Kraft, rörelse och tryck åk 8 - 9

En kraft kan man inte se däremot kan man mäta känna och ta reda på resultat kraften ger upphov till i form av rörelse, tryck.
Krafter är ett begrepp som används i många sammanhang. När du försöka lyfta din penna krävs mindre krafter jämförs med att lyfta en femkilosvikt som har en större tyngd.
Alla föremål på jorden har en massa och en tyngd. Kraften som verkar på alla föremål kallas för tyngdkraften och ju större tyngdkraften är för ett föremål, desto större blir tyngden.
De viktiga begrepp med anknytning till kraft och rörelse är:
tröghet, läge, hastighet, acceleration krafter och rörelselagar, vikt, massa, tyngd, jämvikt, energi och arbete.

Syfte och förmågor

Ge alla elever förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• diskutera, granska och ta ställning i frågor som handlar hur vi kan öka säkerheten i trafiken

• planera och genomföra enklare vetenskapliga undersökningar om olika slags rörelser, krafter och tröghet

• beskriva och förklara begrepp när det gäller fenomen som likformig och accelererad rörelse, gravitationskraft, tyngdpunkt, friktion, fritt fall, tröghet och centralrörelse

Centralt innehåll

- Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.

- Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till  exempel i frågor om trafiksäkerhet.

- Partikelmodell for att beskriva och forklara fasers egenskaper och fasovergangar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rorelser kan forklara materiens spridning i naturen.

- Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

- Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

- Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

- Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik.

Konkretiserade mål

• att identifiera flera olika slags krafter
• att det är en förändring av krafter som skapar rörelser
• hur våra ökade kunskaper om rörelser och krafter påverkat våra liv, till exempel inom trafiksäkerhet, utskjutning av satelliter och tvättmaskiner
• hur vi kan använda mätinstrument för att mäta till exempel sträcka, hastighet, tid och kraft samt vilka samband som finns mellan dessa   storheter
• använda fysikaliska kunskaper om rörelse och kraft för att förklara vardagliga fenomen kring till exempel balans, tröghet och fritt fall
• samtala och argumentera kring samhällsfrågor som rör kunskaper om rörelse och kraft

• vad tryck är för något och hur tryck varierar på grund av kraft och area
• hur man mäter tryck
• om tryck på fasta material, tryck i vatten och i gaser
• hur kunskaper i tryck gjort att vi kunnat utveckla nya maskiner, redskap och sjukvårdsutrustning samt hur det påverkat våra liv
• hur historiska upptäckter kring tryck banat väg för förståelsen av till exempel lufttryck och varför flygplan kan flyga
• samtala om och argumentera för problematiken med olika enheter för tryck inom sjukvården och hur det kan påverka patienterna

Undervisningen

Undervisningen kommer att bestå av lärarledda genomgångar, eget och grupparbete med övningsfrågor från boken, samt praktiska inslag som laborationer för att förstärka förståelsen för viktiga begreppen med anknytning till kraft och rörelse. Arbetsområdet avslutas med ett prov.

Bedömning

Bedömning kommer att ske enligt matrisen nedan som omfattar skriftliga prov, delaktighet vid diskussioner och inlämning av laborationsrapporter.

Läroplanskopplingar

Syfte

• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll

• Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
• Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor.
• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.