Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Hårresande -skräckromantik och deckare

Skapad 2017-08-13 15:44 i Förslöv skola F-9 Båstad
Det här är en planering som handlar om att läsa och analysera Förföljaren, samtala kring bokens handling och karaktärer. Vi arbetar även med nyhetsinslag och skriver reportage utifrån boken.
Grundskola 8 Svenska
V. 34-43 Ända sedan han fick syn på henne på konfirmationsporträttet har han följt henne som en skugga. Han vet nästan allt om henne. Vilken musik hon gillar. Vilken tid hon kommer hem från skolan. Vilka kvällar hon brukar träffa pojkvännen. Till och med vilken parfym hon använder. Hennes lakan doftar av den. (Ur "Förföljaren") Vi kommer läsa deckaren "Förföljaren" och i läslogg och samtal diskutera uppbyggnad och innehåll samt deckargenren. Vi kommer även läsa och diskutera olika utdrag från skräckromantiken, som slog igenom på 1700-t. Vi kommer även läsa och skriva reportage/krönika samt arbeta med språket.

Innehåll

Syfte - förmågor från kursplanen:

 

 

Konkretisering av målen – detta visar du genom att:

 

-När du skriver ( i din läslogg) och samtalar kring utdrag från skräckromantiken och Förföljaren, visar du förmågan att läsa, analysera och resonera kring utdragens/bokens uppbyggnad.

-När du läser tidningsartiklar/tidningsreportage, samt krönikor visar du att du kan resonera kring vad som är typiskt för denna texttyp i innehåll, språk och stil.

-När du skriver tidningsreportage/krönika visar du att du kan anpassa din stil till syftet med texttypen samt anpassa ditt språk till språkliga normer.  Du visar även att du kan ge respons på dina kamraters texter.  

-När du skriver och bearbetar tidningsreportage/krönika visar du att utifrån respons kan du förbättra dina texter mot större tydlighet, variation och korrekthet.                                                                                               

 

 

 

Bedömning – dessa förmågor kommer att bedömas:

 

Din förmåga att analysera och resonera kring olika utdrags/bokens karaktärer, uppbyggnad och handling.

Din förmåga att skriva ett tidningsreportage/krönika, där du får med det som är typiskt för en sådan text vad gäller innehåll, språk och stil. Dessutom bedöms din förmåga att följa språkliga normer, såsom stor bokstav, skiljetecken samt regler för dialog.

Din förmåga att ge respons på texter samt ta emot respons och bearbeta en text mot större variation, korrekthet och tydlighet

 

 

 

 

Undervisning - detta kommer vi att arbeta med:

 

-Vi läser Förföljaren av Magnus Nordin. I samband med läsningen samtalar vi och skriver kring bokens handling, karaktärer och uppbyggnad. Vi samtalar även om genren deckare samt går igenom berättartekniska begrepp, såsom parallellhandling, kronologisk uppbyggnad, tillbakablickar,  allvetande författare och iakttagande författare.

-Vi läser utdrag och diskuterar deckargenren och dess föregångare skräckromantiken.

-Vi läser exempel på tidningsreportage och krönikor, samt tränar på att skriva de texttyperna. I en slutuppgift skriver du ett reportage/krönika som utgår från boken och de diskussioner vi har haft kring temat. 

-Vi tränar på att ge respons och bearbeta texter mot större variation, tydlighet och korrekthet.

-Vi går igenom grammatik och tränar på språk- och skrivregler.

 

                                                                              

Dokumentation



Uppgifter

  • Så jämställt är Sverige

  • Förföljaren - läsning 3

  • "Förföljaren" -läsning 1

  • Förföljaren - läsning 2

  • Tolerans - vad och hur?

  • Läsa ett reportage

  • Förföljaren - läsning 4

  • Visheten vaknar

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    Sv
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
    Sv
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
    Sv
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
    Sv

Matriser

Sv
reportage

Skriva reportage

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Reportagets delar
Eleven har inte följt de instruktioner som har getts för uppgiften, d v s hur ett reportage ska vara uppbyggt.
Eleven har någorlunda följt de instruktioner som getts för uppgiften, d v s hur ett reportage ska vara uppbyggt.
Eleven har följt de instruktioner som har getts för uppgiften och reportagets olika delar, såsom rubrik, ingress, brödtext, intervju, bild, bildtext och journalistens namn på ett korrekt och enkelt sätt.
Eleven har följt de instruktioner som har getts för uppgiften och har med reportagets olika delar, t ex rubrik, ingress, brödtext och intervju på ett personligt och intresseväckande sätt.
Intervjun
Eleven har skrivit en presentation av personen som har intervjuats. Eleven har fått svar på några ja/nej-frågor.
Eleven har skrivit en presentation av person som har intervjuats. Eleven har fått svar på några ja/nej-frågor och även några öppna frågor.
Eleven har skrivit en presentation av personen som har intervjuats. Eleven har fått svar på öppna frågor som delvis har följts upp med följdfrågor.
Eleven har skrivit en presentation av personen som har intervjuats. Eleven har fått svar på öppna och personliga frågor som följs upp med följdfrågor.
Beskrivningar
Texten innehåller någon beskrivning som passar in i textens helhet.
Texten innehåller enkla gestalningar av platser och/eller personer.
Texten innehåller utvecklade gestaltningar av både personer och platser.
Texten innehåller välutvecklade och målande gestaltningar av personer och platser.
Ord
Eleven använder ett begränsat ordval och många upprepningar.
Eleven har en viss variation i ordvalet.
Eleven skriver varierat.
Eleven skriver varierat och använder beskrivande ord och faktaord där det passar in.
Meningsbyggnad
Texten innehåller meningsbyggnadsfel och meningarna börjar på liknande sätt.
Texten innehåller få meningsbyggnadsfel och vanliga sambandsord som och, med samt då används för att skapa viss variation.
Meningsbyggnaden är relativt korrekt och varierad med hjälp sambandsord.
Meningsbyggnaden är varierad och träffsäker.
Skrivregler
Eleven använder inte skiljetecken såsom (.!?) i större delen av texten. Stor bokstav vid behov används inte i större delen av texten.
Eleven använder stora skiljetecken, såsom (.!?) relativt korrekt. Regler för direkt anföring följs till viss del. Stor bokstav vid behov används i större delen av texten.
Eleven använder stora skiljetecken korrekt. Regler för direkt anföring följs. Stor bokstav används vid behov konsekvent genom texten.
Eleven använder stora skiljetecken samt kommatecken korrekt. Regler för direkt anföring följs. Stor bokstav används vid behov konsekvent genom texten.

Sv
Läsförståelse

Läsförståelse

>
>
>
>
Förutspå vad som ska hända
Du kan berätta någon tanke om kommande händelser.
Du kan berätta något om vad du tror har hänt innan handlingen börjar och vad som skulle kunna hända sedan.
Du kan berätta mer utförligt och förklara vad du tror har hänt innan handlingen börjar och vad som skulle kunna hända sedan.
Du bygger dina slutsatser tydligt på tidigare kunskaper och erfarenheter och på sådant som du ser och förstår av texten.
Reda ut svåra ord och oklarheter.
Du antecknar vissa ord som du sedan slår upp.
Du kan gå tillbaka i texten, sakta läsa om och ta reda på svåra ord.
Du kan gå tillbaka i texten, läsa om, ta reda på svåra ord och använda ledtrådar i texten för att dra egna slutsatser.
Du klarar av att reda ut mycket svåra ord, komplicerade meningar och drar tydligt egna slutsatser.
Formulera och svara på frågor om vad som har hänt och vad som ska hända sedan.
Du kan skriva någon fråga på en ytligt nivå och någon fördjupad om bokens innehåll
Du formulerar frågor som till viss del fördjupar förståelsen av bokens innehåll.. Du kan svara på frågor kopplade till texten. Du gör försök till att förklara dina svar.
Du formulerar frågor som fördjupar förståelsen av bokens innehåll och som kräver att kopplingar kan dras eller samband kan synliggöras. Du kan svara på frågor kopplade till texten. Du kan förklara dina svar med tydlig koppling till texten.
Du kan på ett genomtänkt vis formulera frågor för att fördjupa, belysa, förklara, tydliggöra både helheten och olika delar av textens innehåll. Du kan förklara tydligt och personligt hur du har kommit fram till dina slutsatser.
Kunna sammanfatta vad man har läst.
Du kan återberätta med stöd från lärare eller andra elever vissa delar av bokens innehåll.
Du kan återberätta delar av innehållet med stöd från lärare eller andra elever.
Du kan återberätta innehållet. När du återberättar tydliggör du hur händelserna och innehållet hänger ihop.
Du kan återberätta självständigt, sammanhängande och levande viktiga och centrala delar av textens innehåll.
Se och resonera kring budskap
Du har svårt att se textens budskap utifrån din förståelse. Du beskriver någon tanke men denna stannar endast vid ett påstående. Du gör kopplingar till dina egna erfarenheter men kopplingarna är inte utifrån textens budskap.
Du kan tolka enkla budskap och koppla till något du själv har upplevt eller har kunskap om dvs. egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor. Du beskriver din tanke kring budskapet och resonerar genom att ge något exempel, visa på fördelar och nackdelar samt koppla till dina egna erfarenheter och kunskaper om omvärlden på ett enkelt sätt.
Du kan tolka tydligt framträdande budskap och budskap som kan läsas mellan raderna i texten. Du förklarar med exempel från texten. Du beskriver dina tankar kring budskapet och resonerar utvecklat genom att ge några exempel, problematisera och se texten ur olika perspektiv. Du kan också göra utvecklade kopplingar mellan texten och främst dina egna erfarenheter men också med din kunskap om omvärlden.
Du kan hitta budskap som är dolda. Du beskriver dina tankar kring budskapet och resonerar välutvecklat genom att ge flera träffande exempel och problematisera så att resonemanget fördjupas. Du kan göra både personliga och allmänna kopplingar mellan texten och omvärlden och andra texter.

Sv
Krönika

1
2
3
Krönikans övergripande kvalitet
Texten fungerar i huvudsak som en krönika.
Texten fungerar relativt väl som en krönika.
Texten fungerar väl som en krönika.
Innehåll
Elevens tankegång framgår. Eleven resonerar på ett enkelt sätt, t ex genom att lyfta fram några exempel. Krönikan utgår till större delen från det personliga.
Elevens tankegång framgår tydligt. Resonemanget är utvecklat genom t ex passande exempel och problemet är vidgat.
Elevens tankegång är mycket tydlig. Resonemanget är välutvecklat genom träffande exempel med hög igenkänning. Det finns en god balans mellan det personliga och det allmänna.
Språk och stil
Ordvalet är enkelt. Det finns enstaka exempel på bildspråk, t ex en liknelse eller en metafor.
Ordvalet är varierat och passar en krönika, t.ex. genom ungdomligt språkbruk, läsartilltal eller humoristiska vändningar . Det finns några exempel på liknelser och metaforer. Det finns försök att leka med språket, t ex ungdomlig stil, engelska uttryck eller genom genom anafor.
Ordvalet är träffande, varierat och specifikt och lyfter krönikan, t.ex. genom användning av målande liknelser och metaforer. Det finns exempel på effektiv lek med språket, t ex genom ungdomlig stil, engelska uttryck eller genom anafor.
Struktur
Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig. Det finns ingen eller ibland otydlig styckeindelning. Det finns en tydlig inledning. Avslutningen är något otydlig.
Texten är samman-hängande och strukturen är tydligt urskiljbar, t.ex. genom styckeindelning och inledning. Det finns en avslutning, t.ex. genom ett försök till slutsats eller uppmaning till läsaren.
Texten är samman- hängande och välstrukturerad, t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning och effektiv inledning. Textbindningen är välutvecklad. Det finns en medveten avslutning, t.ex. genom en slutsats eller en uppmaning till läsaren.
Meningsbyggnad och tempus
Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak. Många meningar börjar på samma sätt och de sambandsord som används är vanliga ( t ex och, men). Tempusbruket förstör inte förståelsen av krönikan.
Meningsbyggnaden är varierad och relativt väl fungerande. Det finns en god variation mellan korta och långa meningar samt sambandsord. Tempus används på ett riktigt sätt i större delen av texten.
Meningsbyggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande. Det finns en god variation mellan korta och långa meningar samt en variation av sambandsord. Tempus används på ett riktigt sätt.
Skrivregler
Skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning följs i huvudsak. Du använder stora skiljetecken, såsom (.!?) relativt korrekt. Stor bokstav används vid behov i större delen av texten.
Skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning följs relativt väl. Du använder stora skiljetecken korrekt. Stor bokstav används vid behov konsekvent genom texten.
Skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning följs väl. Stora skiljetecken samt kommatecken används korrekt. Stor bokstav används vid behov konsekvent genom texten.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: