Skolbanken Logo
Skolbanken

Alla åldrar

IKT Plan Basilikan Hedvigslunds förskola

Pysslingen Förskolor Hedvigslund, Pysslingen · Senast uppdaterad: 27 juni 2017

Bakgrunden till satsningen kring ikt-arbetet på Hedvigslunds förskola kom till under höstterminen 2015. Pedagoger har under flera år använt lärplattorna som ett verktyg att dokumentera och följa upp barns lärande, utforska tillsammans med barnen samt använda andra funktioner får att komma vidare i dagliga arbetet. Målet har att alla pedagoger använder lärplattorna medvetenhet i den dagliga verksamheten och utvecklar arbetet med Unikum. Samt fungera som ett komplement till den övriga verksamheten. Unikum är ett verktyg där alla pedagoger dokumenterar barnens egen utveckling samt den dagliga/veckans verksamhet samt info från ledningen. Våran tanke är att barn och föräldrar ska kunna ta del och följa sitt barns utveckling. Alla pedagoger på förskolan har ett uppdrag där vi ur ett normmedvetet synsätt bl.a. ska väcka intresse för både bild,media och text. Vi ska dokumentera barnens arbete med att utforska nya ämnen och områden för att kunna stimulera och utmana barnen vidare i deras utveckling och lärande. Här kan lärplattan komma in som ett verktyg i arbetet kring detta.

Utifrån forskning, beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund.

Aktuell forskning o beprövad erfarenhet

2010 års skollag innehåller en ny bestämmelse som lyder: ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig
grund och beprövad erfarenhet”
Det som skulle kunna beskrivas som den beprövade erfarenheten, dvs det som pedagoger beskriver om sitt arbete med barn och IT är i de allra flesta fall positiv. Många gör fantastiska aktiviteter som främjar barnens utveckling och lärande.
Ur Tidningen förskolan 7/15 som har en temadel om IT-arbete ute på förskolor:
Linnés förskola i Sollentuna jobbar med olika appar som de sedan kopplar till övningar IRL dvs blanda abstrakt och konkret arbete med t ex legobygge. De jobbar med programmering och har formulerat sex lärområden för att säkerställa kopplingen till läroplanen.
Sofiebergs förskola i Halmstad har gått lite längre och har tillgång till 3D-skrivare. Kommunen har en IKT-inspiratör som stöttar förskolornas utveckling.

 Susanne Kjällander ledde ett forskningsprojekt med 16 förskolor i Botkyrka kommun där hon kommer fram till att lärplattorna underlättar samarbete och utforskande.

Katarina västra förskola i Stockholm jobbar med digitala miljöer som barnen kan vistas i.
Böckerna "Lär och lek med surfplatta i förskolan" och "Surfplattan som pedagogiskt verktyg"
av Elisabet Wahlström bygger också på pedagogers utforskande av lärplattans möjligheter.

Viss forskning varnar även från stillasittande aktivitet vilket vi på Hedviglund tar med oss i våras arbete.

Ben Kenward och Lisa Thorell säger att surfplattorna, som i princip inte fanns alls för fem år sen, möjliggör datoranvändning för väldigt små barn. Problemet är att forskningen inte har hunnit med i denna utveckling. Forskningen pekar på att huruvida användandet av digital teknologi har positiva eller negativa effekter på barns utveckling i hög grad beror på innehållet. Generaliserade riktlinjer om skärmtid skulle därför vara av begränsad nytta.

Elza Dunkels som är Sveriges ledande forskare inom ämnet internet och barn är kritisk till de varnande rösterna.
– Det finns ingen forskning som visar att det skulle vara skadligt för barn, stora som små, att använda en surfplatta. Eftersom vi använt tekniken under en sådan kort period är det inte ens möjligt att kunna se några resultat av en eventuell forskning.
En positiv röst: Barn som lär sig att programmera och förstå hur datorer fungerar har lättare att begripa hur vårt samhälle fungerar. Det menar kognitionsforskaren Simon Winter

Mål (Förväntat resultat, vilken förmåga/förmågor ska barnen ges möjlighet att utveckla)

Utveckla intresse för bilder, texter och olika medier.

Utveckla förmåga att använda sig av, tolka och samtala kring bilder, texter och medier.

Utveckla förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.

Vi vill att alla barn ges möjlighet att skapa och upptäcka med hjälp av IKT, samt få in arbetet med IKT som en naturlig del i verksamheten.

Vi vill göra lärplattorna mer tillgängliga och avdramatisera användandet av dom.

Vi vill att innan barnen slutar på Hedvigslunds så ska barnen själv kunna dokumentera sitt eget utforskande med hjälp av lärplattorna tex genom bilder.

Målkriterie (hur ser vi att målet är nått, mätbart)

Genom att koppla planen till lärloggar i olika ämnen.

Alla barn får med sig en egen lärlogg som dom varit medredaktör till från tiden på Hedvigslund.

Vi ser att lärplattorna används på samma sätt som det övriga materialet, utan att ses som spelverktyg.

Barnen klarar själva av att hantera digitala hjälpmedel utan att en pedagog behöver instruera.

Samtal kring texter, bilder och olika medier sker naturligt vid användandet av digitala hjälpmedel.

 

 

 

Syfte ( varför gör vi detta, beskriv barnens intressen och förmågor.)

Vi ser att användandet av IT och digital teknik är ett intresse hos de flesta barnen. Vi vill att användandet av IT och annan digital teknik ska bil naturlig och vardaglig för barnen. Att de ska känna sig som producenter, inte konsumenter. Avdramatisera lärplattorna så att barnen kan använda dem utan konkurrens. Tekniken ska vara tillgänglig.

 

Metod ( Pedagogernas förhållningssätt, hur utformar vi miljön för att utmana i förmågorna ?

Avdramatisera vårt förhållningssätt, öka kompetensen hos alla pedagoger. Använda sin pedagogiska fantasi för att använda IT och annan digital teknik i vardagsarbetet. Inte tänka om vi ska använda det, utan hur. Närvarande pedagoger, medforskande pedagoger.

Tekniken ska vara tillgänglig på ett enkelt sätt. 

IT och annan digital teknik används som ett komplement till den verksamheten vi redan har för att hjälpa barnen att utveckla sitt kunnande och utforskande ännu mer.

IKT på Basilikan

På Basilikan använder vi oss av lärplattor, datorer och projektorer i den dagliga verksamheten. Lärplattorna finns tillgängliga för barnen hela dagen. Ibland låser vi lärplattorna vid specifika appar. Vi använder oss av lärplattorna för att;

  • Scanna qr-koder
  • Samarbeta över olika appar och spel (tex memory)
  • Träna turtagning
  • Dokumentera - filma och fotografera
  • Utforska genom att använda oss av olika appar på lärplattan som Safari, Kartor, Kameran
  • Läsa böcker
  • Titta på filmer från UR både med hjälp av lärplattan och projektor

 

 Analys

 Vi har arbetat mycket med att göra tekniken till en naturlig del av verksamheten, vilket vi upplever att den har blivit. Lärplattorna finns tillgängliga under hela dagen och vi ser att barnen använder de till att dokumentera, samarbeta kring olika appar och för att lyssna på musik. Vi upplever att lärplattorna börjar få samma "status" som övrigt matieral och att de inte är lika "laddade" längre. Barnen kan själva hantera lärplattorna, starta appar och kameran, men vi borde arbeta mer för att göra de involverade i användandet av tex projektorerna och datorerna.

Då barnen börjar bli mer medvetna om vad lärloggar är och att de mer och mer vill dokumentera sitt eget lärande, så har flertalet av barnen på Basilikan en lärlogg som är gjord på deras initiativ. Att inte alla har det bero på att vi inte kommit längre i arbetet med att involvera barnen samt i viss mån tidsbrist.

Vi har jobbat mycket med QR-koder och dessa är barnen medvetna om hur man använder. Vi har använt oss av QR-koder i bland annat samling, i olika projekt där vi kopplat koderna till filmer, sånger och bilder. Vi har satt upp koder på väggarna som är kopplade till olika sagor. Användandet av qr-koderna har gjort att barnen uppmärksammar koderna även i andra sammanhang, tex i klädesplagg och på matförpackningar

Uppföljning (här ska pedagogen tillsammans med barnen en bit in i arbetet reflektera och prata om det vi gjort. Var befinner vi oss nu? Hur går vi vidare?)

Utvärdering (verktyg som går att använda är dokumentation, observation, reflektionssamtal med barnen, pedagogisk dokumentation mm. Utvärdering gör vi minst en gång per termin eller efter behov).

Utveckling (Hur går vi vidare? Vart ska vi).


Läroplanskopplingar

stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,

utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,

utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,

utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback