Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Pedagogisk planering

Skapad 2017-02-17 10:07 i Alzahráa Idealiska Akademi Grundskolor
Grundskola F – 3 Svenska som andraspråk
SvA

Innehåll

Pedagogisk planering

HT-16 VT-17

Ämne: Svenska Åk:3

Syfte

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.(Lgr 11 s.222).

Eleverna ska utveckla dessa förmågor

  • Formulera sig och kommunicera i tal och skrift
  • Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • Urskilja strukturer och följa språkliga normer och
  • Söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll (Lgr 11 s. 223-224)

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Alfabetet och alfabetisk ordning.
  • Sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
  • Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
  • Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
  • Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genomröstläge och kroppsspråk.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.
  • Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet

 

Kunskapskrav/ mål (Lgr11 s. 227-228)

  • Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt
  • Eleven använder lässtrategier (läsfixarna) på ett i huvudsak fungerande sätt
  • Eleven kan kommentera och återge viktiga delar av innehållet, visa läsförståelse
  • Eleven kan resonera om budskapet i texter och koppla det lästa till egna erfarenheter
  • Eleven skriver med läslig handstil
  • Eleven kan hantera datorn för att skriva dokument
  • Eleven använder språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Eleven skriver berättande texter med tydlig inledning, handling och avslut.
  • Eleven använder strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återge grundläggande delar av informationen i enkla faktatexter. Grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp används så innehållet klart framgår.
  • Eleven att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.
  • Eleven använder enkla former av textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Eleven kan ge enkla omdömen om sina egna och andras texter.
  • Eleven kan alfabetet och kan sortera i alfabetiskordning
  • Eleven kan samtal om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.
  • Eleven kan berätta om vardagliga händelser så att innehållet tydligt framgår
  • Eleven kan ge och ta muntliga instruktioner

 

Vi kommer bedöma din förmåga genom

  • Att du kan läsa de flesta vanliga ord snabbt och direkt
  • Att du kan läsa enkla böcker på egen hand
  • Att du använder olika lässtrategier när du läser en text
  • Att du kan berätta om texten muntligt och skriftligt
  • Att du kan resonera om budskapet i texten och koppla det till egna erfarenheter
  • Att du skriver med läslig handstil
  • Att du kan använda datorn till att skriva dokument
  • Att du använder stor och liten bokstav, punkt och frågetecken
  • Att du stavar ord som du använder ofta, rätt
  • Att du kan skriva olika typer av texter t ex saga, dikt, dagbok, brev
  • Att du kan söka information och skriva enkla fakta texter
  • Att du kombinerar bild/text för att förstärka ditt budskap
  • Att du kan läsa igenom och förtydliga dina texter
  • Att du kan alfabetet
  • Att du deltar i samtal genom att ställa frågor, ge kommentarer och framför egna åsikter
  • Att du kan berätta om händelser så att andra förstår
  • Att du kan ta instruktioner och även informera andra

 

 

Bedömningen sker genom

  • Observationer i det dagliga arbetet samt i dialog med eleven (Formativ bedömning)
  • Relevanta diagnoser
  • Bedömningsstöd ”Nya språket lyfter”
  • The big five

 

Bedömningsmatriser

SvA

Sammanställning av din skrivutveckling

 

Avstämning A

Du börjar skriva för att uttrycka dig.

Avstämning B

Du skriver kortare texter med enkelt innehåll.

Avstämning C

Du skriver längre texter med handling och innehåll.

Avstämning D

Avstämning E

 

Du prövar att skriva för att berätta.

Du skriver text med enkel handling.

Du skriver berättande texter med inledning, händelseförlopp och avslutning.

Du följer nästan genomgående de vanligaste reglerna för såväl stavning som meningsbyggnad och interpunktion samt tar stöd av olika hjälpmedel vid skriande.

Du följer de vanligaste reglerna för såväl stavning som meningsbyggnad och interpunktion samt tar stöd av olika hjälpmedel vid skrivande.

 

Du har skrivriktningen klar för dig.

Du gör mellanrum mellan orden.

Du skriver beskrivande texter med relevant innehåll.

Du använder ibland några texttypiska drag vid skrivande och prövar att bearbeta dina texter med stöd av andras råd.

Du använder oftast olika texttypiska drag vid skrivande och bearbetar dina texter med stöd av andras råd.

 

Du utforskar skrivandet genom att använda versaler och/eller gemener.

Du kan stava några vanligt förekommande ord.

Du kan stava många vanligt förekommande ord.

Du visar förståelse för att texten kan skrivas för olika syften och mottagare.

Du försöker anpassa dina texter för olika syften och mottagare.

 

Du kan koppla ihop flera bokstäver med bokstavsljuden.

Du skriver så att texten är läslig för dig själv och för andra.

Du söker och hämtar information från någon anvisad källa.

   
 

Du bildar oftast meningar men markerar dem inte med versal och interpunktion (. och ?) mer än sporadiskt.

Du visar förmåga att markera meningar med versal och interpunktion (. och ?) .

Du använder versal och interpunktion (. och ?) i egna texter.

   
     

Du planerar ditt skrivande och ändrar texten för att göra den bättre.

   

SvA

 Sammanställning av din läsutveckling

Begrepp

Logografisk läsning:

·         Eleven känner igen hela ord, till exempel sitt namn eller några vanligt förekommande ordbilder som och, hej, jag, men har inte "knäckt läskoden".

·         Enkel ljudning: Eleven har "knäckt läskoden" och ljudar ihop enskilda ljud till en helhet.

·         Avancerad ljudning: Eleven ljudar ihop orddelar till en helhet.

·         Ortografisk helordsläsning: Eleven läser flytande, det vill säga läser ord som helheter.

 

Avstämning A

Du har knäckt läskoden och visar förståelse för innehållet.

Avstämning B

Du läser med hjälp av både ljudning och ortografisk helordsläsning samt visar förståelse vid egen läsning.

Avstämning C

Du läser flytande med förståelse både kortare och längre texter där ortografis helordsläsning dominerar.

Avstämning D

Du läser obehindrat med förståelse.

Avstämning E

Du läser längre texter inom olika ämnen med flyt och anpassar användningen av förståelsestrategier samt har ett kritiskt förhållningssätt till texters syfte, innehåll och form.

 

Du kan namnge de flesta bokstäver och vet hur de låter.

Du är fortfarande beroende av ljudningsstrategin, men läsningen börjar automatiseras allt mer med hjälp av ortografis helordsläsning.

Du läser obehindrat med flyt och förståelse där ortografisk helordsläsning är den dominerande avkodningsstrategin.

Du tar hjälp av ordens uppbyggnad för att underlätta läsflyt och läsförståelse.

Du börjar använda kunskap om ords betydelse och texters innehåll för att berika ditt samtal om texter.

 

Du urskiljer ord i meningar.

Du läser enkla meningar utan bildstöd med flyt.

Du utnyttjar den mer avancerade ljudningsstrategin vid okända eller krångliga ord.

Du använder varierande sätt att läsa beroende på syftet med läsningen.

Du använder kunskap om texters uppbyggnad, layout och komposition för att fördjupa förståelsen.

 

Du har förstått principen för hur man ljudar ihop ord.

Du stannar upp i läsningen när det uppstår problem med förståelse av ord och sammanhang.

Du rättar dig själv vid läsning.

Du läser regelbundet längre texter av olika slag med flyt och förståelse.

Du läser längre texter med flyt och är på god väg att anpassa användningen av förståelsestrategier beroende på såväl syfte som typ av text.

 

Du läser enkla ord och meningar med hjälp av både logografisk läsning och ljudningsstrategin.

Du läser om och rättar dig själv vid behov.

Du läser elevnära skönlitterära texter och återberättar handlingen muntligt.

   
 

Du visar förståelse för innehållet.

Du visar förståelse för texters innehåll genom att återberätta och besvara frågor.

Du läser elevnära faktatexter och beskriver innehållet muntligt.

   
   

Du börjar använda olika förståelsestrategier som att leta efter ledtrådar, dra slutsatser och göra förutsägelser under och efter läsningen.

Du drar slutsatser och gör förutsägelser under och efter läsningen.

   

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: