Matematik åk 9

Matematik åk 9

Det här ska vi arbeta med

I åk 9 arbetar vi med följande saker i matematiken. Taluppfattning, potenser,algebra, geometri, samband, förändring, sannolikhet och statistik..

Arbetssätt

Alla har en egen bok. Vi arbetar i boken med några sidor varje vecka. Eleverna får två räknehäften, det ena till vanlig räkning och det andra till prov och diagnoser. Det är viktigt att eleverna rättar sina uträkningar efter varje del kapitel exempelvis 2.1.

Vi kommer att räkna vanligt utifrån boken men även göra praktiska övningar och utnyttja material. Det kommer varje vecka stå med extra uppgifter på arbetsschemat, men det finns även i 7/8: gröns klassrum pärmar med grundläggande träningsövningar och svårare uppgifter.

Eleverna kommer att testas på ett eller två kapitel åt gången, men även varje vecka kan det dyka upp test på förra veckans matte.

För att se hur eleverna ligger till i alla kunskapskraven så har vi även matematikdiskussioner i små och stora grupper där det gäller att prata matematiskt och att föra diskussionen framåt genom att ta del av och använda övrigas åsikter.

Vi är två matematiklärare Veronica och Anders. Vi bedömer alla eleverna tillsammans.Eleverna erbjuds varje lektion en genomgång på veckans moment eller så går det bra att sätta sig i det andra klassrummet och börja räkna direkt. En del elever rekommenderar vi att vara med på genomgången.   

Tidsplan

Vi kör igång direkt med fördiagnos och sedan kommer vi att testa kapitel  1-2 vecka 42.  

På våren har vi skriftliga nationella prov (6 och 8 maj). Det ingår även ett muntligt nationellt som vi gör vecka 09. Vi har inte några andra stora prov utan bara lite diagnoser. Rymdgeometri ska vi läsa extra eftersom det inte gick så bra med det i åk 8.

Syfte

Ni som vill kan läsa i det centrala innehållet nedan varför vi arbetar med de saker vi arbetar med.

Bedömning

Till jul ska eleverna få ett betyg. Betyget sätts utifrån kunskapskraven för åk 9, där man tänker på att eleven först ska nå dessa i åk 9. Det viktiga är att se var någonstans det behövs fokus för att komma ett steg längre. När terminen är slut så kommer vi att klicka i elevernas matris och då kan man se var man hamnar i betyg, mest E ger E, mest C och lite E ger D. Minst C i alla kunskapskraven ger C. Mest A och resten C ger B. A i allt ger A.

Kunskapskrav 1: Problemlösning, kommer in hela tiden (muntligt och skriftligt), man ska kunna lösa problem med hjälp av de färdigheter man uppnått så långt och även kunna se matematiska modeller som kan ge generella lösningar exempelvis en formel (kommer mer i nian).

Kunskapskrav 2: Man ska kunna lösa uppgiften på mer än ett sätt och svara rimligt. Tillvägagångssätt för att lösa uppgiften kommer också in här, alltså varför valde eleven detta sätt att lösa uppgiften.

Kunskapskrav 3 och 4: Kunskap och hur man använder olika matematiska begrepp, exempelvis bråkform, blandad form, överslagsräkning och area. Man ska för A på 3:an kunna använda matematiken i nya sammanhang, exempelvis du kan räkna med ränta och sedan får du en uppgift där du ska använda dina kunskaper för att lösa ett problem som du inte sett innan. Eller du ställs inför en uppgift i geometri som du inte sett tidigare, men där du med hjälp av saker du lärt dig ändå kan komma fram till en lösning.

Kunskapskrav 5: Växla mellan olika former, exempelvis bråkform och decimalform eller enhetsomvandling. Hur man hanterar likamedstecknet bedöms också här.

Kunskapskrav 6: Hur man räknar olika typer av rutinuppgifter, ska man nå A ska man även räkna effektivt. Det är inte förrän på vårterminen i nian som man räknat med allt inom detta kunskapskrav.

Kunskapskrav 7: Hur man skriver och pratar matematik med rätt matematiskt språk (exempelvis term, produkt, täljare och addition. Här bedöms också hur uppgiften struktureras och redovisas.

Kunskapskrav 8: Att vara aktiv på lektioner och i gruppdiskussioner bedöms här. För att nå långt ska man föra diskussionen framåt mot en lösning (förhoppningsvis) men även se likheter i andra områden inom matematiken, alltså bredda diskussionen.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.
• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.
• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
• Metoder för ekvationslösning.
• Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Avbildning och konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt.
• Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
• Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem.
• Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.
• Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden.
• Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.
• Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.