Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Universum

Skapad 2017-08-16 20:56 i Stavby skola Uppsala
Grundskola F – 6
Är universum ändligt eller oändligt?

Innehåll

1. Universum

Människan har alltid studerat stjärnhimlen och funderat över världen och universum.

Stjärnbilder som t.ex. Orion och Karlavagnen illustrerade olika sagor

i det gamla Grekland för mer än två tusen år sedan. Stjärnhimlen har hjälpt

sjöfarare att navigera på natten. Polstjärnan ligger alltid på samma plats, i norr.

Astrologi är tron på att himlakroppars banor påverkar människors öden och liv.

Det kommer från det gamla Grekland och det är ingen vetenskap bakom astrologi.

Astronomi är läran om rymden, och astronomer studerar och undersöker

himlakroppar på ett vetenskapligt sätt.

Genom tiderna har människan haft olika uppfattningar om hur jorden, solen

och universum fungerar, olika världsbilder. Under lång tid var det en geocentrisk

världsbild som rådde. Den innebar att man trodde att jorden var i

centrum. Den världsbild där solen är i centrum och jorden och de andra planeterna

kretsar kring solen kallas för heliocentrisk. Även om det under lång tid

fanns uträkningar och teorier om en heliocentrisk världsbild och att jorden var

rund, tog det lång tid innan makthavarna inom kyrkan ville erkänna det.

Vårt solsystem är solen och alla himlakroppar som kretsar kring solen. Himlakroppar

är det gemensamma namnet på allt som finns i universum, som kometer,

planeter, stjärnor och månar. Mellan alla himlakroppar är det tomt, vakuum.

Runt vår planet finns en skyddande atmosfär. Den innehåller viktiga gaser och

gör att värmen hålls kvar och att temperaturskillnaden mellan dag och natt

inte blir så stor. Månen roterar kring jorden, ett varv tar ca en månad. Eftersom

månen även roterar kring sin egen axel ser vi bara en sida av månen. Solen lyser

upp månen och beroende på var månen befinner sig i sin bana belyses olika

delar. Det kallas för månfaser.

Runt solen roterar åtta planeter. De inre planeterna: Merkurius, Venus, jorden

och Mars, består av sten och metall och har en fast yta. De yttre planeterna:

Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus, är ännu större och har ingen fast yta

utan är gaskolet. Runt planeterna kretsar olika antal månar.

Asteroider är stenblock som kretsar kring solen. På jorden finns spår av asteroidnedslag.

Kometer kretsar också kring solen men kan ha väldigt långa banor.

Det gör att man kanske aldrig kan se samma komet två gånger. En komet

är ett klot av sten och is, och när den i sin bana kommer nära solen hettas

den upp och isen förångas likt en svans. Andra stenblock i rymden är meteorer.

När de kommer in i jordens atmosfär så bromsas de upp av friktionen och förbränns.

Det kallas stjärnfall. Är stenen tillräckligt stor hinner den inte brinna

upp helt utan når marken. Då kallas den meteorit.

Idag tror man att det var ungefär 14 miljarder år sedan universum bildades

genom Big Bang. Den explosionen var så kraftig att allt fortfarande rör sig bort

från den punkt där smällen var. Universum sväller och växer åt alla håll.

Precis som man gjorde förr försöker vi idag få svar på frågor om universum. Med

hjälp av teleskop, datorer och program studerar och undersöker forskare universum.

Forskningsstationen i CERN i Schweiz har enorma tunnlar och maskiner

som ska få partiklar att röra sig i samma hastighet som de gjorde vid Big Bang.

En galax är uppbyggd av miljarder stjärnor och solsystem. Vårt solsystem

ligger

i galaxen Vintergatan. Galaxer kan ha olika former. En stjärna är ett

brinnande klot av gas. När väteatomer slås ihop till helium i stjärnans mitt,

fusion, frigörs energi i form av ljus och värme. Det är det som får stjärnan att

lysa. Solen är en stjärna.

En stjärna bildas i enorma gasmoln, nebulosor. Solen bildades ur Solnebulosan

för nästan 5 miljarder år sedan. När bränslet börjar ta slut i stjärnan sjunker

temperaturen och stjärnan sväller upp och blir en röd jätte. Efter ett tag kommer

stjärnan dra ihop sig till en vit dvärg. Är stjärnan väldigt stor kommer den

att sluta som en supernova med neutronstjärna i mitten. Vissa stjärnor slutar

med att som supernova dra ihop sig till ett svart hål. Ingenting kan lämna ett

svart hål, inte ens ljus. Allt runt ett svart hål påverkas eftersom det svarta hålet

har en enorm dragningskraft.

Eftersom avstånden i universum är så enorma använder man inte samma

måttenheter som på jorden. Ljusår, ljustimmar, ljusminuter och ljussekunder

beskriver avstånd till olika himlakroppar. Ett ljusår är så långt ljuset når på ett

år. Ljusets hastighet är ca 300 000 km/s. För att mäta avstånd använder man

teleskop som fotograferar universum under olika tider. Då kan man studera

hur himlakroppar rör sig och räkna ut avstånd. Man kan även skicka ut ljussignaler

som laser. Precis som avstånd i universum är storlek svårt att föreställa

sig. Jorden är ca 50 gånger större än månen och solen är ca en miljon gånger

större än jorden.

På ett år hinner jorden rotera ett varv runt solen. Jorden roterar dessutom runt

sin egen axel, det tar ett dygn. Men eftersom det inte tar exakt 365 dygn för

jorden att rotera så har man lagt in en extra dag, 29 februari, vart fjärde år. Det

kallas för skottår och är för att det ska stämma med rätt månader på rätt årstid.

Eftersom jordaxeln har en lutning kommer olika delar av jordklotet komma

närmare solen i sin bana. När den norra delen lutar mot solen är det sommar

på norra halvklotet, och tvärtom. Det är det som gör att vi har årstider.

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: