Utifrån forskning

Ett interkulturellt förhållningssätt kräver förmåga att vara öppen för det nya, och att olika tankesätt och värderingar genomsyrar hela organisationen (Pirjo Lahdenperä i Interkulturellt perspektiv 2006). När man pratar om interkulturellt lärande tänker man kanske först på olika nationaliteter men det går även att tolka på individnivå, alla har en egen ”hemkultur” där egna erfarenheter och traditioner påverkar. Det handlar om en medvetenhet att det finns andra tankesätt och värderingar i andra miljöer och det kräver kunskap menar Pia Lahdenperä, professor i pedagogik med interkulturell inriktning. Mlekov och Widell (2003) påpekar att mångfald innebär att man ser olikheter som en tillgång och för en levande diskussion i det dagliga arbetet.
Loris Malaguzzi, grundare av Reggio Emilia pedagogiken ansåg att pedagogerna på förskolan skulle utveckla barnens alla uttrycksmöjligheter. Pedagogen skulle ses som en medforskare och ta tillvara barnets kompetens och nyfikenhet. Det ligger till stor grund för dagens pedagogik i svensk förskola. Som pedagog krävs det att man bortser från det för givet tagna och tar vara på barnens önskningar och frågor och gör dem delaktiga i lärprocessen först då kommer lusten in i arbetet menar Lenz Taguchi (2005).

Lahdenperä, Pirjo (2006). Interkulturella perspektiv, pedagogik i mångkulturella lärande miljöer. Lund: Studentlitteratur AB
Mlekov, Katarina & Widell, Gill (2003). Hur vi möter mångfald på arbetsplatsen. Lund: Studentlitteratur.
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik- etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber.

Mål
(Förväntat resultat)

Vi strävar efter att alla barn ska få möjlighet att utvecklas inom förmågorna:

• Öppenhet
• Respekt för
• Ta hänsyn till
• Reflektera över
• Lyssna
• Ge uttryck för/uttrycka
• Intresse för
• Nyfikenhet
• Skapande

Vi strävar också efter att barnen känner delaktighet i sin egen kultur och visar intresse för andra kulturer

Målkriterier
(hur ser vi att målet är nått, mätbart)

• Vi ser och hör att  barnen lyssnar på varandra
• Vi ser och hör att barnen tar hänsyn till varandras kulturer
• Vi hör att barnen samtalar och reflekterar kring traditioner
• Vi ser och hör att barnen ger uttryck för sina tankar
• Vi ser och hör att barnen uttrycker sig genom flera olika uttrycksformer. 
• Vi ser och hör att barnen delger varandra utifrån sina kulturella erfarenheter. 
• Högre resultat i NKI samt i Nacka kommuns enkät.
• Vi ser att vi dokumenterar kultur i unikum och i andra sociala medier. 
• Vi ser att vi systematiskt dokumenterar hur vi använt Nacka Kommuns kulturpeng 

Syfte ( varför gör vi detta, beskriv barnens intressen och förmågor.)

Vår verksamhet ska präglas av ett interkulturellt förhållningssätt, där vi låter olika åsikter och synsätt berika varandra samt att olikheter ses som en tillgång. Vi utgår från barnens kunskaper och erfarenheter. 

Metod
(hur gör vi? Material och aktiviteter för att utmana förmågor inom alla delar av Funktionell kvalitet).

Analys
(hur blev resultaten? Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika? På vilket sätt?)

Uppföljning
(här ska pedagogen tillsammans med barnen reflektera över arbetet och prata om det vi gjort, var och en efter egen förmåga. Vi dokumenterar i barnens lärloggar).

Utvärdering
(verktyg som går att använda är dokumentation, observation, reflektionssamtal med barnen, pedagogisk dokumentation mm.)

Utveckling
(Hur går vi vidare? Vart ska vi).

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

  Lpfö98 Rev. 2016
• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

  Lpfö98 Rev. 2016