Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Kemi år 7-9 inför NP

Skapad 2017-03-28 23:16 i Dalhemsskolan Helsingborg
En sammanfattning av viktiga begrepp och exempel frågor kopplade till det centrala innehållet i kemi år 7-9.
Grundskola 7 – 9 Kemi
Ämne: Kemi

Årskurs: 9

En sammanfattning av viktiga begrepp och exempel frågor kopplade till det centrala innehållet i kemi år 7-9.

Sammanställningen kan användas som hjälp vid repetition av innehållet i kemikursen inför ett nationellt prov.

Innehåll

Så jobbar vi

Under veckorna 11-14 repeterar vi kemi inför nationella provet. Jag kommer att ha sammanfattande genomgångar där vi gör tankekartor, låta er laborera och ni kommer att få egen tid till att läsa tyst och svara på frågor, läsa högt och diskutera tillsammans eller ta del av filmer och annat material via ipads.

Information

Du kan hitta information i din kemibok Tefy (hela boken). Använd dig av sammanfattningarna i slutet av kapitlen för att få en snabb koll på vad kapitlen handlar om. 
Vill du lyssna på kemiböckerna:http://www.tefy.se/mp3_kemi_lpo2.htm

Besvara frågor som finns efter olika avsnitt i kapitlen.

Använd dig av av sidor på nätet som komplement till boken. På youtube kan du hitta filmsnuttar (använd dig av begreppen när du söker). En bra kanal på youtube är studi.se. Gå in där och sök kemi så får du upp både laborationer och genomgångar. De har också uppgifter kopplade till varje film så att du kan testa dig själv.

Ett par förslag
En sammanfattande sida, gå in på kemi och sedan högstadiekemi
http://www.naturvetenskap.org/kemi/hogstadiekemi 

 Bra frågor att jobba med

  • Vad är en hypotes?

  • Hur och varför använder man det kemiska språket?

  • Vad är en kemisk reaktion?

  • Vilken är de olika faserna för ett ämne?

  • Hur har synen på atomen förändrats fram till idag?

     

  • Vad är skillnader och likheter mellan atomer, molekyler, joner, kemiska föreningar och blandningar?

     

  • Vilka är de tre typerna av kemiska föreningar, vilka är likheterna och skillnaderna?

     

  • Hur kan man separera olika ämnen?

     

  • Hur är det periodiska systemet är uppbyggt?

     

  • Vilka är de olika farosymbolerna?

     

  • Vad behövs vid förbränning?

     

  • Hur hänger fotosyntes och cellandning samman?

     

  • Vad består luften av?

     

  • Hur påverkar atmosfären livet på jorden?

     

  • Varför är vatten viktigt?

     

  • Vad är det för likheter och skillnader mellan syror och baser?

     

  • Organisk kemi kallas ibland för livets kemi, varför kan det stämma?

     

  • Vad finns det för olika organiska föreningar är uppbyggda och vad de har för egenskaper?

     

  • Vad har kolhydrater, fett och protein för funktion i kroppen och hur är de uppbyggda?

     

  • Vad är ett enzym/katalysator?

     

  • Varför kol år viktigt för samhället?

Begrepp som är bra att kunna

Uppbyggnad av materia

Beskriv följande begrepp, använder bilder i din beskrivning.

  • Atom
  • Elektron
  • Proton
  • Neutron
  • Jon
  • Laddning
  • Grundämne
  • Kemisk förening
  • Molekyl
  • Jonförening
  • Jonbindning
  • Molekylbindning

Egenskaper

För att beskriva, klassificera och sortera ämnen kan du studera deras olika egenskaper.

  • Lukt
  • Smak
  • Ledningsförmåga
  • Löslighet (i vatten eller andra lösningsmedel)
  • Kokpunkt
  • Smältpunkt
  • Fast 
  • Flytande
  • Gas
  • Massa 
  • Hårdhet
  • Brännbarhet
  • Blandning
  • Kemisk förening
  • Temperatur
  • pH
  • Massa

Vilka metoder kan du använda för att studera de olika egenskaperna?

Kretslopp

Beskriv kretsloppen med ord och bild. Vilka reaktioner sker i kretsloppet? I vilka aggregationstillstånd förekommer ämnet? I vilka kemiska föreningar ingår ämnet i kretsloppet?

  • Kol
  • Vatten
  • Kväve

Jorden och luften

Vad består jorden av?
Vad besår luften av?

Blandningar

Vad kännetecknar de olika blandningarna?

  • Uppslammning
  • Emulsion
  • Lösning
  • Legering
  • Utspädd
  • Koncentrerad
  • Mättad

Vad påverkar lösligehet?

Surt och basiskt

Ge exempel på några starka syror
Ge exempel på några svaga syror i naturen
Ge exempel på några starka baser
Ge exempel på några basiska ämnen?

  • pH-värde
  • pH-skala
  • Surt
  • Basiskt
  • Neutralisation

Kemiska reaktioner

Vad påverkar reaktionshastighet?

  • Finfördelning
  • Koncentration
  • Katalysator


Visa några reaktioner med koldioxid.
Visa några reaktioner med svavel
Reaktioner med syre

Livets kemi

Vilka grundämnen/kemiska föreningar förekommer i våra mat? Tvättmedel? Kosmetika? Färg, m fl? Nämna någon kemisk reaktion som sker i människokroppen?

  • Fotosyntes
  • Cellandning
  • Kolhydrater
  • Cellulosa
  • Stärkelse
  • Socker
  • Alkohol
  • Fetter (animaliska, vegetabiliska)
  • Proteiner
  • Amninosyror
  • Mineraler
  • Vitaminer

Separeringsmetoder

Det finns flera olika separationsmetoder. När använder du en viss separationsmetod? Hur går de till? 

  • Sedimentering
  • Filtering
  • Indunstning
  • Destillation
  • Extraktion
  • Cetrifugering
  • Kromatografi
  • Dialys

Från råvara till produkt

Beskriv några produktionsvägar från råvara till färdig produkt. Vilka omvandlingsprocesser sker? Finns det många produkter från samma råvara? Vilka konsekvenser har de olika produktionsvägarna för miljö, samhälle och individ? Hur ser återvinningen ut?

  • Koppar
  • Järn
  • Aluminium
  • Olja
  • Glas
  • Olja
  • Trä

 

Reagens

Reagens används vid kemiska analyser för att ta reda på förekomsten av olika joner eller molekyler  i ett prov.

Några exempel

Syre - en glödande sticka antänds
Väte - kombinerat med luft (syre) antänds blir det en knall
Kloridjoner - vid blandning med silvernitrat ger en vit fällning av silverklorid
Vätejoner - pH-mätning visar förekomsten av vätejoner
Stärkelse - jod färgar blåsvart vid förekomst av stärkelse

 

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
    Ke  7-9
  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
    Ke  7-9
  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
    Ke  7-9
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
    Ke  7-9
  • Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.
    Ke  7-9
  • Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.
    Ke  7-9
  • Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
    Ke  7-9
  • Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
    Ke  7-9
  • Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
    Ke  7-9
  • Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
    Ke  7-9
  • Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
    Ke  7-9
  • Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
    Ke  7-9
  • Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras.
    Ke  7-9
  • Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning.
    Ke  7-9
  • Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.
    Ke  7-9
  • Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
    Ke  7-9
  • Separations-och analys metoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
    Ke  7-9

Matriser

Ke
Kemi år 7-9 inför NP

E
C
A
använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
genomföra systematiska undersökningar i kemi,
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med fråge- ställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av under- sökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slut- satser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jäm- föra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska samman- hang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska sam- band i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Eleven har goda kunskaper om materiens upp- byggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska sam- band i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska samman- hang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: