👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Atomer och det periodiska systemet (VT-17)

Skapad 2017-06-20 13:05 i Öjersjö Brunn B F-4 Partille
Lpp åk 7-9.
Grundskola 7 – 9 Kemi
Under antiken trodde man att alla ämnen runt om oss bestod av de fyra elementen: vatten, eld, jord och luft. Idag vet vi att alla ämnen består av partiklar som kallas atomer, och vi känner till runt 110 atomslag. Inom detta avsnitt ska du få lära dig om sambandet mellan atomens uppbyggnad och ämnens egenskaper samt hur ämnen reagerar med varandra till kemiska föreningar. Du kommer också få lära dig om hur de olika grundämnena organiseras i det som kallas för det periodiska systemet.

Innehåll

Vad ska du kunna?

  • begreppen atom, molekyl, grundämne och kemisk förening
  • veta vad atomnumret visar
  • namnet på partiklarna i atomen och vilken laddning de har
  • kunna förklara varför atomer är oladdade
  • veta vad är en jon är och hur en jon bildas
  • veta vad elektronskalen heter och hur många elektroner de har plats för
  • veta vad valenselektroner är
  • förstå vilken betydelse valenselektronerna har för ämnens egenskaper och att det ska bli kemiska reaktioner ("ädelgasstruktur")
  • veta hur atomslagen är ordnade i det periodiska systemet
  • kunna ange kemiska egenskaper för några grundämnesfamiljer: alkalimetaller, halogener och ädelgaser
  • veta vad en kemisk bindning är och kunna skillnaden mellan jon - och molekylföreningar
  • känna till vad som menas med metallbindning

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
    Ke  7-9
  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
    Ke  7-9

Matriser

Ke
Atomer och det periodiska systemet (VT-17)

Bedömningsmatris

E
C
A
Eleven kan använda informationen på ett **i huvudsak** fungerande sätt i diskussioner och för att skapa **enkla** texter och andra framställningar med **viss** anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan använda informationen på ett **relativt väl** fungerande sätt i diskussioner och för att skapa **utvecklade** texter och andra framställningar med **relativt god** anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan använda informationen på ett **väl** fungerande sätt i diskussioner och för att skapa **välutvecklade** texter och andra framställningar med **god** anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven har **grundläggande** kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att **ge exempel på och beskriva** dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven har **goda** kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att **förklara** och **visa på samband inom** dessa med **relativt god** användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven har **mycket goda** kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att **förklara** och **visa på samband inom** dessa **och något generellt drag** med **god** användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan **beskriva** och **ge exempel på** några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Eleven kan **förklara** och **visa på samband mellan** några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Eleven kan **förklara** och **generalisera kring** några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.