Kristendomen

Vi kommer under den sista so-perioden arbeta med bland annat kristendomen, kristendomens olika inriktningar, religionens roll i samhället etc.

Vi kommer att arbeta utifrån digilär med följande kapitel:

Moment 1

Kunskapskrav

• Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.

Centralt innehåll

• Religioner och andra livsåskådningar Huvuddragen i världsreligionernas historia

Konkretiserat

Vi arbetar med kapitlet Kristendomen i digilär.

Exempel på frågor som vi kommer att arbeta med:

• Hur ser de kristna på gud?
• Hur ser kristendomen på människan?
• Beskriv vad dopet och nattvarden innebär?
• Vad de kristna traditionerna som t.ex. julen, påsken och pingsten innebär?
• Hur bör en kristen leva sitt liv?
• Hur har kristendomen utvecklats genom historien?

Moment 2

Kunskapskrav

• Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.

Centralt innehåll

• Religioner och andra livsåskådningar Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.

• Religioner och andra livsåskådningar Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

Konkretiserat

Vi arbetar med kapitlet Ortodoxa, katolska och protestantiska kyrkor.

Exempel på frågor som vi kommer att arbeta med:

• Beskriv några orsaker till varför den kristna kyrkan splittrats under historiens gång?
• Vad innebar reformationen?
• Vad var det Martin Luther vände sig emot när det gällde den katolska kyrkan?
• Vilka likheter och skillnader finns det inom den ortodoxa, katolska och protestantiska kyrkan.

 Moment 3

Kunskapskrav

• Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.

Centralt innehåll

• Religion och samhälle Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.

Konkretiserat

• Vi arbetar med kapitlet Religionens historiska roll i Sverige

Moment 4

Kunskapskrav

• Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.

Centralt innehåll

• Religion och samhälle Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.

Konkretiserat

• Vi arbetar med kapitlet religion och samhälle i digilär

(Moment 5)

Kunskapskrav

• Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.

Centralt innehåll

• Etik Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.
• Etik Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.

Konkretiserat

• Vi arbetar med etik, religion och människosyn i digilär

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.
• Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.
• Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.