Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Kolets kemi (JLT)

Skapad 2017-03-02 10:49 i Tunabergsskolan Uppsala
Planering för området organisk kemi år 8
Grundskola 8 Kemi
Det finns kolatomer nästan överallt, i luften, i marken, i allt som lever och i många av dina saker. Till och med du består till nästan 20% av kol. Hur kan det komma sig? I detta område lär vi oss om kol och kolföreningarnas kemi.

Innehåll

Förmågor i fokus:

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Det här kommer vi att arbeta med i undervisningen:

Undervisningen kommer att innehålla:

  • Genomgångar
  • Filmklipp
  • Laborationer
  • Arbete med faktatexter
  • Arbete med övningsuppgifter inför prov

 Vad du ska kunna (efter avslutat arbetsområde):

  • 1.     Redogöra för kolets olika former, deras egenskaper, uppbyggnad, vad de kan användas till

    2.     Beskriva kolets kretslopp (använd orden fotosyntes, cellandning och fossila bränslen)

    3.     Redogöra för vad som är gemensamt för alla kolväten

    4.     Redogöra för alkaner, deras uppbyggnad och vad de används till

    5.     Beskriva alkeners och alkyners uppbyggnad (dubbel- och trippelbindningar samt mättade och omättade kolväten)

    6.     Beskriva hur polymerer är uppbyggda samt ge något exempel på polymerer

    7.     Redogöra för vilka bränslen som är fossila bränslen och hur de har bildats

    8.     Förklara skillnaden mellan fossila bränslen och biobränslen

    9.     Ge exempel på produkter man kan framställa genom olja

    10.Förklara hur fraktionerad destillation går till

    11.Förklara varför förbränningen av fossila bränslen bör minska

    12.Ge exempel på egenskaper hos alkoholer

    13.Känna igen en alkoholmolekyl

    14.Ge exempel på alkoholers användningsområden

    15. Ge några exempel på organiska syror

    16.Beskriva vad som kännetecknar en organisk syra

    17.Beskriva vad en ester är, hur den bildas och vad den kan användas till

 

Hur får du visa dina kunskaper:

  • aktivt deltagande på lektioner (uppgifter, diskussioner, laborationer)
  • att i skrift resonera om och ta ställning kring val i vardagen
  • skriftligt prov

Bedömning:

 

se matris

 

Veckoplanering:

Vecka

Lektion 1

Lektion 2

34

 

Kolets olika former: känna till olika former, deras atomstruktur, egenskaper och användningsområden.

 

Intro och upplägg för kemi åk8

 

Genomgång: Kolets olika former

Lab: Aktivt kol

 

Instuderingsfrågor (separat papper) del 1, nr 1-7

 

Kemi Direkt s 82-85

35

Kolväten: lära dig de 5 första kolvätena i metanserien.

 

Genomgång och öva metanserien: bygga molekylmodeller, göra en tabell med namn, summaformel, strukturformel samt användningsområde.

 

 

Kemi direkt s 86-89

 

 

Alkener, alkyner, mättade och omättade kolväten samt Polymerer

 

Bygga molekylmodeller: göra en tabell med namn, summaformel och strukturformel.

 

Instuderingsfrågor del 1 (separat papper) nr 8-22

 

Kemi Direkt s90-92

 

36

Alkoholer: redogöra för egenskaper och användningsområden hos olika alkoholer, känna igen molekylmodellen, summaformeln och strukturformeln. (studi.se: alkoholer)

 

Lab Alkoholer

 

Instuderingsfrågor del 3 (separat papper)

 

Kemi direkt s 98-101

Läxförhör (innehåll lektioner v 9-11)

 

Fortsättning instuderingsfrågor del 3.

37

Organiska syror och estrar: kunna ge exempel, beskriva vad som kännetecknar organiska syror, användningsområden estrar. (studi.se: organiska syror)

 

Instuderingsfrågor del 3 (separat papper)

 

Lab några vanliga organiska syror

 

Kemi Direkt s 102-104

Kolets kretslopp: kunna redogöra för samt beskriva hur människan är med och påverkar kretsloppet.

 

Instuderingsfrågor del 2 (separat papper)

 

Demo: socker, förkolna.

 

Studi.se: kolets kretslopp (kemi)

 

 

Repetera, repetitionshäfte.

Repetera, repetitionshäfte.

 

38

Prov Kol och kolväten

 

Genomgång: fossila bränslen, fraktionerad destillation

 

Research: fördelar och nackdelar med: biogas, bensin/ diesel och etanol.

 

Kemi Direkt s 93-97

 

39

Genomgång: Miljöperspektiv (kolets kretslopp, växthuseffekt, global uppvärmning, etanolframställning)

 

Ev: Lab Undersök bensin

 

Film och diskussion i grupp

Research bränslen

 

Kemi Direkt s 50-51, s100

 

Research bränslen

40

Research bränslen

 

Research bränslen

41

Plastanvändning, fördelar och nackdelar

Plastanvändning, fördelar och nackdelar

 

42

Bedömd uppgift: Resonera och diskutera

 

Studi Kolhydrater

Arbetsuppgifter Matens kemi

 

Uppgifter

  • Kemiprov, Kol- och kolföreningar

  • Resonerande uppgift kemi

  • Resonerande uppgift kemi

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
    Ke
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
    Ke
  • Centralt innehåll
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
    Ke  7-9
  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
    Ke  7-9
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
    Ke  7-9
  • Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
    Ke  7-9
  • Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
    Ke  7-9
  • Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
    Ke  7-9
  • Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
    Ke  7-9

Matriser

Ke
Kunskapskrav i kemi

Förmågan att granska information och ta ställning i frågor som för hälsa, miljö, energi och samhälle

E
C
A
Samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
Framföra och bemöta åsikter och argument
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Använda information i diskussioner och texter
Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan använda informationen på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.

Förmågan att genomföra systematiska undersökningar

E
C
A
Genomföra undersökningar och formulera frågeställningar
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
Jämföra resultat och dra slutsatser
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier.
Resonera kring undersökningens resultat och ge förslag på förbättringar
Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
Dokumentera undersökningar
Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Förmågan att använda och förstå begrepp och modeller.

E
C
A
Ha kunskaper om kemiska sammanhang och använda kemins begrepp, modeller och teorier
Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Resonera om kemiska processer och samband
Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen.
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen.
Resonera om energiomvandlingar och materiens kretslopp
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Resonera om hållbar utveckling
Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
Beskriva och förklara naturvetenskapens upptäckter
Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: