Vikingatiden

Under de närmaste veckorna kommer vi att arbeta med vikingatiden. Under arbetets gång kommer ni att få kunskap om vikingarnas liv och deras religion genom muntliga genomgångar och diskussioner, läsa texter, se på filmer samt praktiskt arbete. Ni kommer att få lära er om hur det var att leva på vikingatiden. Hur samhället var uppbyggt, hur de bodde, vikingafärder, handel, asatro och runskrift.

Syftet med undervisningen är att utveckla förmågan att...

I arbetsområdet ska du få möjlighet att utveckla följande förmågor och kunskaper:

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer(hi)
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift (sv)
•  
  söka information från olika källor och värdera dessa (sv)

Målet med undervisningen

Undervisningen ska stimulera elevens nyfikenhet på våra förfäder från forntiden. Samt ge eleven kunskap över hur människor levt under olika tidsperioder.

Under temats gång kommer du lära dig om:

• kunna resonera om människornas levnadsvillkor under vikingatiden ( yrken, lekar, kläder, färdmedel mm)
• kunna berätta om städernas (Birka) betydelse under vikingatiden
• berätta om vikingarnas resor och vad det betydde för människorna hemma och dit de reste.
• redogöra för vikingarnas geografi och hur de geografiskt reste och varför
• redogöra för vikingarnas gudar och andra gestalter - asatron
• berätta något om hur vikingarna kom i kontakt med kristendomen och hur Sverige började kristnas
• kunna visa på spår efter vikingatiden - namn, spår i naturen, runskrift m.m.

Så här kommer vi att jobba:

• ha gemensamma genomgångar
• läsa faktatexter i läromedel och på internet
• läsa skönlitterära berättelser
• se på filmer
• diskutera
• skriva kortare texter

Bedömning - vad och hur

Jag kommer att bedöma din förmåga att:

• Delaktivitet och aktivitet på lektionerna,
• Dokumentation i skrivboken.
• Aktivitet i diskussioner.
• Din text 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
• Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
• Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern,bronsåldern och järnåldern.
• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.