Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Likabehandlingsarbete HT 2016 och VT 2017

Skapad 2017-01-23 11:08 i Regnbågens förskola Hörby
Fyll i din egen rubrik i stället för "Mall för......." Och din egen beskrivning i denna ruta. Välj en egen ingressbild och börja arbeta!
Förskola
Fyll i förskolans pågående processer i mallen.

Innehåll

Detta vill vi utveckla

Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma

demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.

Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.

 

Så här ska det gå till

Använda oss av SET boken (socialemotionell träning) Muselina berättelserna.

Ta vår Handdocka Fluffis till hjälp.

Rollspel mellan oss personal.

Genom olika intervjufrågor till de äldsta barnen.

Använda oss av de 10 kompisböckerna från Barnkonventionen.

 

Så här ska vi synliggöra utvecklingen

Pedagogerna tänker använda lässtunden efter lunch 2-3 gånger i veckan för att få kontinuitet i arbetet tillsammans med barnen.

På måndagarna kommer vi att arbeta med böckerna från barnkonventionen, både läsa dem men också tillsammans med barnen försöka prata och

diskutera frågorna som finns på baksidan till varje bok. (tillverka röda ringar till toaletten). Pedagogen har läst olika böcker varje måndag som handlar om olika

ämnen utifrån barnkonventionen, vi har pratat och läst om barnens rätt att få mat, rätten till sitt namn, ha rätt till vila, fritid och aktivitet m.m.

 

De andra tillfällena kommer Muselina komma på besök till barnen och prata kring olika känslor som tex ledsen, glad, sur och arg.

SET boken innehåller olika berättelser om Muselina. Efter varje saga ska barnen och pedagogen prata om hur de tror att de hade känt i liknande situationer. När de tex blir ledsna, varför och hur det känns.

Pedagogen ska läsa sagorna med stor inlevelse och visa hur de olika känslorna faktiskt känns. Koppla sagorna till olika händelser bland barnen, för att de ska kunna försöka förstå känslorna. Tex när någon har tagit en leksak som kompisen hade. Eller när någon hjälpte sin kompis med något.

Vid de olika tillfällena har pedagogen antecknat barnens berättelser och barnen har blivit fotograferade för att se hur de ser ut när de är ledsna. Alla barn ville vara med. Pedagogen skrev ut bilderna och skrev barnens korta berättelse och sedan satte vi upp det som en plansch på avdelningen.

Muselina har ju berättat om var i kroppen det känns när hon blir ledsen. Barnen har också gjort det . Så därför tog pedagogen ett jättestort papper där vi avbildade barnens kropp och där fick barnen välja färg på pennan och rita ut var de känner i kroppen när de tex. är ledsna. Sedan  satte vi upp den på väggen i barnens höjd. Detta har vi gjort med alla känslor.

Pedagogen föreslog att barnen skulle spela in en film. Den handlade om ett barn som trillar och slår sig och därefter kommer kompisarna och tröstar och hur man känner sig när man blir tröstad och att kompisarna visar att dem bryr sig. Man blir glad. Tillsammans tittade vi på filmen och reflekterade över vad som egentligen hände.

Barnen har gjort collage på I paden som handlar om de olika känslorna. De har varit två stycken och samarbetat. Tagit bilder på varandra och försökt göra bilder med just den känslan. Ex känslan glad. Göra en glad min och använda glada bilder. Och samma sak för alla andra känslor. De har fått tänka och träna på hur man visar olika känslor.

 

 

Hur blev det?

Pedagogen upplever det som om att barnen har tyckt böckerna vara intressanta och tänkvärda, det har blivit många

bra diskussioner utifrån dessa olika ämnen. Barnen har både berättat hur det fungerat i deras hem men också kommit med kreativa

förslag hur man skulle kunna förbättra vissa saker, både i deras egna hem men också hos oss på förskolan. Ett ämne som diskuterades mycket var hur

barnen tyckte det var när kompisarna kom och drog i toalettdörren när man var därinne. De allra flesta av barnen kände att detta var något de tyckte var jobbigt, de ville vara ifred på toaletten. Efter att ha läst boken från barnkonventionen som tog upp detta, så beslöt sig barnen att tillverka våra ”röda upptaget” skyltar. Barnen kom med idéer hur de skulle se ut och var man kunde sätta dem. Ett annat ämne som diskuterades mycket var barnens aktiviteter på deras fritid. De allra flesta av barnen kände att de hade tid att leka och vila när de hade varit på förskolan.

 

SET - berättelserna har hittills blivit mycket uppskattade. Muselina har inte velat komma och hälsa på barnen om de inte har varit helt tysta och lugna. Så det har även blivit en stund där barnen har fått chans att komma ner i varv. Tex genom att ligga ner, andas ut, massage och lugn musik. Och när de har blivit alldeles tysta så har Muselina kommit fram.

 Pedagogen har berättat sagorna med stor inlevelse. Tex om Muselina blivit riktigt ledsen över något så har pedagogen visat det med hela kroppen och ansiktet.

Barnen har då suttit alldeles stilla och tysta. Diskussionerna har då blivit precis som pedagogen har hoppats på. Barnen förstod känslorna direkt och kunde meddetsamma relatera till och berätta om sina upplevelser.

Några tjejer har tänkt till extra mycket efter lässtunderna. Tex om en kompis inte har fått vara med i leken så har jag hört att de pratar om hur det känns och har kunnat lösa konflikten snabbare. I bland ensamma i bland tillsammans med en pedagog.

 

Analys

Vad behöver nu utvecklas?

Kopplingar till läroplanen

  • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och
    Lpfö98 Rev. 2016
  • respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
    Lpfö98 Rev. 2016
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: