Nyfikenheten projektbeskrivning 2017/2018

Språk och kommunikation genom de 100 språken.

I det projekterande arbetssättet använder vi oss av de hundra språken, som innefattar bland annat skapande, konst, drama, gestaltande lek, musik, dans, sång, ramsor, digitala verktyg, lyssnande, tal, skrift, tecken, bilder och symboler.

Genom att lyssna in och tolka barnens nyfikenhet utmanar vi barnen i olika gruppkonstellationer där barnen får uppleva, erfara, uttrycka och utforska olika uttrycksätt för ett livslångt lärande.

Syftet är att inkludera alla barn i det projekterande arbetssättet. Det vill vi göra genom att tillsammans uppleva, erfara och använda olika sätt att kommunicera och utforska språket.

Uppstart projektplanering

Vi ändrar om i lärmiljön - kuben blir en "sago/avslappningskub", dinosauriehörna, en föränderlig sagovärld och mer tillgängligt material.

Vi börjar terminen med att skriva ett brev till barn (föräldrar) om att få låna en av barnens favoritbok, som vi läser/ arbetar med här på förskolan. Därefter får vi se vad barnen har intresserat sig av med utgångspunkt i deras böcker - kanske arbetar vi vidare med någon bok, konstruerar något....

Böckerna får barnen presentera för varandra  vid en samling, där får de möjlighet att uttrycka sej och dela med sej av sina tidigare erfarenheter av böckerna. Därefter får vi se hur vi arbetar vidare med böckerna, allt utifrån barnens intresse och nyfikenhet.

Vi funderar över vilka appar vi erbjuder barnen som har fokus på språk och kommunikation och hur vi ska göra för att alla barn ska få möjlighet att använda det materialet. För att introducera apparna i barngruppen provar vi tillsammans i lite mindre grupper då vi kopplar upp oss via Apple TV. 

Formulering av syfte

Genom att lyssna in och tolka barnens nyfikenhet utmanar vi barnen i olika gruppkonstellationer där barnen får uppleva, erfara, uttrycka och utforska olika uttrycksätt för ett livslångt lärande. Syftet är att inkludera alla barn i det projekterande arbetssättet. Det vill vi göra genom att tillsammans uppleva, erfara och använda olika sätt att kommunicera och utforska språket.

Att göra barnen delaktiga i projektet, det är deras intresse och nyfikenhet som ska leda oss i rätt riktning. 

Att synliggöra tillsammans med barnen att det finns många olika sätt att använda sagor på, tex genom högläsning, dramatisering, sång, skapande...        

Föräldrarnas delaktighet

Genom att barnen fick med sej ett brev hem får föräldrarna en inblick i vad vårt projekt kommer att handla om. Vår förhoppning är att det blir en gemensam upplevelse för föräldrar och barn. Att projektet inte bara stannar på förskolan utan också "följer" med hem. 

Genom inlägg på Unikum blir föräldrarna delaktiga och även genom  vår dokumentation inne på avdelningen

Iscensättning av lärmiljön utifrån vårt syfte eller gemensam projektrubrik

Vi iordningställer en föränderlig sagovärld och  börjar med att duka upp "Petter och hans fyra getter" i hörnan med material som är tillgängligt och tillåtet så att det kan bli ett naturligt inslag i barnens lek. Vi hoppas detta ger barnen inspiration till att göra/berätta egna sagor.

Vi har också valt att iordningställa vår kub så att den inbjuder till avslappning, men även till att kunna lyssna på ljudböcker. Här ska man kunna lyssna på egen valda sagor för att sedan kanske bli inspirerade att gå ut och aktivt leka med vår sagovärld.

Vi kommer att fotografera barnens medtagna böcker och ha dessa tillgängliga i vår lärmiljö så att vi kan plocka fram böckerna när barnen vill lyssna/läsa dem (för att vara aktsamma om barnens medtagna böcker har vi valt att göra på detta sättet).  

Vi kommer att synliggöra projektet genom olika sätt att dokumentera:

En dokumentationsvägg främst för föräldrarna inne i vårt stora rum.

En bilddokumentation i samlingsrummet som är till främst för barnen. Där vi kan reflektera tillsammans och skriva ner barnens tankar.

En dokumentation på en av våra dörrar i form av en tankekarta. Tankekartan kommer att utgå ifrån de böcker barnen valt att ta med. 

Arbetssätt, organisation och struktur

 

Vi väljer att dela in barnen i tre grupper där vi pedagoger ansvarar för varsin grupp. Vi kommer att alternera i de olika grupperna så att vi pedagoger möter alla barn varje vecka i projektarbetet. Grupperna har vi delat in utefter barnens olika förmågor och utveckling. Vi kommer att ha planerade projektsamlingar på måndagar, tisdagar och torsdagar ca klockan 9. En grupp kommer att vara utomhus. 

 

Dokumentationen som vänder sej till föräldrana gör vi estetiskt tilltalande för att locka in föräldrarna i vår verksamhet och få dem delaktiga.

Dokumentationen som vänder sej till barnen sätter vi lågt ner så att alla barn ska kunna se bilderna och där det också finns plats att skriva ner barnens reflketioner. 

 

Kompetensutveckling

En av oss pedagoger ska gå "Tecken som stöd" under hösten och en (förhoppningsvis 2) pedagoger går läslyftet. 

Sammanfattning av barnens undersökningsperiod

I början av terminen delade vi in barnen i tre olika grupper. Barnen fick ta med varsin egen bok för att vi skulle kunna se om det fanns något gemensamt intresse i barngruppen. Vi arbetade med barnens böcker på olika sätt. Vissa böcker läste vi bara en gång och andra böcker arbetade vi med under ca en vecka. Under undersökningsperioden kunde vi se att djur var ett gemensamt intresse som fanns i alla grupperna. Därför valde vi att arbeta vidare med boken Fia och djuren. Med boken som utgångspunkt har barnen fått prova på flera olika saker. Vi har bland annat läst och lyssnat på sagan genom högläsning, som flano-saga och tittat på den på ipad/tv. Barnen har fått återberätta sagan genom att titta på bilderna i boken. Vi har även tillverkat en “tidslinje” över boken där barnen har fått skapa karaktärerna och klistrat upp dessa på passande ställen på tidslinjen. Barnen har börjat skapa de olika djuren från boken med hjälp av toarullar, färg, garn mm. I denna aktivitet har vi pratat mycket om hur de olika djuren ser ut. Utomhus har barnens lek inspirerats av sagan genom att de har undersökt hur de kan ta sig upp och ner för vår kulle på olika sätt. Boken har skapat många samtal bland barnen, framförallt har picknicken som förekommer i boken, att Iggepigge och Knatten ramlar ner i ett hål och den stora kullen fångat barnens intresse. En dag kom det ett brev till oss från Fia vilket var mycket spännande. Nu undrar vi om det kanske kommer fler någon dag, vi får vänta och se!

Formulera mål

Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förmedla upplevelser , tankar,och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång,och musik, dans och drama,

Detta innebär för oss: Barn ska få tillgång till många olika sätt att kommunicera med varandra . 

Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, 

Detta innebär för oss: se ovan... Genom att vi delar in barnen i mindre grupper får varje barn större möjlighet att uttrycka sej,  ställa frågor, argumentera och kommunicera med varandra. Vi pedagoger använder ett relevant och anpassat språk där vi tänker på att använda nya ord och begrepp.

Ev förändring/utveckling av inriktning

Vi har gått vidare från barnens egna böcker till sagan om Fia och djuren. Vi valde den boken eftersom vi såg att djur är ett gemensamt intresse i hela barngruppen. I vår lärmiljö tar bort Petter och han fyra getter från sagohörnan och ersätter dessa med Fia och djuren som barnen har hjälp till att skapa. Vi har döpt våra rum till 1,2 och 3. Vi har märkt att barnen har svårt att finna ro att sitta och göra något en längre stund och vi behöver därför förnya våra Lärmiljöer så att dessa skapar intresse och utamanar barnen. Rum 3 blir ett byggrum med flera olika material. Dinosaurehörnan försvinner och dinosaureierna flyttar med in i rum 3. I rum 1 (stora rummet) vid den röda mattan vill vill bygga upp en ”stad”. Bilar, vägar, hus, gubbar mm. Vi inreder de olika facken i bokhyllan. Fias stad.  I mittendelen skapar vi en plats för rolllek. Vi ramar in med tyg så att barnen kan få en känsla av att ”gå in” och att de kan vara lite mer för sig själva. 

O Vi ändrar vår organisation så att vi pedagoger har samma grupp barn under en veckas tid innan vi byter grupp för att underlätta dokumentationen av barnens lärande och för att enklare kunna fortsättta en aktivitet som vi börjat med tidigare. Vi fortsätter med sagan Fia och djuren. Vi kommer tillverka en brevlåda så att barnen kan fortsätta brevväxla med Fia. Vi skapar Fias stad i rum 1 där vi vill tillverka hus, figurer, vägar mm. 

En utmaning för oss pedagoger som vi behöver arbeta mer med är att reflektera över projektet tillsammans med  barnen. Att skriva ner det barnens säger, använda oss av bilder för att kunna fundera över vad vi har gjort och synliggöra detta tillsammans, både i samtal och genom bilder som får sitta framme. 

Mars

Arbetet har fortsatt med Fia och djuren, då barnens intresse fortsatt . Det har blivit ett pedagogiskt verktyg  i barnens vardag och lek här på förskolan. De olika djuren har fått olika intressen och smeknamn därefter, för att få fler valmöjligheter/ingångar i projektet och dessutom täcka in fler områden i Lpfö98/2010. Fia och djuren har flyttat in i Fias stad. Barnen fick i uppdrag att tillverka ett hus till varje vän. Det var TeknikTaxen som gav barnen detta uppdrag. vi ser att mycket av barnens lek kretsar kring Fia och djuren, barnen leker mycket rollekar där Fia och djuren finns med. Nästa steg för oss blir att stanna upp, Fokus observation / filmning / kort i "mellanrummen" som finns i verksamheten för att få reda på var barnen är intresserade utav / är nyfikna på