Fjärilars liv. Åk 3 vt 2017

Hur blir en fjäril till?
Vad äter en larv?
Hur ser en puppa ut?
Vad äter en fjäril?
Vilka fiender har fjärilar?
Hur många vingar har en fjäril?
Dessa frågor och många fler ska arbetet med Fjärilars liv ge svar på! Vi kommer att följa utvecklingen från en liten larv till en fullt utvecklad fjäril.

Fjärilars liv

I fjärilars liv ska du följa utvecklingen från larv till fjäril hos tistelfjäril. Du tränar på att göra förutsägelser och dokumentera ditt resultat. Temat avslutas med att du får släppa ut din fjäril i naturen.

Viktiga ord och begrepp:

ägg, larv, puppa, fjäril, insekt och livscykel

Så här ska vi arbeta:

• Du får en larv som du ska ta hand om. 
• Du observerar vad som händer när larven förvandlas från larv till puppa och så småningom till fjäril.
• Du dokumenterar arbetet genom att rita och skriva om det som du upptäcker.
• När fjärilarna är "redo" släpper vi ut dem i naturen.
• Genom att vi läser och pratar om fjärilars utveckling, samt ser på filmer får du faktakunskaper om fjärilars liv.

Följande mål ligger till grund för arbetsområdet

När vi jobbat med detta arbetsområde ska du:

• känna till fjärilens livscykel och på ett enkelt sätt kunna beskriva dess olika stadier, ägg-larv-puppa-fjäril. 

• kunna beskriva hur en fjäril ser ut och vilken funktion kroppens olika delar har.

• kunna dokumentera dina undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Läroplanskopplingar

Syfte

• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• söka information från olika källor och värdera dessa.
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,

Centralt innehåll

• Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken, ords böjningsformer och meningsbyggnad samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
• Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.
• Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.