) känsloord. (Ex. på ord: trött, matt, slö, hungrig, yr, arg...)
  • Bi  1-3
Jag kan med stöd och/eller stödfrågor nämna någon känsla.
Jag kan med stöd eller stödfrågor nämna några känslor.
Jag kan på egen hand benämna minst fem ord/uttryck som förknippas med känslor.
Vad gör jag eller mina föräldrar när jag blir sjuk?
Här ska jag kunna tala om hur mina föräldrar gör när jag behöver söka sjukvård. Vad gör en skolsköterska eller läkare? Här ska jag kunna ange några ord/begrepp såsom sjuksköterska, läkare, vårdcentral, spruta, plåster, sjukdom, feber....
  • Sh
  • Sh  1-3
  • Sh  4-6
Jag kan med stöd och/eller stödfrågor berätta muntligt eller skriftligt vad mina föräldrar gör för att få tag på personal inom sjukvården. Jag kan även berätta med stöd vad en sjuksköterska eller läkare kan göra på sitt arbete. Här kan jag ange något begrepp som hör till sjukvården.
Jag kan med enstaka stöd berätta muntligt eller skriftligt vad mina föräldrar gör för att få tag på personal inom sjukvården. Jag kan även berätta med enstaka stöd vad en sjuksköterska eller läkare kan göra på sitt arbete. Här kan jag ange något begrepp som hör till sjukvården.
Jag kan på egen hand berätta muntligt eller skriftligt vad mina föräldrar gör för att få tag på personal inom sjukvården. Jag kan även berätta vad en sjuksköterska eller läkare kan göra på sitt arbete. Här kan jag ange flera begrepp som hör till sjukvården.
Våra sinnen - vilka är det?
Jag ska känna till alla våra fem sinnen - synen, hörseln, smaken, lukten och känseln samt veta var på kroppen det åsyftas.
Jag kan nämna högst tre av våra sinnen och peka på kroppen där de hör hemma.
Jag kan nämna fler än tre men ännu inte alla sinnen och peka på kroppen där de hör hemma.
Jag kan nämna alla fem sinnena och peka på kroppen där de hör hemma.
Uttrycka känslor i ord och begrepp
Jag ska kunna uttrycka mina känslor och utöka mitt ordförråd genom att lära mig ord och begrepp kring känslor som jag tidigare inte kunde. Ex. är glad, vara ledsen, bli arg, bli besviken, känna sig orolig/nervös, vara förväntansfull...
Jag kan med stöd och/eller stödfrågor uttrycka 2-5 ord/begrepp som jag inte kunde tidigare och veta vilken känsla som åsyftas.
Jag kan med något stöd uttrycka minst fem ord/begrepp som jag inte kunde tidigare och veta vilken känsla som åsyftas.
Jag kan på egen hand uttrycka minst 8 ord/begrepp som jag inte kunde tidigare och veta vilken känsla som åsyftas.

Återvinning av plast, glas, metall, tidningar och batterier

Steg 1
Steg 2
Steg 3
Källsortering
Jag ska kunna visa hur jag källsorterar hård plast, mjuk plast, metall, tidningar och batterier.
  • Bi  1-3
Jag kan med stöd källsortera två av materialen på ett rätt sätt.
Jag kan med stöd källsortera alla fem materialen på ett rätt sätt.
Jag kan på egen hand källsortera alla de fem materialen på ett rätt sätt.
Ta ställning när det gäller källsortering
Jag ska kunna tala om mitt ställningstagande när det gäller att källsortera.
  • Bi
  • SO
  • SO  1-3
Jag kan med stöd och/eller stödfrågor ta egen ställning till vad som kan hända om vi inte källsorterar något av plast, metall, tidningar eller batterier. Jag talar om vilket ämne som skulle vara farligast men motiverar inte mitt ställningstagande.
Jag kan med stöd och stödfrågor ta egen ställning till vad som kan hända om vi inte källsorterar något av plast, metall, tidningar eller batterier. Jag talar om vilket ämne som skulle vara farligast och motiverar mitt ställningstagande.
Jag kan på egen hand ta ställning till vad som kan hända om vi inte källsorterar något av plast, metall, tidningar eller batterier. Jag kan även värdera vilket ämne som skulle vara mest farligt för oss och miljön. Jag anger här ett argument.
Kasta skräp i naturen - hur påverkar det dig?
Jag ska kunna redogöra muntligt eller skriftligt hur nedskräpning påverkar mig då jag är ute i samhället eller i skogen.
  • Bi  4-6
Jag kan med stöd tala om vad jag tänker på när jag ser skräp utomhus mycket kort. Här får mottagaren fråga för att få vetskap om mina tankar. Jag talar ännu inte om vad jag gör då jag ser skräp och orsaken till att jag väljer att göra så.
Jag kan med stöd tala om vad jag tänker på när jag ser skräp utomhus. Jag talar även om vad jag gör då jag ser skräp och orsaken till att jag väljer att göra så.
Jag kan på egen hand tala om vad jag tänker på när jag ser skräp utomhus. Jag talar även om vad jag gör då jag ser skräp och orsaken till att jag väljer att göra så.

Måltidens betydelse för vår hälsa

Vilken mat är bra att äta och varför? Hur kan en konsument tänka då hon/han handlar mat?
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Vad är bra mat? Vad är inte bra att äta mycket av?
Jag ska kunna tala om muntligt eller skriftligt vad som är bra mat och vad vi bör undvika i större mängder. Jag ska även kunna tala om vad i maten som är bra eller mindre bra och hur det kan påverka vår hälsa.
  • Hkk  1-6
Jag kan med stöd och/eller stödfrågor nämna olika maträtter eller ingredienser som är bra och mindre bra att äta. Jag kan ännu inte ange vad i maten som är bra eller mindre bra eller hur det kan påverka vår hälsa.
Jag kan med något enstaka stöd nämna olika maträtter eller ingredienser som är bra och mindre bra att äta. Jag kan dessutom tala om och hur det kan påverka vår hälsa.
Jag kan på egen hand nämna olika maträtter eller ingredienser som är bra och mindre bra att äta. Jag kan dessutom tala om hur det kan påverka vår hälsa.
Gemenskap kring måltiden
Jag ska kunna delge mina tankar och känslor kring en måltid där jag upplever något positivt samt vad det är som gör att jag tror att jag känner så. Ex på ord: mysigt, fint, trevligt, gott, lugnt, skönt...)
  • Hkk  1-6
  • SvA
  • SvA  1-3
  • SvA  4-6
Jag kan med stöd och/eller stödfrågor tala om muntligt eller skriftligt om en "fin" måltid. Jag kan även med stöd tala om en positiv känsla kring måltiden.
Jag kan med något stöd tala om muntligt eller skriftligt om en "fin" måltid. Jag kan även med något stöd tala om en positiv känsla kring måltiden.
Jag kan på egen hand tala om muntligt eller skriftligt om en "fin" måltid och vad det var som gjorde den till en positiv upplevelse. Jag använder fler adjektiv då jag beskriver min känsla.
Hur ofta bör vi äta och varför?
Jag ska kunna tala om hur ofta vi bör äta för att orka och varför vi bör äta. Här ska jag kunna visa min kunskap kring att vi måste ha näring och att måltiderna frukost - lunch - middag och mellanmål är viktiga på dagen för att få energi att orka lära, leka/arbeta och leva med god hälsa.
  • Hkk  1-6
Jag kan med stöd och/eller stödfrågor tala om muntligt eller skriftligt något om när det kan vara lämpligt att äta på dygnet och varför vi bör äta regelbundet.
Jag kan med något stöd tala om muntligt eller skriftligt något om när det kan vara lämpligt att äta på dygnet och varför vi bör äta regelbundet. Jag talar även om att vi måste ha näring och här visar jag att jag har förstått vad näring innebär.
Jag kan på egen hand tala om muntligt eller skriftligt när det kan vara lämpligt att äta på dygnet och varför vi bör äta regelbundet. Jag talar även om att vi måste ha näring och här visar jag att jag har förstått vad näring innebär.
Vad äter du på en vecka?
Här ska jag visa att jag kan föra anteckningar över vad du har ätit hemma och i skolan från måndag till fredag. Sedan ska jag reflektera över om det är bra mat som du äter eller inte.
  • SvA
  • SvA
  • SvA  1-3
  • SvA  1-3
  • SvA  1-3
  • SvA  1-3
Jag har skrivit ner vad jag har ätit 1- 3 dagar. Jag kan reflektera över om maten är bra eller mindre bra men inte uttrycka mig om orsaken till att jag tycker så.
Jag har skrivit ner vad jag har ätit minst 3 dagar. Jag kan reflektera över om maten är bra eller mindre bra men inte uttrycka mig om orsaken till att jag tycker så.
Jag har skrivit ner vad jag har ätit under alla fem dagarna. Jag kan reflektera över om maten är bra eller mindre bra och uttrycka mig något om orsaken till att jag tycker så.
Vad händer med bestick, glaset och tallriken då du har ätit i skolan?
Jag ska kunna redogöra skriftligt för vad som händer med mina bestick, glas och tallrikar efter att jag har ätit klart i skolrestaurangen. Jag ska skriva med stor bokstav och punkt och skriva med hela meningar i din text.
  • Hkk  1-6
  • SvA  1-3
  • SvA  1-3
  • SvA  1-3
  • SvA  1-3
Jag kan med stöd skriva ner något till några bilder från skolrestaurangen där diskens väg presenteras i kronologisk ordning. Jag skriver någon hel mening och skriver stor bokstav och punkt ibland.
Jag kan med stöd skriva ner något till alla bilder från skolrestaurangen där diskens väg presenteras i kronologisk ordning. Jag skriver några hela meningar och skriver ibland stor bokstav och punkt.
Jag kan på egen hand skriva ner vad som händer till alla bilder från skolrestaurangen där diskens väg presenteras i kronologisk ordning. Jag skriver hela meningar med stor bokstav och punkt.

Yrken i närområdet

Steg 1
Steg 2
Steg 3
Vilka yrken finns i mitt närområde?
Jag ska kunna muntligt presentera minst sju yrken som finns i närområdet och ge exempel på vad de kan göra i sitt yrke.
  • SvA
  • SvA
  • SvA  1-3
  • SO  1-3
Jag kan med stöd och/eller stödfrågor skriftligt presentera minst fem yrken som finns i Hova. Jag kan dessutom tala om vad någon av dessa kan göra i sitt yrke.
Jag kan med något stöd presentera minst fem yrken som finns i Hova. Jag kan dessutom tala om vad några av dessa personer kan göra i sitt yrke.
Jag kan på egen hand presentera sju yrken som finns i Hova. Jag kan dessutom tala om vad alla dessa personer kan göra i sitt yrke.
Skolan - vilka arbetar där?
Jag ska kunna namnge de olika yrkesgrupperna som finns på skolan, ex. rektor, förskollärare, fritidspedagoger, lärare, lokalvårdare, kökspersonal, vaktmästare och bussförare.
  • SvA
  • SO  1-3
Jag kan med stöd eller stödfrågor namnge minst 3 yrkesgrupper och skriva en egen bildtext till dessa.
Jag kan med något stöd namnge minst 5 yrkesgrupper och skriva en egen bildtext till dessa.
Jag kan med på egen hand namnge minst 5 yrkesgrupper och skriva en egen bildtext till dessa.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: