Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Världens länder - en jämförelse

Skapad 2017-02-20 20:11 i Kvarnbyskolan Mölndals Stad
Grundskola 7 – 9 Geografi
I mindre grupper ska ni jämföra länder i världen. Vi utgår från information som finns i landguiden. Ni redogör sedan muntligt vad ni kommit fram till.

Innehåll

VÄRLDENS LÄNDER – En jämförelse

 

UPPLÄGG:

Ni arbetar i mindre grupper. En person utses till gruppansvarig. Varje grupp väljer fyra länder från olika världsdelar. Ni skapar ett gemensamt googledokument där ni samlar all information.

 

När det är ca 30 min kvar av lektionen, samlas gruppen och ni delger varandra vad ni kommit fram till. Ni tittar också över hur ni ska arbeta vidare. Ni tittar också igenom  ert google-dokument, för att se att det är komplett och tydligt.

 

Resultatet av arbetet redovisas muntligt.

 

 

FRÅGOR ATT UTGÅ FRÅN:

Basfakta

•Studera en karta över landet.Titta på angränsande länder, viktiga städer,

berg, stora sjöar och floder.

 

 

  • Hur tätbefolkat är landet?

 

• Beskriv med korta fakta landets huvudstad och några andra viktiga städer.

 

 

Geografi och klimat

• Beskriv landets naturgeografi. Hur ser landskapet ut? Vad kännetecknar

landets natur? Berätta kortfattat om berg, vattendrag och skogar.

 

• Vilka klimatzoner finns i landet? Berätta kortfattat om vad som är typiskt för

klimatzonerna (t.ex. vad innebär ett subtropiskt klimat?).

 

• Beskriv landets allmänna klimat. Berätta om årstider, medeltemperaturer

(i januari och juli) och nederbörd. Jämför med Sverige.

 

Befolkning och språk

  • Vilka folkgrupper finns i landet? Berätta lite om dessa. Vilka är de vanligaste språken?

 

• Se avsnittet med statistik om landets befolkning och språk

(www.landguiden.se/statistik) Vilka är landets födelsetal, dödstal, medellivslängd o.s.v.

 

 

Religion

• Vilken religion är den mest framträdande i landet? Finns det fler stora religioner i

landet?

 

Historia

• Berätta kortfattat om landets historia. Försök utläsa några typiska drag som

karaktäriserar landets historia och sammanfatta i några intressanta punkter.Peka på något i landets historia som har haft stor betydelse för hur landet är idag. Motivera.

 

Politiskt system

• Vilket statsskick har landet? Vad innebär det?

 

• Är det en demokrati eller en diktatur? Hur ofta hålls det val i landet och hur stort är

valdeltagandet? Framgår det även på andra sätt att det råder demokrati eller diktatur

i landet? Motivera.

 

Ekonomi och näringar

  • Hur stor är landets BNP?

 

• Berätta lite om landets viktigaste naturtillgångar (se Naturtillgångar & energi).

 

• Vad exporterar landet i huvudsak (se Utrikeshandel)? Vilka länder handlar landet

mest med? Försök att förklara varför.

 

• Berätta kortfattat om landets jordbruk och fiske (se Jordbruk & fiske).

 

• Vilka är landets viktigaste industrigrenar (se Industri)? Finns det några kända

företag från landet?

 

• Hur stor är landets turism (se Turism)? Hur många turister kommer till landet varje

år och hur mycket inkomst ger turismen landet varje år?

 

Utbildning och arbete

• Vad finns det för skolsystem i landet? Hur många procent av landets befolkning

är skrivkunniga? Är det någon märkbar skillnad mellan andelen skrivkunniga män

och kvinnor?

 

• Hur många procent av landets befolkning är arbetslösa?

 

• Hur många procent av arbetsstyrkan (de med ett yrke) är kvinnor? Försök att se

ett samband med de sysselsättningsområden som finns i landet (se , t.ex. industri,

jordbruk, turism o.s.v.).

 

  • Hur högt är landets HDI?

 

Sociala förhållanden

• Hur stor är spädbarnsdödligheten i landet? Försök att förklara varför.

 

• Hur är tillgången till dricksvatten i landet? Försök att förklara varför.

 

• Jämför länderna med varandra och beskriv dess största likheter

och skillnader. Försök att förklara vad likheterna och skillnaderna beror på.

 

Hej!

Har du sett

de här?

Matriser

Ge
Geografi; kunskapskrav

Uppvisar inte ännu grundläggande förmåga
Uppvisar grundläggande förmåga
Uppvisar god förmåga
Uppvisar mycket god förmåga
Geografiska begrepp.
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Produktion, kommunikation och handel.
Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.
Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.
Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.
Källkritik
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
Namngeografi
Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Hållbar utveckling
Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.
Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.

Ny rubrik

Uppvisar inte ännu grundläggande förmåga
Uppvisar grundläggande förmåga
Uppvisar god förmåga
Uppvisar mycket god förmåga

Ge
Bedömningsmatris i Samhällskunskap Sinntorpsskolan 7-9

På väg att uppnå grundläggande förmågor
Uppvisar grundläggande förmågor
Uppvisar goda förmågor
Uppvisar mycket goda förmågor
Kunskap om samhällsstrukturer
Eleven har grundläggande kunskaper om hur olika samhällens är uppbyggda. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala(informationskanaler), rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
Eleven har goda kunskaper om hur olika samhällen är uppbyggda. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
Eleven har mycket goda kunskaper om hur olika samhällen är uppbyggda. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
Begrepp och modeller
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.
Påverkan individ-samhälle
Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika fsaker som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Undersöka samhällsfrågor
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
Värdera och argumentera
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv(att se saker på olika sätt).
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Mänskliga rättigheter
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks eller stöds i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras speciella situation och rättigheter.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Demokratiaspekter
Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
Källhantering
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: