Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Matematikplanering 5 vt 2017 åk 8

Skapad 2017-04-20 20:34 i Genarps skola Lunds för- och grundskolor
Grundskola 8 Matematik
Geometri!!

Innehåll

 

Beräkna omkrets och area av parallellogram, triangel och cirkel

Förklara samband mellan omkrets och area

Beräkna skala samt göra förstoringar och förminskningar när skalan är känd.

Känna till hur omkrets och area förändras vid förstoringar och förminskningar

Bedömning

Du kommer att bedömas på:

En problemlösningslektion där du löser ett par matematiska problem tillsammans med en kamrat.

Ett prov i slutet av Maj. Under provet får du använda dig av den formelsamling som du skrivit under lektionerna.

Veckoplanering

Vecka

Måndag 8A

Tisdag 8B

Tisdag 8A

Onsdag 8B

Fredag 8A 8B

16

 

 

 

 

Repetition

Enheter

Bryggan: sid 39-41

Formula: stencil

17

Vad är Pi? 8B

Praktisk undersökning

Bryggan: sid 62-63

Formula: sid 145-148

Vad är Pi? 8B

Praktisk undersökning

Bryggan: sid 62-63

Formula: sid 145-148

Cirkelns omkrets

Bryggan: sid 62-63

Formula: sid 145-148

Cirkelns omkrets

Bryggan: sid 62-63

Formula: sid 145-148

Cirkelns area

Bryggan: sid 70-71

Formula: sid 149-151

18

Lov

Cirkelns area

Bryggan: sid 70-71

Formula:sid 149-151

Cirkelns area

Bryggan: sid 70-71

Formula:sid 149-151

Bedömning

Problemlösning med

Daniela och Peter

Mer om cirklar

Bryggan: stencil

Formula: sid 171

19

Bedömning

Problemlösning med

Daniela och Peter

Area av

parallellogrammer och rektanglar

Bryggan 68-69, 71-73

Formula: sid 152-154

Area av

parallellogrammer och rektanglar

Bryggan 68-69, 71-73

Formula: sid 152-154

Area av

parallellogrammer och rektanglar

Bryggan 68-69, 71-73

Formula: sid 152-154

Area av

parallellogrammer och rektanglar

Bryggan 68-69, 71-73

Formula: sid 152-1548B praktisk övning sammansatta areor

20

Praktisk övning sammansatta areor

 

EV

EV

EV

Studiedag

21

Undersökning samband omkrets och area

Bryggan: stencil

Formula:

stencil

Undersökning samband omkrets och area

Bryggan:

Stencil

Formula:

Stencil

Skala

Bryggan: sid 46-49

Formula: 176-179

Skala

Bryggan: sid 46-49

Formula: 176-179

Lov

22

Areaskala

Bryggan: sid 46-49

Formula: sid

180-181

Areaskala

Bryggan: sid 46-49

Formula: sid

180-181

Rombens och parallelltrapetsens area

Formula: sid 173-174

Bryggan: Repetitionshäfte

Rombens och parallelltrapetsens area

Formula: sid 173-174

Bryggan: Repetitionshäfte

Prov

23

Betygssamtal

Betygssamtal

Betygssamtal

Betygssamtal

Avslutningsdag

 

Utvalda uppgifter i formulaboken:

Cirkelns omkrets: 4001. 4002, 4004, 4006, 4007, 4009, 4010, 4011, 4013, 4015, 4016, 4019

Cirkelns area: 4021, 4023, 4024, 4027, 4029, 4030, 4031 + sid 163 -164

Arean av parallellogrammer och rektanglar: 4032, 4033, 4034, 4035, 4036, 4038, 4040, 4042, 4043, 4045, 4044

Skala: 4119, 4120, 4122, 4124, 4126, 4131, 4132, 4133

Areaskala: 4134, 4135, 4136, 4137, 4138, 4139

 

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt.
    Ma  7-9
  • Avbildning och konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt.
    Ma  7-9
  • Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
    Ma  7-9
  • Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet.
    Ma  7-9

Matriser

Ma
Matematikmatris åk 7-9

Betyg F
-->
Betyg E
-->
Betyg C
-->
Betyg A
Problemlösning
formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder
Du har ingen egen idé för att lösa problemet.
Du har något förslag till en idé om hur man löser problemet men kan inte fullfölja.
Du kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Du påbörjar slutsats utan matematisk förklaring (formulerar slutsats utan att visa var den kommer ifrån)
Du kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt. Du har god förståelse och början till matematisk slutsats (formulerar slutsats som delvis bygger på matematiskt resonemang).
Du har god förståelse och formulerar slutsats med matematiskt bärande förklaring. Du kan lösa problem och kan välja en väl fungerande metod och för utvecklade resonemang om svarets rimlighet.
Du kan lösa problem i olika situationer genom att välja goda strategier och en väl fungerande metod. Du för välutvecklade resonemang om tillvägagånssätt och svarets rimlighet. Du kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
Begrepp
använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp
Du saknar kunskaper om majoriteten av de matematiska begreppen.
Du har vissa kunskaper om matematiska begrepp. Ditt matematiska språk är inte acceptabelt.
Du har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och du kan använda dem i välkända sammanhang.
Du kan föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Du har goda kunskaper om matematiska begrepp och relationer mellan begrepp.
Du kan med ett väl utvecklat matematiskt språk förklara olika begrepp och relationer till andra begrepp.
Du har ett komplett och väl utvecklat matematiskt språk. Du har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och för välutvecklade resonemang kring relationer till andra begrepp.
Metod
välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter
Du kan inte lösa enkla rutinuppgifter.
Du kan med hjälp, hitta en metod för att lösa enkla rutinuppgifter.
Du väljer en i huvudsak fungerande metod (hittar en metod som gör att du kan lösa problemet, visar med enstaka exempel).
DU hitta flera metoder som gör att du kan lösa problemet.
Du väljer en ändamålsenlig metod (en metod som fungerar bra för att lösa det aktuella problemet).
Du väljer ut den metod som passar bäst till problemet. DU kan ge flera exempel eller flera olika representationer, t.ex. diagram, bilder, ord mm)
Du väljer en väl fungerande metod (du väljer ut den metod som passar bäst och du kan motivera ditt val).
Resonemang
föra och följa matematiska resonemang
Du för inget resonemang kring metod eller rimlighet.
Du försöker föra ett resonemang kring metod eller/och rimlighet.
Du för enkla resonemang kring val av metod och rimlighet i resultatet.
Du kan beskriva din metod och resonera kring någon för- eller nackdel med metoden.
Du kan se för och nackdelar med olika metoder.
Du kan jämföra någon för- eller nackdel mellan olika metoder
Du kan jämföra olika metoders för- och nackdelar med väl underbyggda matematiska resonemang.
Kommunikation
använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser
Du lyssnar endast vid matematiska aktiviteter.
Du redogör endast för dina egna påståenden.
Du bemöter och argumenterar så att diskussionen till viss del förs framåt (bidrar med egna idéer och förklaringar någon gång). Du kan förklara din tankegång.
Du bidrar med egna idéer och förklaringar
Du bemöter och argumenterar så att diskussionen förs framåt, (tar del av andras argument och för diskussionen framåt). Du kan på ett tydligt sätt förklara din tankegång.
Du bemöter och argumenterar så att diskussionen fördjupas eller breddas. Du kan på ett effektivt sätt förklara din tankegång.
Du bemöter och argumenterar så att diskussionen fördjupas och breddas, (visar hög kvalitet i argumentation och resonemang). Ditt tillvägagånssätt är effektivt och ändamålsenligt gällande matematiska uttrycksformer.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: