Svenska/ Svenska som andraspråk år 3 läsår 2017/2018

Att läsa och skriva öppnar många möjligheter i livet.

 Ämne/ämnesområde

 Svenska/ Svenska som andraspråk

Elevgrupp

Klass 3A och klass 3B

Vad ska vi lära oss?

De här kunskapskraven kommer vi arbeta med under arbetsområdets gång:

Se exakta förmågor och kunskapskrav  längre ner i planeringen.

Du ska fortsätta att träna på att läsa olika texter
Du ska fortsätta träna dig på att lyssna på andra, samtala i grupp och redovisa muntligt både i grupp och enskilt. 
Du ska lära dig att skriva längre texter och använda stor bokstav, mellanrum mellan orden, punkt, kommatecken, frågetecken och utropstecken. 
Alfabetisk ordning.
Informationssökning och källkritik. 

Hur skall vi göra?

Vi ska läsa varje dag, så att vi kan säkerhetställa så att du kan läsa med flyt.
Vi tränar på muntliga presentationer.
Vi lyssnar på olika berättelser och samtalar om dem.
Vi skriver olika typer av texter.
Vi söker information på olika sätt både i skolan och i vårt närområde.

När ?

Fortlöpande under hela årskurs 3

Varför ska vi göra det här?

Vi behöver träna på det här för att du ska nå kunskapskraven i år 3.  

Bedömning.

Bedömning av kunskaper och förmågor kommer att göras genom:

Vi lyssnar på regelbundet på dig när du läser.
Vi hör när du är med och samtalar.
Vi ser hur du skriver och hur du formulerar dig.
Vi lyssnar när du framför muntliga presentationer. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Alfabetet och alfabetisk ordning.
• Sambandet mellan ljud och bokstav.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
• Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
• Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.