Demokratins framväxt

Under det här arbetsområdet kommer vi att lära oss om demokratins framväxt genom att studera de historiska bakgrunderna till hur och varför Sverige blev ett demokratiskt land.

Syfte/n för arbetsområdet:

Syftet med arbetsområdet är att du ska utveckla ditt historiemedvetande kring tiden runt 1900-talets början. Det betyder att du ska förstå hur historiska händelser för ungefär 100 år sedan påverkar våra liv idag. Med fokus på demokrati, rättigheter och samhällsutveckling.

Konkretisering av kunskapskraven

- Du ska kunna jämföra hur Sverige var före och efter industrialiseringen.

- Du ska förstå hur händelserna kring början 1900-talet har påverkat olika människor i Sverige på olika sätt, t.ex. män/kvinnor, fattiga/rika.

- Du ska ha kunskaper om emigrationen till Amerika.

- Du ska kunna ge konkreta exempel på historiska händelser som ligger till grund för dagens demokratiska samhälle.

- Du ska kunna ge egna förklaringar till händelser genom att använda exempel och egna tankar kring det vi har studerat.

Undervisning och bedömning

Du kommer att få möjlighet att visa dina kunskaper i olika diskussioner och övningar. Du kommer att bedömas löpande i undervisningen och det betyder att du måste vara aktiv och deltagande på lektionstid. Vi kommer att använda bilder, filmer och andra digitala hjälpmedel för ord- och begreppsinlärning.

Vi kommer att ha skriftliga prov/uppgifter. Hur de ska utformas bestämmer vi gemensamt i klassen under arbetets gång. Du kommer också att få göra olika skriftliga och/eller muntliga övningar under kursens gång som också kommer att bedömas.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,

Centralt innehåll

• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.
• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
• Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
• Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
• Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.
• Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
• Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk­ mord.
• Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
• Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer.
• Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
• I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
• Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv.
• Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
• Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.

Uppgifter

Hemprov

I den här uppgiften får du en vecka på dig att göra ett hemprov. För att svara på frågorna ska du använda och ta hjälp av: - Anteckningar som du skrivit på SO lektionerna - Ord och begrepp (som vi tränat på lektion) - PowerPoint bilder (som lärare delat ut) - Text från läroboken (kopierade sidor som lärare delat ut) Syftet är att träna din studieteknik i att hitta information och svar i materialet. Du får alltså använda dig av allt det här, men för att klara av hemprovet måste du ge egna svar i form av analyser, jämförelser och resonemang.