IKT-arbetet på Smörblomman Getingboet

I Smörblommans IKT-plan beskrivs vilka mål vi närmast strävar mot, vilka metoder som ska användas för att nå dit samt en vision för utveckling i framtiden.

Bakgrund

IKT står för informations- och kommunikationsteknologi. Det som skiljer begreppet IT från begreppet IKT är att den digitala tekniken erbjuder kanaler och nya arenor både för information och kommunikation.

I ett samhälle i ständig förändring och där tekniken förändras och utvecklas nästan varje dag har datorer och lärplattor blivit en naturlig del på arbetsplatser och i hem. För att ge alla barn samma möjligheter att utveckla sitt digitala kunnande har datorer/lärplattor också blivit en obligatorisk del i de flesta skolor och förskolor.

 Ur Läroplan för förskolan reviderad upplaga 2010:

"Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.

Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver."

 Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet och närmast för det de ska tillägna sig i skolan.

 Ur läroplan för grundskolan 2011:

"Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska

fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ."

 EU-kommissionen har definierat åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. Dessa kompetenser är:

1. Kommunikation på modersmålet
2. Kommunikation på främmande språk
3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens
4. Digital kompetens
5. Lära att lära
6. Social och medborgerlig kompetens
7. Initiativförmåga och företagaranda
8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.

 Ur Europaparlamentets Nyckelkompetenser för ett livslångt lärande:

"Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet."

 Pysslingen har tagit steget att göra IT till en obligatorisk del i all sin förskoleverksamhet.

 Ur Pysslingens didaktiska lärmiljöer.

"Miljö för IT-kommunikation handlar om att genom teknik och kommunikation skapa ett virtuellt lärande, dvs inte de digitala verktygen som sådana utan det dessa kan användas till."

Ur Lärandeindex: "Enheten använder ett rikt och varierat utbud av material och metoder med anknytning till språk, kommunikation och IT, så att barnen får utforska i vardagen på sitt eget sätt."

Utifrån forskning, beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund.

2010 års skollag innehåller en ny bestämmelse som lyder: ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig
grund och beprövad erfarenhet”
Det som skulle kunna beskrivas som den beprövade erfarenheten, dvs det som pedagoger beskriver om sitt arbete med barn och IT är i de allra flesta fall positiv. Många gör fantastiska aktiviteter som främjar barnens utveckling och lärande.
Ur Tidningen förskolan 7/15 som har en temadel om IT-arbete ute på förskolor:
Linnés förskola i Sollentuna jobbar med olika appar som de sedan kopplar till övningar IRL dvs blanda abstrakt och konkret arbete med t ex legobygge. De jobbar med programmering och har formulerat sex lärområden för att säkerställa kopplingen till läroplanen.
Sofiebergs förskola i Halmstad har gått lite längre och har tillgång till 3D-skrivare. Kommunen har en IKT-inspiratör som stöttar förskolornas utveckling.
Katarina västra förskola i Stockholm jobbar med digitala miljöer som barnen kan vistas i.
Böckerna "Lär och lek med surfplatta i förskolan" och "Surfplattan som pedagogiskt verktyg"
av Elisabet Wahlström bygger också på pedagogers utforskande av lärplattans möjligheter.
Det som finns av forskning på området höjer däremot varnande fingrar om flera olika aspekter.
För att göra ett bra pedagogiskt arbete med hjälp av IT behöver vi både inspireras av de positiva rösterna men också ta hänsyn till de varnande.
T ex varnar man för stillasittande och inaktivitet, Teija Nuutinen, Mikaela Wiik, sakkunnig inom återhämtning vid Folkhälsans förbund.
Professorn i psykologi vid University of California San Diego, Larry Rosen varnar för multitasking, att hjärnan inte får fokusera tillräckligt länge på en sak.
Barnläkaren Hugo Lagercrantz anser att skärmtid försenar de små barnens språkutveckling och varnar också för närsynthet.
En avhandling från Mittuniversitetet hävdar att elever som läste på papper hade lättare att förstå, använda och reflektera över texter än de som använder dator eller läsplatta.
Åsa Fagerström, medicinjournalist skriver ”Nyligen konstaterade amerikanska forskare att många av de dataspel som marknadsförs som "utvecklande" snarare kan ses som "digital junkfood" - kul, vanebildande, men föga nyttiga för hjärnan.”
Om barnen forsätter att använda digitala medier som i dag kommer vi att få dramatiskt fler dementa i framtiden. Barnens liv kommer att förkortas. Det säger Manfred Spitzer som är psykiater, psykolog och hjärnforskare. Inlärningsförmågan försämras och Spitzer varnar för att vi kan komma att få dubbelt så många demenssjuka år 2050 som i dag.
Mona Nilsson från Strålskyddsstiftelsen håller med om att dagens omfattande användning av digital teknik är skadlig för barnen, särskilt då barnen använder surfplattor och datorer som dessutom sänder ut höga nivåer av för hjärnan skadlig pulserad mikrovågsstrålning.
Ben Kenward och Lisa Thorell säger att surfplattorna, som i princip inte fanns alls för fem år sen, möjliggör datoranvändning för väldigt små barn. Problemet är att forskningen inte har hunnit med i denna utveckling. Forskningen pekar på att huruvida användandet av digital teknologi har positiva eller negativa effekter på barns utveckling i hög grad beror på innehållet. Generaliserade riktlinjer om skärmtid skulle därför vara av begränsad nytta.
Elza Dunkels som är Sveriges ledande forskare inom ämnet internet och barn är kritisk till de varnande rösterna.
– Det finns ingen forskning som visar att det skulle vara skadligt för barn, stora som små, att använda en surfplatta. Eftersom vi använt tekniken under en sådan kort period är det inte ens möjligt att kunna se några resultat av en eventuell forskning.
En positiv röst: Barn som lär sig att programmera och förstå hur datorer fungerar har lättare att begripa hur vårt samhälle fungerar. Det menar kognitionsforskaren Simon Winter.

Mål

Pedagogik

Barnen använder lärplattorna som ett verktyg för lärande och dokumentation.

Målkriterie

Genom att alla barn har lärloggar som visar att de använder lärplattan. När planen är klar: att koppla planen till lärloggar i olika ämnen.

Syfte

Utvecklingsvision

 Pedagogik

Aktiviteter med iPad utvecklar barnens samspel och samarbetsförmåga, stimulerar till utveckling av förmågor såväl som till utforskande och ökat kunnande inom olika områden.

De spel som barnen använder stimulerar deras kreativitet, är utmanade, inte begränsande. Barnen lär sig något, ges möjlighet att samarbeta runt spelet, kan variera svårighetsgraden för att träffa sin proximala utvecklingszon. Dessutom knyter de an till sådant som barnen redan intresserar sig för eller håller på och utvecklar. Ex bokstäver, siffror, språk.

Barnen ser lärplattorna som ett verktyg för lärande och dokumentation och till att upptäcka och samtala runt olika företeelser.

Barnen utvecklar kritiskt tänkande om det man hittar på nätet.

Alla förmågor som står i läroplanen stimuleras både analogt och digitalt.

Ensidigt användande av lärplattor förekommer inte hos oss.

Det är pedagogerna som lär barnen, lärplattan är bara ett av våra redskap.

Barnen känner sig som producenter, inte konsumenter. Vi skapar med lärplattorna.

Barnens kunnande om IKT ses som en resurs.

 Pedagogernas förhållningssätt

Lärplattan känns som ett lika naturligt verktyg i vardagen som pennor, saxar, spel och pussel. Den fungerar som komplement till allt annat vi gör.

Pedagogerna ser lärplattorna som barnens verktyg lika mycket som sitt eget.

Pedagogerna låter inte lärplattorna komma emellan dem och barnen även om den används för dokumentation.

Pedagogerna använder lärplattorna på ett naturligt sätt för dokumentera utan att det tar fokus från samspelet med barnen.

Pedagogerna har hög medvetenhet om vilka appar som kan bli pedagogiska i aktiviteter med barnen. Det finns en tanke bakom varje app som används i barngruppen. Endast de appar som används ligger tillgängliga på lärplattan.

 Utveckling

Samarbete mellan pedagoger på avdelningen, enheten och mellan enheter för att lära oss mer och utnyttja tekniken bättre är en naturlig del vid t ex Personalmöten, reflektionsmöten och planeringsdagar.

Vi letar hela tiden efter appar för olika ändamål som uppfyller våra krav och som går att koppla till våra aktiviteter.

Vi har ett system för att dela med oss av goda exempel i förskoleområdet.

Gemensam fortbildning i Pysslingen med regelbundenhet. 

Metod

På Getingboet ser vi till att lärplattorna alltid finns tillgängliga för barnen. Vi uppmuntrar barnen att själva och tillsammans med varandra dokumentera sitt lärande. Vi pedagoger finns närvarande för att stötta och utmana i barnens intresse och lärande. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper,
• ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan,
• ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer,
• verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten, och