Författare år 6 våren 2017

Genom att under våren arbeta med författare kommer vi att täcka in större delen av svenskans kunskapskrav på ett roligt och lärorikt sätt.

Syfte

• Sv
  Syfte formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• Sv
  Syfte läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Centralt innehåll

• Sv 4-6
  Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Sv 4-6
  Läsa och skriva Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Sv 4-6
  Läsa och skriva Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
• Sv 4-6
  Läsa och skriva Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Sv 4-6
  Läsa och skriva Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
• Sv 4-6
  Tala, lyssna och samtala Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. 
• Sv 4-6
  Berättande texter och sakprosatexter Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. 
• Sv 4-6
  Berättande texter och sakprosatexter Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger. 
• Sv 4-6
  Berättande texter och sakprosatexter Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
• Sv 4-6
  Berättande texter och sakprosatexter Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Genomförande

Vi kommer att arbeta med olika författare under våren. 

• Astrid Lindgren (vecka 9)
• H C Andersen (vecka 10)
• Thorbjörn Egner (vecka 11)
• Tove Jansson (vecka 12)
• Roal Dahl (vecka 13)

Vi kommer att göra (grupp)arbeten om några av följande författare under vecka 16-18:

• Peter Pohl
• Michelle Magorian
• A A Milne
• C S Lewis
• J K Rowling
• Mats Wahl
• L M Montgomery
• J R R Tolkien
• Maria Gripe
• Elsa Beskow

Vi kommer att läsa deras texter, sagor, noveller och böcker.

Vi kommer att se filmer baserade på deras verk.

Vi kommer att ha genomgångar i klassrummet där vi tillsammans diskuterar och analyserar författarna och deras verk.

Vi kommer att arbeta med tankekartor och utifrån dem skriva egna faktatexter om författarna och deras verk.

Vi kommer att forska individuellt och redovisa för klassen.

Vi kommer att skriva egna texter, sagor och noveller.

Vi kommer att skriva recensioner.

Vi kommer att skriva faktatexter om karaktärer och platser i böckerna. 

Bedömning

• Du kommer bedömas på hur du arbetar och deltar i diskussioner i klassrummet.
• Du kommer att bedömas på skriftliga arbeten och inlämningar.
• Du kommer att bedömas på muntliga redovisningar.

• Sv E 4-6
   Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerade sätt. 
• Sv E 4-6
   Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. 
• Sv E 4-6
   Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. 
• Sv E 4-6
   I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. 
• Sv E 4-6
   Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet. 
• Sv C 4-6
   Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt
• Sv C 4-6
   Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse
• Sv C 4-6
   Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen
• Sv C 4-6
   I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet
• Sv C 4-6
   Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet relativt väl
• Sv A 4-6
   Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. 
• Sv A 4-6
   Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse. 
• Sv A 4-6
   Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutveck­lade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
• Sv A 4-6
   I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet. 
• Sv A 4-6
   Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Kriterier

• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerade sätt.
• Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
• I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.
• Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet.
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt
• Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse
• Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen
• I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet
• Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet relativt väl
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
• Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.
• Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutveck­lade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
• I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet.
• Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl.

Uppgifter

Tove Jansson - läsförståelse

Läs texten Det osynliga barnet som ligger i Classroom. Svara på frågorna till texten.

Muntlig redovisning

Vecka 14 Bestäm varsin bok av författaren som ni läser i gruppen. Börja på en tankekarta över författarens liv och verk. Kom ihåg att skriva ner era källor, så ni kan använda dem sedan. Vecka 16 Gör klart er tankekarta. Utifrån tankekartan skriver ni sedan en faktatext. Leta reda på bilder på författaren och hens mest kända böcker som ni sätter in i texten och gör en korrekt källhänvisning. Använd lathunden “Att skriva referenser” som stöd. Läs din bok. Vecka 17 Använd tankekartan och faktatexten till att göra talkort. Dela upp olika ämnen på korten och dela upp vem som ska ha vilka kort. Läs din bok. Vecka 18 Läs klart boken. Skriv en sammanfattning av boken du läst. Gör egna talkort till din bok. Öva på redovisningen. Måndag vecka 19 Redovisa om författaren för klassen. Varje elev redovisar dessutom sin egen bok.

Astrid Lindgren - Högläsningstest

Gå in på http://www.astridlindgren.se/lekstugan/las Välj en av berättelserna och läs in den på din ipad. Tänk på att det är flera sidor, så att du får med hela historien. Döp till Högläsning och ladda upp i mappen Astrid Lindgren senast fredag 3/3.

HC Andersen - pastisch

En pastisch härmar medvetet ett annat litterärt verk. I den här uppgiften ska du skriva en pastisch på en av H.C. Andersens sagor som du lyssnat till, men först ska du skapa dig en uppfattning om vad en pastisch är. En pastisch är ett konstnärligt verk i vilket en annan konstnärs eller epoks stil tydligt efterbildats i bestämd avsikt. Pastischen skiljer sig från imitation genom att själva efterbildandet används som ett konstgrepp. 1. Läs Stig Dagermans novell "Att döda ett barn" och jämför den med Mårten Dahlrots pastisch "Vad som kan rymmas i en låda". Hur kan du se att "Vad som kan rymmas i en låda" är en pastisch på "Att döda ett barn"? Du kan bland annat studera budskap berättare och berättarperspektiv handling karaktärer komposition meningsstruktur stil andra typiska drag 2. Välj en av de två noveller av H.C. Andersen du lyssnat på i det här avsnittet. Den danska versionen av "Den fula ankungen", "Den grimme aelling", som sagan heter på danska, kan du läsa på internet i danska Kungliga Bibliotekets utgåva Eventyr – H.C. Andersen 2005. Lyssna på eller läs novellen och studera dess specifika drag. Ta anteckningar för att skriva ner typiska drag i berättelsen. Vilken annan berättelse skulle du kunna berätta med utgångspunkt i berättelsen du lyssnat på? Vad skulle du behöva byta ut i berättelsen för att det skulle bli en annan berättelse samtidigt som det går att känna igen H.C. Andersens saga? Skissa på en idé: arbeta först med en tankekarta eller en punktlista där du kort skriver ner information om budskap, karaktärer, berättare och så vidare. Skriv en kort text som berättar om vad din berättelse ska handla om. Låt en kamrat läsa din korta text och ge återkoppling på din idé: berättar den en historia, från början till slut, syns det redan i din idé hur den är kopplad till den novell du skriver en pastisch på: är berättare, berättarperspektiv och karaktärer tydliga pastischer på ursprungsnovellens? Skriv din berättelse. Låt en kamrat ge återkoppling på din text. Framgår det tydligt att berättelsen är en pastisch på H.C. Andersens saga? Hur skulle du kunna bearbeta din text för att den ska bli en ännu tydligare pastisch på sagan? Sagor brukar ofta läsas av barn och vuxna och i bland läsas högt för barn. I äldre tider berättades folksagor muntligt. Läs upp din pastisch inför din grupp och lämna in den skriftligt här.

Thorbjørn Egner - recension

Skriv en recension till Klas Klättermus. Detaljer om hur du skriver en recension hittar du i Classroom.

Thorbjørn Egner - faktatext

Skriv en faktatext om ett av djuren från Klas Klättermus. På Classroom hittar du mer information om hur du skriver faktatexter.