Sekvensbildsarbete - Herr Jakob

Du kommer att få arbeta med att skriva berättelser med stöd av sekvensbilder. Här tränar vi berättelsers struktur, att skriva med en röd tråd, stavning och kreativitet. Vi kommer att använda oss av bilder med samma huvudperson som kallas Herr Jakob.

Syfte

Centralt innehåll

Konkreta mål

Du ska kunna berätta om vad som händer på bilderna.

Du ska kunna använda och stava till elevnära ord.

Du ska kunna hitta ett mönster för i vilken ordning bilderna från berättelsen ska komma.  

Du ska kunna skriva en berättelse utifrån bilderna så att läsaren kan förstå vad som händer.

Bedömning

Vi kommer att bedöma ditt deltagande under skrivandets gång samt resultatet av dina färdiga berättelser.

Arbetsgång

Vi går gemensamt igen hur man gör en berättelse utifrån sekvensbilder. Efter det gör vi några gemensamma berättelser i helklass. Här får eleverna får träna sig på att uttrycka sig till sekvensbilderna. De får berätta vad som händer, vem som finns på bilderna och vad de känner.

Vi avläser kroppsspråket i bilderna och hur detta kan tolkas. Sedan diskuterar också tid och i vilken ordning saker händer. Vi tränar även vardagsnära ord och uttryck.

När vi skapat gemensamma berättelser kollar vi på olika färdiga berättelser som läraren gjort. Här kan vi se en progression i skapandet av berättelserna och eleverna får se färdiga berättelser på olika nivåer. När vi disskuterat och arbetat igenom exemplen får eleverna börja skriva egna berättelser. Här tränar vi vidare på våra språkliga förmågor.

Läroplanskopplingar

Syfte

• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

Centralt innehåll

• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
• Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd.
• Vardagliga ords betydelseomfång och kategorisering i jämförelse med elevens modersmål, till exempel att flera ord på ett språk motsvaras av ett ord på ett annat språk.