Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Världens länder - en jämförelse
Innehåll
VÄRLDENS LÄNDER – En jämförelse
UPPLÄGG:
Ni arbetar i mindre grupper. En person utses till gruppansvarig. Varje grupp väljer fyra länder från olika världsdelar. Ni skapar ett gemensamt googledokument där ni samlar all information.
När det är ca 30 min kvar av lektionen, samlas gruppen och ni delger varandra vad ni kommit fram till. Ni tittar också över hur ni ska arbeta vidare. Ni tittar också igenom ert google-dokument, för att se att det är komplett och tydligt.
Resultatet av arbetet redovisas muntligt.
FRÅGOR ATT UTGÅ FRÅN:
Basfakta
•Studera en karta över landet.Titta på angränsande länder, viktiga städer,
berg, stora sjöar och floder.
- Hur stort är landet? Använd avsnittet om statistik (www.landguiden.se/statistik).
- Hur många invånare har landet?
- Hur tätbefolkat är landet?
• Beskriv med korta fakta landets huvudstad och några andra viktiga städer.
Geografi och klimat
• Beskriv landets naturgeografi. Hur ser landskapet ut? Vad kännetecknar
landets natur? Berätta kortfattat om berg, vattendrag och skogar.
• Vilka klimatzoner finns i landet? Berätta kortfattat om vad som är typiskt för
klimatzonerna (t.ex. vad innebär ett subtropiskt klimat?).
• Beskriv landets allmänna klimat. Berätta om årstider, medeltemperaturer
(i januari och juli) och nederbörd. Jämför med Sverige.
Befolkning och språk
- Vilka folkgrupper finns i landet? Berätta lite om dessa. Vilka är de vanligaste språken?
• Se avsnittet med statistik om landets befolkning och språk
(www.landguiden.se/statistik) Vilka är landets födelsetal, dödstal, medellivslängd o.s.v.
Religion
• Vilken religion är den mest framträdande i landet? Finns det fler stora religioner i
landet?
Historia
• Berätta kortfattat om landets historia. Försök utläsa några typiska drag som
karaktäriserar landets historia och sammanfatta i några intressanta punkter.Peka på något i landets historia som har haft stor betydelse för hur landet är idag. Motivera.
Politiskt system
• Vilket statsskick har landet? Vad innebär det?
• Är det en demokrati eller en diktatur? Hur ofta hålls det val i landet och hur stort är
valdeltagandet? Framgår det även på andra sätt att det råder demokrati eller diktatur
i landet? Motivera.
Ekonomi och näringar
- Hur stor är landets BNP?
• Berätta lite om landets viktigaste naturtillgångar (se Naturtillgångar & energi).
• Vad exporterar landet i huvudsak (se Utrikeshandel)? Vilka länder handlar landet
mest med? Försök att förklara varför.
• Berätta kortfattat om landets jordbruk och fiske (se Jordbruk & fiske).
• Vilka är landets viktigaste industrigrenar (se Industri)? Finns det några kända
företag från landet?
• Hur stor är landets turism (se Turism)? Hur många turister kommer till landet varje
år och hur mycket inkomst ger turismen landet varje år?
Utbildning och arbete
• Vad finns det för skolsystem i landet? Hur många procent av landets befolkning
är skrivkunniga? Är det någon märkbar skillnad mellan andelen skrivkunniga män
och kvinnor?
• Hur många procent av landets befolkning är arbetslösa?
• Hur många procent av arbetsstyrkan (de med ett yrke) är kvinnor? Försök att se
ett samband med de sysselsättningsområden som finns i landet (se , t.ex. industri,
jordbruk, turism o.s.v.).
- Hur högt är landets HDI?
Sociala förhållanden
• Hur stor är spädbarnsdödligheten i landet? Försök att förklara varför.
• Hur är tillgången till dricksvatten i landet? Försök att förklara varför.
• Jämför länderna med varandra och beskriv dess största likheter
och skillnader. Försök att förklara vad likheterna och skillnaderna beror på.
Hej!
Har du sett
de här?
Matriser
Geografi; kunskapskrav
|
|
||||
| Uppvisar inte ännu grundläggande förmåga | Uppvisar grundläggande förmåga | Uppvisar god förmåga | Uppvisar mycket god förmåga | |
|---|---|---|---|---|
|
Geografiska begrepp.
|
|
Eleven kan även använda
geografiska begrepp på ett i
huvudsak fungerande sätt.
|
Eleven kan även använda
geografiska begrepp på ett
relativt väl fungerande
sätt.
|
Eleven kan även använda
geografiska begrepp på ett
väl fungerande sätt.
|
|
Produktion, kommunikation och handel.
|
|
Eleven kan undersöka var
olika varor och tjänster
produceras och konsumeras,
och beskriver då enkla
geografiska mönster av
handel och kommunikation
samt för enkla och till viss
del underbyggda
resonemang om hur dessa
mönster ser ut och hur de
har förändrats över tid samt
orsaker till och
konsekvenser av detta.
|
Eleven kan undersöka
var olika varor och tjänster
produceras och konsumeras,
och beskriver då
förhållandevis komplexa
geografiska mönster av
handel och kommunikation
samt för utvecklade och
relativt väl underbyggda
resonemang om hur dessa
mönster ser ut och hur de
har förändrats över tid samt
orsaker till och
konsekvenser av detta.
|
Eleven
kan undersöka var olika
varor och tjänster
produceras och konsumeras,
och beskriver då komplexa
geografiska mönster av
handel och kommunikation
samt för välutvecklade och
väl underbyggda
resonemang om hur dessa
mönster ser ut och hur de
har förändrats över tid samt
orsaker till och
konsekvenser av detta.
|
|
Källkritik
|
|
Eleven kan undersöka
omvärlden och använder då
kartor och andra geografiska
källor, teorier, metoder och
tekniker på ett i huvudsak
fungerande sätt, samt för
enkla och till viss del
underbyggda resonemang om olika källors
trovärdighet och relevans.
|
Eleven kan undersöka
omvärlden och använder då
kartor och andra geografiska
källor, teorier, metoder och
tekniker på ett relativt väl
fungerande sätt, samt för
utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om olika källors
trovärdighet och relevans.
|
Eleven kan undersöka
omvärlden och använder då
kartor och andra geografiska
källor, teorier, metoder och
tekniker på ett väl
fungerande sätt, samt för
välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om olika källors
trovärdighet och relevans.
|
|
Namngeografi
|
|
Eleven
har grundläggande
kunskaper om
världsdelarnas namngeografi
och visar det genom att med
viss säkerhet beskriva lägen
på och storleksrelationer
mellan olika geografiska
objekt.
|
Eleven har goda kunskaper
om världsdelarnas
namngeografi och visar det
genom att med relativt god
säkerhet beskriva lägen på
och storleksrelationer
mellan olika geografiska
objekt.
|
Eleven har
mycket goda kunskaper
om världsdelarnas
namngeografi och visar det
genom att med god
säkerhet beskriva lägen på
och storleksrelationer
mellan olika geografiska
objekt.
|
|
Hållbar utveckling
|
|
Eleven kan resonera om
olika ekologiska,
ekonomiska och sociala
hållbarhetsfrågor och
redogör då för enkla och
till viss del underbyggda
förslag på lösningar där
några konsekvenser för
människa, samhälle och
natur vägs in.
|
Eleven kan resonera om
olika ekologiska,
ekonomiska och sociala
hållbarhetsfrågor och
redogör då för utvecklade
och relativt väl
underbyggda förslag på
lösningar där några
konsekvenser för människa,
samhälle och natur vägs in.
|
Eleven kan resonera om
olika ekologiska,
ekonomiska och sociala
hållbarhetsfrågor och
redogör då för
välutvecklade och väl
underbyggda förslag på
lösningar där några
konsekvenser för människa,
samhälle och natur vägs in.
|
Ny rubrik |
||||
| Uppvisar inte ännu grundläggande förmåga | Uppvisar grundläggande förmåga | Uppvisar god förmåga | Uppvisar mycket god förmåga | |
Bedömningsmatris i Samhällskunskap Sinntorpsskolan 7-9
| På väg att uppnå grundläggande förmågor | Uppvisar grundläggande förmågor | Uppvisar goda förmågor | Uppvisar mycket goda förmågor | |
|---|---|---|---|---|
|
Kunskap om samhällsstrukturer
|
|
Eleven har grundläggande kunskaper om hur olika samhällens är uppbyggda. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala(informationskanaler), rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
|
Eleven har goda kunskaper om hur olika samhällen är uppbyggda. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
|
Eleven har mycket goda kunskaper om hur olika samhällen är uppbyggda. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
|
|
Begrepp och modeller
|
|
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.
|
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.
|
|
Påverkan individ-samhälle
|
|
Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika fsaker som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
|
Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
|
Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
|
|
Undersöka samhällsfrågor
|
|
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
|
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
|
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
|
|
Värdera och argumentera
|
|
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv(att se saker på olika sätt).
|
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
|
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
|
|
Mänskliga rättigheter
|
|
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks eller stöds i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras speciella situation och rättigheter.
|
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
|
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse
och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan
eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
|
|
Demokratiaspekter
|
|
Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
|
Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
|
Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar
det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter
och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt
beslutsfattande.
|
|
Källhantering
|
|
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om
informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang
om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|
